https://www.mdu.se/

Studiens syfte var att ta reda på hur förskollärare arbetar med nationella minoriteter och ta reda på vilka påverkansfaktorer som inverkar på undervisningen om de nationella minoriteterna. Studien är en flermetods-studie kring ett arbetsmaterial som skapats för förskolans arbete med minoriteter (Sametinget,2018), förskollärare har genomfört semistrukturerade enkäter och semistrukturerade intervjuer och frågorna har berört förskollärares resonemang kring arbetet med nationella minoriteter utifrån arbetsmaterialet. I analysen och diskussionen framgår påverkansfaktorer och förskollärares tolkningar och planerade undervisningar blir centrala. Vår forskning har närmat sig svaret på vad som är påverkansfaktorer för förskollärares undervisning om nationella minoriteter. Studien bidrar till forskningen kring förskolepedagogik, med fokus på förskollärares behov i sitt arbete med barn om och med nationella minoriteter. Det erbjuder insikter om hur man bäst kan stödja dessa barns utveckling och främjar en mer inkluderande utbildning. 

Syftet med studien var att jämföra pedagogers uppfattning om läxan som inlärningsmetod och undersöka deras syn på utveckling av läxan för att synliggöra pedagogiska argument som kunde bidra till utveckling av en handlingsplan för läxor. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där den semistrukturerade intervjun och den fokuserade gruppintervjun användes som datainsamlingsmetod. Resultaten av de uppfattningar om läxan som framgick i studien kunde skildras som två motsatta bilder. Den första bilden skildrade läxan som en möjlighet att med olika arbetsformer skapa förutsättningar för lärande och utveckling utanför skolan. Den andra bilden gestaltade läxan som ett redskap att vid behov kunna använda läxan av praktiska skäl för att spara tid åt att skapa lärandesituationer på lektionstid. Oavsett uppfattning upplevdes läxan som en möjlighet. Vidare framkom i studien att dialogen mellan pedagogerna i arbetslaget ansågs vara den avgörande faktorn i frågan om utveckling av läxan. I samband med dialogen i denna studie uppstod fem olika riktningar i diskussionen om utveckling av läxor: eleven som resurs, läxbank, balans och struktur, stöd från föräldrar och stödtid. Den slutsats som studien kom fram till var att dialogen och en pedagogisk diskurs måste förekomma mellan pedagogerna för att kunna generera nya idéer, kunskaper och erfarenheter av läxan eftersom utveckling kretsar kring tillgången till andra människor. Handlingsplan för läxor blev således handling i dialogen.

Syftet var att, ur de professionellas perspektiv, ta reda på hur kompetensen på grundsärskolan ser ut idag hos några informanter och vad som kan behöva förändras och eventuellt se annorlunda i denna verksamhet, för att möta och tillgodose elevernas stödbehov inom de kommande tio åren. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta klasslärare i grundsärskolan. Pedagogerna fick ge uttryck för sin vision om hur en optimal organisation för verksamheten skulle kunna se ut, samt vilken sorts kompetens som skulle kunna gynna undervisningen och dess kvalitet. I resultatet framkom det att utmaning med arbetet med eleverna var att berika elevernas språk och kommunikationsförmåga. Andra svårigheter som belystes var åldersadekvat undervisningsmaterial och höga kunskapskrav. Klasslärarna ansåg att det fortfarande saknas professioner i verksamheterna såsom speciallärare, specialpedagog, IT-pedagog, samt även flerspråkiga pedagoger. Andra väsentliga faktorer som informanterna också påtalade i studien var pedagogiska lärverktyg, samt att grundsärskolans lärmiljö måste konstrueras och anpassas så att de blir mer tillgängliga för de elever som går där, både fysiskt och psykiskt. De konstaterade också att det fanns faktorer som påverkar möjligheten till en undervisning av god kvalitet, både pedagogernas kompetens, lokalernas utformning – omständigheter som tillsammans bildar undervisningskontexten.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur pedagoger och elever upplever

elevinflytande i matematiken. Vi ville även undersöka om pedagogernas syn på

elevinflytande stämde med det som står i styrdokumenten. En kvalitativ

undersökning med intervjuer av två pedagoger och fyra elever samt observationer i

pedagogernas klassrum genomfördes. Vårt resultat visade att elevinflytandet inte är

stort inom matematiken men dock att pedagogerna och eleverna var nöjda med detta.

Resultatet visade även att eleverna främst har inflytande över praktiska saker som

exempelvis vilket material de använder. Gällande planeringen av

matematikundervisningen visade resultatet att eleverna inte hade något inflytande i

detta. Pedagogerna i denna undersökning ansåg att elevinflytande var något positivt

men att de ansåg att det var för problematiskt inom matematiken för att kunna

genomföra detta i praktiken. Detta gör att pedagogernas uppfattning gällande

elevinflytande inte alltid stämde överens med styrdokumenten då pedagogerna ansåg

att området var ett mål att sträva mot istället för ett genomgående arbetssätt

Syftet med denna studie är att få fördjupad förståelse för hur samverkan mellan speciallärare, specialpedagoger och matematiklärare kan ha betydelse för elevers matematikutveckling, särskilt dem med hinder i sin matematiska utveckling. Utifrån en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer försöker studien att belysa tre frågeställningar: Vad identifierar speciallärare/specialpedagoger och lärare i matematik som hinder i elevers matematikutveckling? På vilket sätt kan samverkan ha betydelse för att skapa förutsättningar för elever med hinder i sin matematikutveckling? Vilken betydelse har lärarnas reflektion efter samverkan för elevers matematiska utveckling? Studiens resultat analyserades utifrån ett specialpedagogiskt och systemteoretiskt perspektiv. Litteraturgenomgången påvisar hinder på olika nivåer samt vilka faktorer som främjar samverkan och vad det kvalificerade samtalet kan bidra med för lärares reflektion. Resultatet från studien visar vad som hindrar matematisk utveckling hos elever men även vilka faktorer som främjar samverkan och skillnader i vilket avtryck olika samverkansformer ger. Faktorer som organisation, tid, synsätt, relationer och förutsättningar såväl individuella som på andra nivåer är tillsammans avgörande för samverkan och det avtryck denna ger i studien.Slutsatsen pekar på att hinder för elevers matematiska utveckling på olika nivåer behöver bemötas med ett gemensamt relationellt synsätt och skolledningen har en viktig roll för att realisera detta vilket också styrks av tidigare forskning. Det kvalificerade samtalet behöver få plats i den dagliga verksamheten för att utveckla matematiklärarnas reflektion kring den egna undervisningens utveckling i syfte att främja främst elever i matematiksvårigheter.

Nyckelord: Kvalificerade samtal, matematiksvårigheter, reflektion, samverkan, specialpedagogik.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare för förskoleklass och årskurs 1-3 organiserar och arbetar med högläsning samt hur val av litteratur görs och påverkar elevers intresse. Detta har utförts genom semistrukturerade intervjuer med 6 F-3-lärare. Studiens resultat visar att det finns varierande arbetssätt vid högläsning där samtal och diskussion är en stor del av högläsningen. Dessutom visar studiens resultat att högläsning är viktigt för elevers språkutveckling, ordförråd och läsintresse. En annan viktig aspekt som studien lyfter fram är att högläsning bidrar till en gemenskap. Gemenskapen bidrar sedan till att elever får möjlighet att känna en känsla av sammanhang tillsammans med andra elever. 

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om 1-3-lärares erfarenheter av att väcka och främja elevers läslust genom gemensam och enskild läsning. Därigenom skapas en bild av vilka för- och nackdelar det finns med de olika lässätten. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med 8 verksamma 1-3-lärare. Resultatet visar att lärare arbetar på flera sätt där de använder gemensam och enskild läsning på varierande sätt. Det finns flera faktorer som påverkar elevers läsintresse och läslust, exempelvis lyfts vikten av läsarförebilder och en god och stimulerande läsmiljö. Dessutom visar studiens resultat och slutsats vilka för- och nackdelar det finns med gemensam och enskild läsning samt att en gemensam läsning skapar en läsargemenskap. 

Syftet med studien var att undersöka i vilken omfattning språkfrämjande metoder och verktyg användes av förskollärare i förskolan för att stödja barns språkutveckling vilket undersöktes utifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att söka svar på studiens syfte tillämpades en kvantitativ forskningsansats där en webbenkät riktad till förskollärare användes som metod. Resultatet visade att förskollärare använder olika språkfrämjande metoder och verktyg i stor omfattning i förskolans olika miljöer. Resultatet visade att förskollärare skattar sin kompetens inom barns språkutveckling som god och ser positivt på kompetensutveckling. Studiens slutsats är att samtliga metoder och verktyg tillämpas av förskollärare i förskolan och används regelbundet för att främja barns språkutveckling. En slutsats är även att förskollärare ser kompetensutveckling som viktigt och betydelsefull för att kunna främja barns språk. 

Syftet med föreliggande arbete är att fördjupa kunskapen om förskollärares användning av digitala verktyg i arbetet med att främja barns språk- och kommunikationsförmåga i förskolan. Studien grundar sig på intervjuer med sju förskollärare på olika förskolor med olika ålder, bakgrund, kön, etc. Studiens metodologiska anslag är kvalitativ intervju och tematisk analys. Resultatet av studien påvisar att digitala verktyg anses som en viktig del av verksamheten och som avsevärt gynnar barns språk- och kommunikationsutveckling. Slutsatsen är att förskollärare har goda kunskaper i användandet av digitala verktyg men att det föreligger hinder i form av bristande kompetens och bristfällig utrustning för användandet i det vardagliga arbetet.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa de erfarenheter lärare har av sitt ledarskap i klassrummet. Den metod jag använt mig av har varit semistrukturerad intervju. I uppsatsen intervjuades sex stycken lärare på gymnasial nivå. De intervjuades angående om deras upplevelser av sitt ledarskap i klassrummet förändrats över tid genom införandet av Lpf 94, med ett ökat elevinflytande och elevdemokrati som följd. Resultatet i denna uppsats visar att alla respondenter mer eller mindre upplevt en förändring över tid vad gäller deras ledarskap i klassrummet. Några av respondenterna upplevde positiva förändringar andra upplevde negativa förändringar av sitt ledarskap och resterande respondenter upplevde väldigt små förändringar. Slutsatserna av resultatet var att det fanns många olika faktorer som spelade in när det gällde hur respondenterna upplevde de förändringar som skett över tid.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur ungdomar med utvecklings störning upplever sin fritid. Genom intervjuer ville jag få ett inifrånperspektiv på hur sju ungdomar 12 – 18 år upplever tillgängligheten till olika fritidsaktiviteter samt vad en meningsfull fritid betyder för dem. Då flera ungdomar i studien hade begränsade möjligheter att samtala utan AKK, alternativa och kompletterande kommunikationssätt valde jag att genomföra intervjuerna med hjälp av samtalsmatta, ritprat samt tecken som stöd. Studien visar att ungdomarna i det stora hela är nöjda med sin fritid. Alla betonade vikten av att vara aktiv oavsett om man var med i en förening eller inte. För nästan alla ungdomar innebar fritiden begränsade möjligheter att umgås med jämnåriga kamrater. Dessa träffade de oftast bara i skolan och i vissa fall på fritidsgården. Föräldrarna hade ett stort ansvar att möjliggöra aktiviteter utanför hemmet. Stöd i form av LSS visade sig inte vara särskilt vanligt och förekom i begränsad omfattning.

Detta är en studie som syftar till att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med att identifiera barn som far illa i hemmet samt hur de bemöter vårdnadshavare i samband med en orosanmälan. Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med förskollärare som har erfarenhet av barn som misstänks fara illa i hemmet, med anledning att få ett så nyanserat resultat som möjligt. Som ett resultat av undersökningen beskriver förskollärarna att barn som far illa i hemmet uppmärksammas på olika sätt, beroende på vilken typ av missförhållanden det rör sig om. Vidare framkommer av att förskollärarna beskriver kollegial stöttning som ett sätt att agera vid misstanke om att ett barn far illa i hemmet, samt att mötet med vårdnadshavarna ser olika ut beroende på vad oron grundar sig i. Vi har använt oss av teoretisk bakgrund som behandlar området samt anknytningsteorin som har Bowlby (1907–1990) som grundare.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare beskriver ateljén som en miljö för barns utveckling och lärande. Vi har i denna kvalitativa studie intervjuat åtta förskollärare från förskolor med olika inriktningar, för att få insikt i förskollärares förhållningssätt, tankar, och erfarenheter kring de aktiviteter som sker i ateljén. Resultatet synliggör tre teman; ateljéns fysiska rum, ateljéns möjligheter och förhållningssätt. Förskollärarna i studien beskriver ateljén som en betydelsefull miljö för barns lärande och utveckling där pedagoger och barn samspelar, inspirerar och utmanar varandra. En inbjudande och tillåtande miljö i ateljén med rikt och stimulerande material beskrivs av förskollärarna som viktiga delar för att främja flera olika aspekter av barns utveckling och lärande. 

Syftet med studien är att genom semistrukturerade intervjuer med pedagoger ta del av hur pedagoger beskriver sin vuxenmakt för att främja barnens delaktighet och inflytande. Vi valde att genomföra semistrukturerade intervjuer med tio pedagoger som arbetar aktivt i barngrupp i olika län. Vi har utgått från Foucaults maktteori (Nilsson, 2011, Foucault, 2013) och Shiers (2001) delaktighetsmodell. Resultatet visade att pedagogerna ser på vuxenmakten som något positivt som inte går att komma ifrån. Sammanfattningsvis använder pedagogerna sin vuxenmakt för att planera undervisningar, inkludera alla barn samt barnens intresse och behov. Det gör pedagogerna för att barnen ska få sin rätt till delaktighet och inflytande och sin röst blir hörd i förskolan. 

This study investigates how shared understanding is established during a rarely researched instructional and interactional context, namely teacher-student interactions during between-desk instructions (BDIs). Specifically, the authors focus on instructional interactions initiated by students during project-based language teaching in an upper-secondary Swedish classroom and probe into how students' formulations of understanding of a teacher's prior responses shape the subsequent interactional trajectories. Their conversation analytic investigation reveals that the teacher produces either confirming or disconfirming actions following students' formulations of understanding. These response types accomplish two distinct forms of interactional work: (a) when the teacher confirms the students' formulations, she expands the sequence with instruction-related elaborations; and (b) when the teacher does not confirm the formulations, she accounts for that, prompting students to reformulate their understanding. Overall, this study contributes to the body of research on BDIs as a recurring yet under-investigated lesson practice during project work.

Syftet med studien är att undersöka hur en matematikundervisning i lågstadiet kan struktureras för att motivera elever att delta i lärandet, samt vilka utmaningar läraren stöter på i detta arbete. Vi genomförde en fallstudie med en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats. Datainsamlingsmetoderna var intervjuer och systematisk observation med både observationsschema och fältanteckningar. Detta material sammanställdes och analyserades sedan utifrån de fem dimensionerna av differentiering. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att lärarens medvetenhet om samspelet mellan olika delar i fem dimensioner för differentiering har stor betydelse för elevers motivation.  I matematikundervisning kan läraren tyvärr inte alltid ge den vägledning och stimulans som de högpresterande eleverna behöver. Anledningen är att läraren fördelar mer tid till de lågpresterande eleverna, eftersom lärarens uppdrag är att se till att dessa elever uppnår de kunskapskraven som minst ska uppnås.

Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur lärare utformar och individanpassar sin undervisning efter elevers olika behov och förutsättningar. Dessutom studerades vilka kunskaper som existerar kring ämnet, samt vad som finns skrivet i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94, Utbildningsdepartementet, 2006) angående detta. Utifrån semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare samt observationer i klassrum kunde slutsatsen dras att samtliga medverkande ansåg att individanpassad undervisning är nödvändigt för att kunna ta hänsyn till alla elevers olikheter och behov. Observationerna visade att samtliga lärare i olika hög grad lever upp till en individanpassad undervisning med varierande inslag. Dock genomför eleverna, trots variation i undervisningen, samma uppgifter men vid olika tillfällen.

Detta arbete har tagit upp frågan: Hur kommer det sig att många elever lämnar grundskolan i åk 9, utan att nå målen i matematik?

Studiens huvudintresse riktas mot hur dagens speciallärare/resurslärare arbetar för att bemöta och hjälpa elever i svårigheter i ämnet matematik, där studiens problemområde är att synliggöra Hur det kommer sig att många elever lämnar grundskolan i åk 9, utan att nå målen i matematik? Med avstamp i problemområdet synliggörs syfte, som är att belysa vad speciallärare uppfattar kan medverka till att matematiksvårigheter uppstår och vilka åtgärder som vidtas. För att undersöka fältet använder vi oss av den kvalitativa metoden och fallstudie som metodansats. I studien ingår 14 intervjuer med speciallärare/resurslärare verksamma i kommunala skolor, på olika stadier. Forskning varnar för kortsiktiga kunskapsmål samt att låta diagnoser och matematikboken få ett alltför stort utrymme i undervisningen, men belyser värdet av att söka förståelse för elevers matematiksvårigheter i den kontext svårigheterna uppstår. Man nämner lärarens bristande kompetens som en bidragande orsak till att matematiksvårigheter uppstår. Andra faktorer som kan kopplas till olika nivåer är bristen på tid och bristande språklig kompetens. Studiens resultat visar att respondenterna till större del identifierar elever med behov av stöd via diagnoser, som följas upp av samtal. Resultatet visar att man ser en brist i att följa upp och upptäcka elevers svårigheter vid stadieövergångar, och förespråkar en röd tråd i undervisningen. De anser att åtgärdsprogram är ett värdefullt redskap för utvärderingar och uppföljning av elevers utveckling. Förebyggande insatser anses vara betydelsefullt för elevers känslomässiga reaktioner och kan motverka att elever hamnar i matematiksvårigheter.

Slutligen vill vi tacka vår handledare, Tina Hellblom-Thibblin för all, högst värdefulla sakkunnighet som handelare och alla goda ord på vägen.

Syftet med denna artikel, i den sista delen av modulen, är att presentera perspektiv på delaktighet, integrering och inkludering avseende begreppens innebörd och konsekvenser. Fokus ligger på hur delaktighet och inkludering kan hanteras i det praktiska pedagogiska arbetet och på betydelsen av att skapa skolorganisatoriska förutsättningar för lärare, elevassistenter och personal som medverkar i undervisning och deras arbete med att stödja samtliga elevers kunskapsutveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka hur åtta verksamma förskollärare uppfattar och beskriver undervisning i förskolan. Vi har utfört en kvalitativ studie och med hjälp av semistrukturerade intervjuer samlat in vårt material. Resultatet visar bland annat att undervisning främst definieras som kommunikation och samspel med barnen samt att olika ramfaktorer såsom gruppstorlek, personalens kompetens och tid för planering anses påverka undervisningen. Vidare kan utläsas att undervisning ibland tenderar att förväxlas med lärande. I resultatet beskrivs olika situationer i förskolan där undervisningen kommer till uttryck. Dock kan slutsatsen dras att undervisning i en förskolekontext är komplex och att den bör fortsätta reflekteras och diskuteras för att möjligtvis sträva mot en samsyn av främst definitionen av undervisning så att den inte förväxlas med lärande.

Studiens syfte var att undersöka hur rektorer i förskolan beskriver att de möjliggör utveckling av barns modersmål. På grund av att internationaliseringen ökar ställs högre krav på förskolorna då de bland annat förväntas att utveckla alla barns modersmål. Genom att intervjua rektorer från olika delar av landet erhölls beskrivande svar av hur rektorerna möjliggör arbetet med modersmål. Resultatet visade att när det fanns förskolepersonal som representerade barnens modersmål var detta det mest gynnsamma för barnens språkutveckling. Resultatet visade att det var brist på flerspråkig förskolepersonal, därför var applikationer med e-böcker ett av de främsta verktygen som användes för att utveckla barns modersmål. Resultatet analyserades sedan mot det sociokulturella perspektivet då perspektivet grundar sig i samspel och kommunikation. Läroplansmålet att utveckla barns modersmål kan vara svårt att uppnå utan flerspråkig förskolepersonal, slutsatsen blir då att läroplanen kan behöva en revidering då arbetet som kan göras är att synliggöra och uppmärksamma barns modersmål, inte utveckla.

Syftet med denna studie var att få en fördjupad förståelse av vilka förutsättningar och kunskaper lärare har för att främja språk-, läs- och skrivutveckling hos elever med språkstörning samt undersöka vilka metoder lärarna använder för att undervisa dessa elever. Med en kvalitativ forskningsmetod genomfördes fjorton semistrukturerade intervjuer med lärare från förskoleklass till årskurs nio. Urvalet gjordes från två kommuner och samtliga informanter var antingen utbildade lärare eller har en påbörjad lärarutbildning. Empirin tolkades utifrån en tematisk analys och genererade fyra teman. Det sociokulturella perspektivet var den teoretiska utgångspunkten och har genomsyrat analysen. Resultaten visade att det finns en differens mellan styrdokumentens mål och löfte om stöd och lärarnas förutsättningar att genomföra stödet. Lärarna har inte förutsättningar eller kunskap att möta elever med språkstörning och kan därför inte genomföra sitt uppdrag utifrån skollagen och styrdokumenten vilket leder till en frustration hos lärarna. Dessa elever riskerar därför att halka efter i skolan vilket i förlängningen kan leda till ett utanförskap eftersom det svenska samhället kräver en viss nivå av läs- och skrivförmåga.

Studiens syfte är att undersöka hur några lärares kunskaper och attityder ser ut gällande dyskalkyli. För att uppnå syftet använder studien en enkät som lämnats ut till lärare på två skolor i Mellansverige. En översikt över tidigare studenters examensarbeten har gjorts för att bredda bilden över hur lärares kunskaper och attityder ser ut. Resultatet av denna studie är att dyskalkyli är ett svårdefinierat begrepp då det finns olika definitioner och forskare är oense. Detta märks på lärarnas svar då även de är osäkra på begreppet och kunskapen är låg. Attityden hos lärarna visas vara positiv då de flesta accepterar dyskalkyli som diagnos och vill stötta elever med dessa svårigheter. 

Den fysiska miljön har en stor betydelse för barns utveckling och lärande. Att förskolans lärmiljöer utformas efter barns behov och intressen spelar en stor roll i att skapa bra förutsättningar för barns lek och lärande. Syftet med detta utvecklingsarbete var att skapa ett rum som skulle inspirera barn till lek och lärande. Utvecklingsarbetet genomfördes på en förskola på en avdelning med barn i åldern 1-3 år. Metoder som användes var: Observationer, dokumentation med digitalkamera, gruppdiskussion, vilket filmades och genom frågeformulär till personal, (som har ett vattenrum och till personal som önskar ett vattenrum). Resultatet visade att rummet som skapades inspirerade barn till samspel, lek och lärande. Enligt frågeformulären ansåg personalen att färg och form påverkar barnens sinnen positivt. Resultatet från observationerna visade att när barn experimenterade och utforskade tillsammans med personalen, fick de en förståelse för sin egen utveckling och lärande. Utvecklingen av miljön har bidragit till att miljön har fått en tydligare funktion och syfte, vilket har påverkat barnens utveckling och lärande.  

Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar ges möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Metoden är kvalitativ och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna består av sju förskollärare, två barnskötare samt sju föräldrar. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade på att förskolepersonalen använde sig av liknande metoder för föräldrars delaktighet och inflytande, samt att föräldrarna upplevde att de gavs möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet på liknande sätt som personalen beskrev, med visst undantag. 

Undersökningen har visat att föräldrasamverkan upplevs som en viktig del i förskolans verksamhet av både personal och föräldrar. Metoderna för delaktighet och inflytande ser liknande ut i de berörda förskolorna. Ett problem kan dock vara att hitta metoder för att nå ut till alla föräldrar.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur pedagoger i förskola och grundskola förhåller sig till och arbetar med konflikthantering men också få en inblick i hur barns sociala kompetens utvecklas i och med deras möten och hantering med och av konflikter. Vi använde oss av två datainsamlingsmetoder; observationer och intervjuer. Studien genomfördes genom att observera pedagoger och barn under konflikter och hur situationerna utvecklade sig. Samt valde vi semistrukturerade intervjuer av fem utbildade pedagoger och en vikarie. I resultatet synliggörs det att i grundskolan finns en konfliktlösningsmodell som följs men på förskolan så går pedagogerna på tidigare erfarenheter samt improviserar beroende på hur konflikten ser ut och vilka barn som är involverade. Resultatet visar också att samtliga pedagoger anser att barns sociala kompetens utvecklas i och med upplevelser och hantering av konflikter och kan på sikt ge dem de verktyg de behöver för att lösa konflikter konstruktivt.

The purpose of the study is to examine what traits educators perceive that the gifted students exhibit and how it shows in mathematics teaching. This is done with hope that more educators will be able to notice their gifted students. The study is based on semi structured interviews with five educators as well as two observations of gifted students. The result shows that some of the traits that educators perceive as signs of giftedness aren’t connected to giftedness. The result also shows that the gifted students utilize their above-average abilities in different ways based on interest for the subject and feelings of motivation. The study implicates that educators need more knowledge about how the traits can be expressed to make sure that more of the unidentified gifted students come to educators’ attention.

Syftet med vår studie var att undersöka om det fanns några skillnader i pedagogers beskrivning av sitt förhållningssätt till och arbetssätt med utomhuspedagogik inom förskola och skola. Vi har gjort en intervjustudie med kvalitativa semistrukturerade intervjuer på fem förskolor och fyra skolor, varav en förskola och en skola var Ur och Skur-verksamhet för att på så sätt få ett vidare perspektiv kring utomhuspedagogik. Vi använde oss av de forskningsetiska principerna för att skydda respondenterna. Resultatet från våra studier visade att pedagogerna hade ett positivt förhållningssätt till utomhuspedagogik och upplevde sig själva som medupptäckare då de vägledde barnen till att utforska sin närmiljö. Det skiljde sig dock i vilken utsträckning som förskola och skola använde sig av utomhuspedagogik, men samtliga pedagoger nämnde närmiljön och gården som en plats där utomhuspedagogik främst sker. Våra slutsatser av studien är att pedagogens förhållningssätt, kunskaper och personliga intresse för natur påverkade i vilken grad och plats som pedagogen bedrev utomhuspedagogik. Vår tolkning av detta är att utomhuspedagogik kan tillämpas som ett redskap i verksamheten och som ett komplement till inomhuspedagogik

Studiens syfte var att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera en speciallärares och en logopeds syn på framgångsfaktorer när det gäller språkutvecklande arbete med elever som har språkstörning. Syftet var också att beskriva och analysera speciallärarens och logopedens arbetssätt för språkutveckling hos elever med språkstörning utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi använde oss av en kvalitativ metod och gjorde en fallstudie som till viss del är inspirerad av hermeneutiken. Urvalet till studien är strategiskt eftersom studien genomfördes på en skola där de organiserat en språkgrupp. I språkgruppen arbetar en logoped och en speciallärare tillsammans med sex barn som har språkstörning. Under två dagar genomförde vi sex observationer som följdes av lika många korta samtalsintervjuer. Vi gjorde även två längre halvstrukturerade intervjuer, en med specialläraren och en med logopeden. Studiens resultat visade att det arbete som specialläraren och logopeden uppfattade som framgångsrikt arbete med elever som har språkstörning har stöd i tidigare forskning. De utvecklande arbetssätt som framkom i vår studie handlar om att utveckla elevernas språk och kommunikationsförmåga, ge regelbundna individuella interventioner, ha positiva och nära relationer med sina elever, ge eleverna tid att uttrycka sig och att bli lyssnade på. Studien visade att stöd, struktur och strategier är viktigt för elevernas lärande. I studien kom vi fram till att tecken som stöd är en viktig strategi för denna elevgrupp för att utveckla elevernas språk- och kommunikationsförmåga. Denna strategi hade bristfälligt stöd i tidigare forskning. Vi anser därmed att mer forskning behövs när det gäller betydelsen av tecken som stöd för barn med språkstörning. Vår förhoppning är att denna fallstudies resultat ska vara användbart för andra pedagoger i deras arbete med elever som har språkstörning. Genom resultatet kan de förhoppningsvis känna stöd samt utveckla arbetet, med elever som har språkstörning, i den egna verksamheten.

Denna studie syftar till att undersöka aspekter av inomhusmiljöns sociala- ochfysiska dimensioner i relation till pedagogiska möjligheter. Studiens ansats ärkvalitativ med strukturerade icke-deltagande observationer ochsemistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetoder. Empirin baseras påden fysiska miljön i fem förskolor och fem förskollärares subjektivauppfattningar av förskolans innemiljö. Studien utgick från ett posthumanistisktperspektiv för att synliggöra, problematisera och kritiskt granskapåverkansfaktorer för vem som planerar och organiserar den fysiska miljön, förvem detta görs samt vilka som har tillgång till inomhusmiljön. Studiens resultatsynliggör att förskollärarna förstår förskolans fysiska miljö som en plats förlärande som skapas både av förskollärarna, barnen, materialiteter ocharkitektur. Sammanfattningsvis framgick det en samstämmighet i hurförskollärarna arbetade för att skapa miljöer med ett tydligt pedagogiskt syfte,men trots denna samstämmighet så är det de vuxna till syvende och sist somstår för själva utformandet.

Previous research has suggested that teacher attitudes toward film in the classroom (film pedagogy) is influenced by general attitudes to film as well as lessons’ learning objectives. This study presents five Swedish upper-secondary English teachers’ attitudes to film in the classroom, in relation to six specific learning objectives: cultural aspects, reading comprehension, vocabulary knowledge, writing skills, grammar skills and oral skills. This study also presents the teachers’ general attitudes to film and their opinion of film as a potential motivator in the classroom. The findings suggested that learning objectives influence attitudes to film in the classroom and the approach to film pedagogy. Furthermore, teachers’ general attitudes and personal film habits might influence their opinions on the value of film, as a tool for teaching EFL or as a motivator. An implication of this study is the importance of teacher attitudes and their effect on pedagogical choices made in classrooms.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen av hur några F-3 - lärare ser på läsplattans användning i svenskundervisningen, vid vilka tillfällen eleverna interagerar med läsplattan för att utveckla sina skrivfärdigheter, samt vilka möjligheter och hinder tillfrågade lågstadielärare identifierar med användningen av läsplattor. Semistrukturerade intervjuer med åtta lärare har genomförts. Resultatet i studien indikerar att de intervjuade F-3 - lärarna har en positiv uppfattning av läsplattan trots utmaningar de stötter på och de påpekar att läsplattan är ett verktyg som bidrar till skrivinlärning hos elever. Slutsatsen i studien är att läsplattan skapar en interaktiv undervisning samtidigt som eleverna utvecklar sina skrivfärdigheter. 

The role of students’ first language(s) in foreign language classrooms has been hotly debated in the last decades. Although this line of research has advanced our understanding of language choice in the L2 classroom, it has mostly dealt with adolescent and adult learners. From a contextual perspective, then, more micro-analytic research that focuses on language choice at the primary school level is needed. Against this background, this paper presents a case study of a Danish third-grade English as a foreign language classroom, in which a pattern of divergent language choices has been observed: the teacher consistently uses English, whereas the learners almost exclusively speak Danish, which might entail trouble in maintaining intersubjectivity and a joint pedagogical focus. Using Conversation Analysis methodology, we found two sequential formats that help ensure student understanding and thus maintain intersubjectivity: (1) learner translations and reformulations for peer support in expansion sequences, and (2) expansions initiated by students requesting information or clarification that display partial or no understanding. We argue that the sense-making practices co-constructed in this classroom context are possible because the teacher encourages shared multilingual meaning-making practices. This research has implications for teaching EFL to young learners, and classroom language policies.

Web-based distance education has become a "real" teaching alternative which has instigated more research particularly in the past decade. This research has commonly focused on four major perspectives: (1) information-technology; (2) course management systems (including course communication tools); (3) information design; and (4) online learning. Not surprisingly, there are many, significant differences between face-to-face (f2f), and Web-based teaching. In a traditional teaching context, communication is implemented synchronously insofar as teacher and students are able to communicate instantly, and without delay. Besides the direct and instantaneous verbal exchanges, synchronous communication also transpires through visual signs and body language. Conversely, if online teaching (e-moderating) occurs via the Internet and electronic multimedia, including the use of language (both oral and written), a common way of teaching in this context is through a dynamic interaction among participants, yet without the physical presence of the teacher or students. What happens then to the teacher's "identity" and role when s/he is no longer physically present as in a traditional classroom? How is it established? Perhaps most importantly, how is it perceived by both the students, and the teacher him/her-self? This two-phase, comparative research study was conducted by two university instructors whose research agenda concentrates on "teacher perceptions of own qualities, roles, and functions" in online instructional environments. Phase 1 of the research compared and discussed the emerging instructional styles of participating online teachers (e-moderators), in Sweden, and the United States. Phase 2 of this study has concentrated on using the identified perceptions, behaviors, motivations, and aspirations of the participating e-moderators with the view to creating composite, albeit fictional online instruction archetypes ("personas"). In their attempt to do justice to the analysis and presentation of Phase 1 data, the authors set out to experiment with the transfer and applicability to their respective blended and online teaching contexts, of the persona research method typically deployed by usability and interaction design.

Syftet med den studie som ligger till grund för detta bokkapitel var att belysa tre mammors upplevelser av sina barns väg från förskola till förskoleklass. En kvalitativ forskningsansats, livsberättelser och en bioekologisk innehållsanalys användes. Studien visade att barns tid i förskola och förskoleklass samt övergången däremellan kan se olika ut. Den visade också att mammor kan känna oro för att deras barn inte ska få det stöd som de behöver för att kunna delta, lära sig och utvecklas i förskola och förskoleklass. Dessutom visade studien att mammor kan ta en aktiv del i arbetet med att förebygga och lösa problem i förskola och förskoleklass. De tre mammorna ville sina barns bästa och inriktade sina krafter på att de skulle få en så trygg och harmonisk tid i förskola och förskoleklass som möjligt. De ville också att deras barn skulle få intellektuell stimulans och nödvändiga behov tillgodosedda. 

Den svenska förskolan har en väl etablerad skapandetradition. Mot bakgrunden av att skapande tycks ske på förskolor i stort sätt varje dag anser vi att det är av intresse att studera fenomenet. Syftet med denna studie är att studera yngre barns tillblivelser vid skapandeaktiviteter och på vilket sätt vuxnas förhållningssätt ingår i dessa processer. Studien har genomförts med deltagande-strukturerade observationer och med agentiell realism som teoretiskt perspektiv. Ett ändamål för studien har varit att pröva posthumanistiska teorier på förskolepedagogiska situationer. Studien har landat i en slutsats där materialiteter och vuxnas förhållningssätt har betydelse för yngre barns tillblivelse och att det materiella och det ontologiska ofrånkomligt är sammanflätade.

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka lärares uppfattningar och erfarenheter av kamratlärande i grundsärskolan. Vårt fokus har framför allt legat på de undervisningspraktiker som lärarna representerar och deras syn på möjligheter som skapas för elevernas självständighet och kunskapsutveckling.Vi använde en kvalitativ metod där det empiriska materialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog tolv respondenter som alla arbetar i grund- eller gymnasiesärskola. Vi analyserade resultatet med hjälp av kulturpsykologisk teori och begreppen mer kunnig annan, proximal utvecklingszon, scaffolding (stöttning) samt ömsesidig lärogemenskap. Resultaten visade att alla 12 respondenter använder kamratlärande i sina undervisnings-praktiker för att främja elevernas sociala utveckling och/eller kunskapsutveckling. Flertalet av respondenterna anser att det är viktigt att arbeta med elevernas självständighet för ett framtida liv. En del av respondenterna ser kamratlärande som en möjlighet för det, men att det som lärare är många faktorer att ta hänsyn till för att få det att fungera. Resultatet tyder på att för att kamratlärande i grundsärskolan ska fungera krävs en trygg elevgrupp, stor medvetenhet vid gruppsammansättning samt en flexibel lärarroll i en tillåtande ömsesidig lärogemenskap.

I skolan ställs höga krav på elevers sociala kompetens och förmåga att skapa och upprätthålla relationeri allmänhet och för elever som har funktionsvariationer i synnerhet (Andersson, 2020). Aktuell forskning visar även att socialt utanförskap har negativ inverkan på kunskapsinlärningen då denna påverkar både fysiskt- och psykiskt mående medan trygga, inkluderade och delaktiga elever lättare når framgångar i sitt lärande. Syftet med den här studien var att undersöka hur skolpersonal på grund- och grundsärskolan arbetar för att stödja elever som har funktionsvariationer att ingå i det sociala samspelet på rasterna. Studien ville också synliggöra förslag på förbättringsområden i de deltagande skolornas avseende arbetet som avsåg att främja elevers delaktighet och gemenskap under rasterna. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio skolpersonal från grund- och grundsärskolan. Intervjuerna spelades in och transkriberades i sina helheter för att samband och mönster skulle synliggöras. Resultatet har analyserats utifrån Antonovskys salutogena teori och begreppet KASAM samt den sociokulturella teorin. Studiens slutsats är att arbetet med att stötta elever som inte naturligt ingår i gemenskap med andra elever under rasterna bör ha samma uppmärksamhet under skoldagen som kunskapsutveckling. I detta arbete framkommer att kommunikativa färdigheter har stor betydelse för möjligheter till inkludering på rasterna. Skolpersonalen uppvisade hög ambitionsnivå i arbetet med att anpassa och tillrättalägga rastmiljön för eleverna, samtidigt beskrevs brister i de organisatoriska förutsättningarna beträffande metoder som förenklade samarbetet mellan olika yrkeskategorier för att nå samsyn kring krav och anpassningar.

Syftet med denna studie är att få en bild över hur matematiklyftet har påverkat verksamma förskolepedagoger i Sverige. Metoden som nyttjats är en kvalitativ enkät, med kvantitativa inslag. Enkäten har publicerats i ett flertal olika förskolefora samt mejlats ut till rektorer i Sörmland. Studien har analyserats utifrån Albert Banduras (1977) teori Self-efficacy (självförmåga) samt teorins tillhörande begrepp. Studiens resultat påvisar hur olika förskolepedagoger känner kring matematikundervisning både före och efter matematiklyftetsamt vikten av ett individanpassat kompetenslyft. Studiens slutsats är att matematiklyftet gör stor skillnad för verksamma pedagoger men att mer forskning kring hur matematiklyftet kan individanpassas samt långsiktigt följas upp behövs för en bestående kompetensutveckling. 

The COVID-19 pandemic has caused radical changes in education, as in everything else, bringing many challenges. Despite all the difficulties, the COVID-19 pandemic has enormous opportunities for online teaching and the use of digital technologies. A comprehensive understanding of this period is needed to investigate these opportunities. Thus, this study aims to explore the academic staff's experiences of online teaching and the use of digital technologies in practical skills-based courses in health care education. This study was conducted at six universities from six countries (Türkiye, Sweden, Finland, Portugal, Latvia, Lithuania). Data were collected between June 17, 2021 and November 30, 2021 via a focus group with an in-depth interview technique. 22 focus group interviews were conducted with a total of 117 participants. Colaizzi's method was used to evaluate the data to discover, comprehend, and define the experiences of academic staff. The analysis of the interview data resulted in 6 themes, 25 subthemes and 56 categories that captured participants' experiences regarding online teaching of practical skills and using digital technologies in health care education. The findings of the study provide crucial information that will help online teaching and digital technology for practical skills be successfully integrated.

Med denna studie har vi undersökt hur läraren kan använda sig av arbetssättet transspråkande, metoden stöttning och hur läraren kan använda sig av stöttning för att tillämpa transspråkande i det svenska klassrummet. Forskningen kring området är baserat på internationell forskning som arbetat med transspråkande. Det beror på att det inte finns tillräckligt med forskning om transspråkande i Sverige. Det är även baserat på litteratur som berör stöttning och transspråkande arbetssätt. Slutligen beskrivs erfarenheten och åsikterna av fyra grundskollärare som arbetar med transspråkande i sitt flerspråkiga klassrum. Resultatet av undersökningen har visat att flerspråkiga elevernas språkkunskaper utvecklas genom att ha gett eleverna möjligheten till att använda sig av sina språk. Modersmålslärare, studiehandledare och klasskamrater bidrar även till språkutvecklingen av flerspråkiga elever. 

Working with subject integration in mathematics

A study of teacher’s views on integrated teaching.

The purpose of this study was to examine how teachers perceive integrated teaching in mathematics. In this study, teachers’ views on the subject integrated teaching were investigated. Ethnographic research methods were used in an attempt to understand and describe the respondents’ views on integrated teaching in mathematics. The methods used to collect data were participant observations and interviews. The results and conclusions that emerged from this study were that teachers felt it important to give students an opportunity to develop a deeper understanding of how they can use mathematical tools and concepts in a practical way. An important factor that was considered to be crucial for integrated education to be successful was the teacher’s time for planning.

Allt fler studier pekar på ungdomars pessimistiska sätt att se på samhället och framtiden. Denna studie undersöker 55 gymnasieelevers texter om samhällsfrågor de själva ser som viktiga och deras syn på framtiden i förhållande till den valda frågan. I studien undersöks vilka teman som är särskilt framträdande, om eleverna har en optimistiskt eller pessimistisk framtidssyn och vilka typer av disciplinärt färgade ansatser som eleverna använder sig av. Texten skulle enligt instruktion innehålla en nulägesbeskrivning, en förklaring till varför det ser ut som det gör, och en reflektion om framtiden. Texterna har skrivits anonymt och utan koppling till något särskilt skolämne. Fyra innehållsliga teman sticker ut som dominerande: (1) Mänskliga rättigheter (2) Miljöfrågor (3) Sociala relationer (4) Medicinska lösningar och kunskapsutveckling. 21 texter har en optimistisk syn på framtiden, 17 texter har en pessimistisk framtidssyn och resterande 17 uppvisar både ock, alternativt är svårbedömda. Texterna om mänskliga rättigheter skrevs företrädelsevis med samhällsvetenskaplig ansats, medan miljöfrågorna i hög grad hanterades utifrån humanistiska förtecken. Det finns ett visst mönster i analysen som visar att texternas disciplinära ansatser påverkar huruvida eleverna uttrycker sig optimistiskt eller pessimistiskt inför framtiden.  När eleverna får möjligheten att i skolan bearbeta en för dem angelägen fråga utan att uppgiften definieras av en skolämneskontext, tenderar de att använda ett brett urval av disciplinära ansatser. Det föranleder en diskussion om huruvida den angelägna frågan bör lyftas ut ur sitt skolämnessammanhang för att möjliggöra för eleven att bearbeta frågan på nya sätt. 

Studiens syfte är att undersöka förskollärares erfarenheter och kunskaper om barns språkutveckling genom högläsning. I studien används kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. 262 verksamma förskollärare svarade på enkätstudien. Genom enkäten har studien sökt svar på frågeställningarna; Hur använder förskollärarna lässtrategier för barnens språkutveckling genom högläsning? Hur utförs planerade och strukturerade högläsningen i förskolan för att stimulera barns språkutveckling? Vilken kompetensutveckling får förskollärare för att främja barns språkutveckling? Studien analyseras utifrån Roger Säljös tolkning av grundaren Vygotskiljs tankar inom socialkulturella teorin. Resultatet visar att majoriteten av förskollärarna tillämpar högläsning för barns språkfrämjande dagligen. Det framkom även att förskollärarna använder flertal lässtrategier för barns språkutveckling. Flertalet av respondenterna ansåg att deras kompetens är god för att främja barns språkutveckling. Dock var det en del av respondenterna, som ansåg att de vill ha mer kompetensutveckling i exempelvis TAKK, språkutvecklande kurser och mer material om språkutveckling.

Denna studie syftar till att synliggöra föräldrars syn på olika samverkansformer inom förskolan med fokus på föräldrainflytande. Ett kvalitativt angreppssätt har använts för att genomföra studien. Resultatet visar att föräldrar med annat modersmål än svenska upplever utmaningar med att ha inflytande om regler och rutiner på grund av språkliga och kulturella skillnader. Mammor känner sig mer inkluderade i barnens utbildning och känner fler möjligheter till att ha inflytande än pappor. Föräldrarna vill ha inflytande i barnens utbildning till viss del men genom olika samverkansformer. Vilka samverkansformer de föredrar kan relateras till personlighet. En viss maktstruktur finns och strukturen har betydelse för föräldrarnas inflytande. Studien är tolkad utifrån Foucaults maktperspektiv. Enligt Foucault är det utformandet av rutiner, förutbestämda regler och normer som skapar maktrelationer. Slutsatsen är att föräldrars personlighet, kön och modersmål samt styrkan i relationer är betydande för deras möjlighet till inflytande.

Förskolans läroplan kräver att förskolan dokumenterar och systematiskt utvecklar verksamheten. Med anledning av att pedagogisk dokumentation kan ses som svårhanterligt, tidskrävande och att den kan hanteras och tolkas på skilda sätt, uppkom intresset för att studera området. Studien är gjord med en kvalitativ metod, där det skett intervjuer på åtta skilda förskolor, drivna i olika regi, för att få en bredare syn kring hur pedagogisk dokumentation kan användas. Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare med hjälp av pedagogisk dokumentation kan synliggöra barns lärprocesser samt hur förskolans verksamhet kan utvecklas med hjälp av pedagogisk dokumentation som arbetssätt. Resultatet visar att barns lärprocesser synliggörs på flera skilda vis samt att verksamhetsutveckling kan ske genom att reflektera kring material som rör barns lärprocesser, samt förskolors miljöer och personalens förhållningssätt. Intervjumaterialet är sorterat i tre huvudteman med underliggande kategorier. Innehållet analyseras sedan utifrån forskningsfrågorna och ett onto-epistemologiskt teoretiskt perspektiv. Slutsatsen är att pedagogisk dokumentation är ett väl fungerande arbetssätt för att synliggöra barns lärprocesser samt för att kvalitetssäkra verksamhetens utveckling. Dock krävs det att det finns tid för reflektion och analys. Handledning och att personalen får kompetensutveckling inom pedagogisk dokumentation är nästan en förutsättning.

Source criticism and information literacy is a major part of the knowledge and skills needed in a digital era and therefore an important component in the revise of the Swedish curriculum of the compulsory school (Skolverket, 2018a) that targets the digitalization of the Swedish school system. Thus’, previous studies show that less education is provided for pupils in compulsory school in the subject of source criticism and information literacy, than in any other grade. The purpose of this study is to get additional insight in the education of source criticism and information literacy in compulsory school. We chose to study the teachers’ interpretations of the subject and how they implement the subject into their own classroom. Therefore, we have chosen a qualitative approach with a pragmatic perspective. Through a survey and multiple semi-structured interviews, we have been able to inquire about the reasonings of 38 compulsory school teachers. The teachers in this study view source criticism and information literacy as a natural part of their daily teaching and as an important societal based knowledge or ability in a digital society. A subject that is both important to introduce in pre-school and should be included in every school subject. Yet the teachers express a need for competence development as a result of an uncertainty with the didactic features of the pupils’ education. Factual texts and discussions held with the whole class, in the classroom, is therefore the most common approach regardless of grade. The school library is not seen as a resource for learning about source criticism and information literacy. The subject tends to get lower priority compared to other subjects due to the lack of time in both planning and teaching-hours and also due to the lack of digital tools available.

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Många elever når inte godkända mål när de lämnar grundskolan. Anledningen till varför det ser ut så är självklart mångfacetterad, men jag funderar på om en anledning kan vara att elever idag kanske fått en annan inställning till skolgång och utbildning. Det är intressant att studera hur elever på högstadiet upplever sin lärandesituation. Huvudsyftet med studien var att synliggöra elevers uppfattningar om motivation och kreativitet i relation till hur de upplever sin nuvarande lärandesituation i skolans miljö och arbetssätt. Det första delsyftet var att få en bild av elevernas uppfattningar gällande om och på vilka sätt motivation och kreativitet förändrats mellan grundskolans tidigare år och grundskolans senare år. Det andra delsyftet handlade närmare om elevernas upplevelser av vilka sätt/arbetssätt som ökar motivation och kreativitet hos högstadieelever i framtidens moderna skola. Studien är viktig för att motivation är en förutsättning innan lärande kan ske, menar Körling (2009). En kvalitativ metod med frågeformulär med vissa kvantitativa inslag har använts. Urvalet är 32 högstadieelever på en högstadieskola i Sverige. Resultaten visar att ungefär hälften av eleverna känner sig omotiverade och stressade inför sin lärandesituation. De upplever att det är för mycket teoretiskt innehåll och önskar sig mer av praktiska och estetiska inslag i klassrumssituationen. De vill även att flera hjälpmedel som teknisk utrustning används. Slutsatserna är flera. Det nuvarande skolsystemet bör radikalt förändras för att uppnå de visioner som styrdokumenten innehåller. Skolan dödar till viss del elevers kreativitet och skolan behöver bli bättre på att individanpassa för att ta tillvara på de lärstilar och intelligenser som passerar skolan. Målet att alla elever ska ha tillgång till en likvärdig utbildning är inte uppnått. Styrdokumenten skulle kunna vara ännu tydligare utformade för att öka möjligheter att uppnå det eleverna efterfrågar. Lärare behöver kontinuerligt och medvetet reflektera över sin yrkesroll för att bli ännu bättre. Även om skolan har ett stort ansvar här så är det viktigt att vara medveten om att det finns andra bidragande orsaker till bristande skolframgång för elever som lämnar grundskolan. 

Det finns en del forskning kring att flerspråkiga elever inte når samma skolframgång som enspråkiga elever. Syftena med studien var att studera om, och i så fall hur, sva- verksamheten skiljer sig åt i teori och praktik på två högstadieskolor, analysera skillnaderna i kursplanerna svenska och svenska som andraspråk samt att studien ger en fingervisning om vilka möjligheter de flerspråkiga eleverna på ovan nämnda skolor har att nå samma skolframgång som elever som har svenska som modersmål. Kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade frågor har använts för att ta reda på sva-verksamhetens utformning. Urvalet är två sva-lärare på två högstadieskolor i Sverige. En textanalys av kursplanerna svenska och svenska som andraspråk har gjorts för att belysa vad som skiljer ämnena åt. Resultaten visar att det finns kompetenta och behöriga sva-lärare på skolorna, men att rektorerna inte alltid följer de styrdokument som finns för att bedriva sva-verksamheten. Sva-verksamheten är underbemannad, övriga ämneslärare saknar utbildning i andraspråksperspektivet, modersmålslärare ingår inte i den dagliga undervisningen samt att sva- undervisningen har brister i jämförelse med styrdokumenten. Det finns inte uttalade strategier eller samarbeten kring hur skolledning, sva-lärare, ämneslärare och modersmålslärare på bred front ska möta de flerspråkiga eleverna så att de har samma möjligheter att nå skolframgång som sina enspråkiga kamrater. Slutsatserna är flera. Målet att alla elever ska ha tillgång till en likvärdig utbildning är inte uppnått. Styrdokumenten skulle kunna vara ännu tydligare utformade för att öka flerspråkigas möjligheter att uppnå samma språkliga nivå som enspråkiga. Det är svårare i dag att bedöma vilka elever som behöver svenska som andraspråk. Arbetslagets naturliga sammansättning är sva-lärare, ämneslärare och modersmåls- lärare med god stöttning av skolledning. Det finns inte en enkel eller entydig förklaring till att flerspråkiga elever inte uppnår godkända resultat i grundskolan. Även om skolan har ett stort ansvar här så är det viktigt att vara medveten om att det finns andra bidragande orsaker till sämre skolframgång för flerspråkiga elever.