https://www.mdu.se/

Förskolans verksamhet är barns arena där alla barn har rätt att på ett jämlikt sätt främjas i deras utveckling och lärande. Studiens syfte är att undersöka om och hur förskolepersonal utformar förskolans inomhusmiljö samt barns materialtillgång utifrån alla barns förutsättningar och behov. Studien är baserad på en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag som riktar sig till förskolepersonal, där vi utgått från 40 respondenters svar. I relation till det sociokulturella perspektivet har resultatet analyserats utifrån förskolepersonals perspektiv. I resultatet framgick det att miljön är betydande för barns utveckling och lärande samt att jämlikhet i relation till förskolans inomhusmiljö och materialtillgång är en komplex fråga. Slutsatsen är att om förskolepersonal ska kunna utforma inomhusmiljön samt barns materialtillgång utifrån alla barns förutsättningar och behov behöver de finna metoder och strategier som passar den aktuella barngruppen.

Studiens syfte var att fördjupa kunskaperna om hur yrkesverksamma ledare beskriversin egen betydelse för kunskaps- och kompetensutveckling hos sina medarbetare i enkontext präglad av digitalisering och teknisk utveckling. Metoden som användes vartematisk analys av semistrukturerade intervjuer. Analysen utgick från åtta intervjuer och242 utsagor och resultatet visade att ledarna beskriver sin betydelse för medarbetarnaslärande genom att de skapar handlingsutrymme, ställer krav, kontrollerar och visaromsorg. Tekniska artefakter beskrivs få konsekvenser för verksamheterna och dessanställda. De slutsatser som dras är att ledarna har betydelse för sina medarbetareslärande, men inte till vilken grad. Det lärande som erbjuds och sker inomverksamheterna beskrivs delvissom ett anpassningsinriktat lärande och som ettredskapför produktion. Relevansen som studien har är insikter i ledares beskrivningar av sinbetydelse för sina medarbetares lärande samt hur den tekniska utvecklingen fårkonsekvenser både för medarbetarnas integritet och arbetsprestationer.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om 1-3-lärares erfarenheter av att väcka och främja elevers läslust genom gemensam och enskild läsning. Därigenom skapas en bild av vilka för- och nackdelar det finns med de olika lässätten. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med 8 verksamma 1-3-lärare. Resultatet visar att lärare arbetar på flera sätt där de använder gemensam och enskild läsning på varierande sätt. Det finns flera faktorer som påverkar elevers läsintresse och läslust, exempelvis lyfts vikten av läsarförebilder och en god och stimulerande läsmiljö. Dessutom visar studiens resultat och slutsats vilka för- och nackdelar det finns med gemensam och enskild läsning samt att en gemensam läsning skapar en läsargemenskap. 

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur lärare i F-3 tillämpar läsoch skrivinlärningsmetoden att skriva sig till läsning i undervisningen samt vilka för- och nackdelar lärare i F-3 ser med denna metod. En kvalitativ ansats används för att besvara studiens två forskningsfrågor. Studiens resultat visar på att lärarnatillämpar ASL i undervisningen på olika sätt. Däremot använder lärarna i studien sig av teknisk utrustning, arbetar med handstilen i årskurs 2 och använder elevers egna texter för att arbeta med läsinlärningen. En fördel med metoden ASL är att elevers motivation och skrivlust ökar vid användning av digitala verktyg. Medan en nackdel med metoden är att det krävs planering och resurser för att tillämpa ASL i undervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares attityder till barns samlärande. Hur förhåller de sig till detta fenomen, hur beskriver de att de använder sig av samlärande och hur tycker de att det fungerar? Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer använts. Tio lärare har deltagit i studien. I resultatet framkom att lärarna har en positiv attityd till samlärande, men att det finns flera utmaningar som försvårar användandet i den praktiska verksamheten. Vi har kommit fram till att samlärandets utrymme till stor del styrs av lärarens attityder, vilket ofta formats av deras tidigare erfarenheter. Samlärande har stora vinster men är något som kräver träning för att kunna användas på ett givande sätt.

Studiens syfte är att beskriva och jämföra pojkars respektive flickors matematiska mindset i årskurserna 2 och 3. Detta görs genom att beskriva vad pojkarna respektive flickorna anser utmärka personer som är matematiskt duktiga, vad gemene man behöver göra för att bli matematiskt duktig, samt deras syn på sin egen förmåga i matematikämnet. För att studera detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med tolv elever, sex pojkar och sex flickor. Resultatet visar att eleverna har en samstämmig syn på hur de matematiska kunskaperna kan förbättras och menade att det sker genom övning och träning. Flickorna ansåg att de var duktiga i matematik, men pojkarna hade inte samma tilltro till sin matematiska förmåga. Övriga slutsatser som dras är att det kvarligger stereotyp syn hos pojkarna, vilka ansåg att män är mer matematiska än kvinnor. Detta synsätt återfanns inte hos flickorna.

Previous research has suggested that teacher attitudes toward film in the classroom (film pedagogy) is influenced by general attitudes to film as well as lessons’ learning objectives. This study presents five Swedish upper-secondary English teachers’ attitudes to film in the classroom, in relation to six specific learning objectives: cultural aspects, reading comprehension, vocabulary knowledge, writing skills, grammar skills and oral skills. This study also presents the teachers’ general attitudes to film and their opinion of film as a potential motivator in the classroom. The findings suggested that learning objectives influence attitudes to film in the classroom and the approach to film pedagogy. Furthermore, teachers’ general attitudes and personal film habits might influence their opinions on the value of film, as a tool for teaching EFL or as a motivator. An implication of this study is the importance of teacher attitudes and their effect on pedagogical choices made in classrooms.

Syftet med studien är att undersöka arbetssätt som gynnar högpresterande elever i ämnet engelska i årskurs 4–6. För att uppnå syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta engelsklärare i mellanstadiet. Resultatet visar att högpresterande elever kan uppfattas olika, då de visar både positiva och negativa beteenden i klassrummet. För att de högpresterande eleverna ska kunna ge uttryck för sina kunskaper krävs anpassningar i engelskundervisningen, med variation av olika material och arbetssätt. Vår slutsats är att högpresterande elever kan identifieras genom deras beteenden som blir synliga i klassrummet och att arbetssätten som kan användas för att gynna dem är många, men variationen i undervisningen är av stor vikt.

Syftet med studie är att undersöka hur förskollärarna använder estetiska uttrycksformer i undervisningen, få en inblick i hur förskollärarna bidrar till att barn får uppleva olika intryck samt uttrycka sig och se hur estetiken kan påverka barngruppens samspel. Studien baseras på den sociokulturella teorin med influens av poststrukturell teori. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med åtta semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visar att förskollärarna använder alla de estetiska uttrycksformerna som läroplanen för förskolan framhäver. Det framkom att det finns utmaningar i undervisningen med de olika uttrycksformerna där förskollärarnas kompetens har betydelse för hur arbetet med de estetiska uttrycksformerna utförs samt vilka utmaningar barn får i förskolans lärmiljö. Slutsatsen är att förskollärarna oftast erbjuder olika estetiska uttrycksformer i ett ändamålsenligt syfte som i projekterande arbeten. En annan slutsats som synliggörs är att förskollärarna anser att arbetet med estetiska uttrycksformer bidrar till en samspelande och inkluderande miljö.

The role of students’ first language(s) in foreign language classrooms has been hotly debated in the last decades. Although this line of research has advanced our understanding of language choice in the L2 classroom, it has mostly dealt with adolescent and adult learners. From a contextual perspective, then, more micro-analytic research that focuses on language choice at the primary school level is needed. Against this background, this paper presents a case study of a Danish third-grade English as a foreign language classroom, in which a pattern of divergent language choices has been observed: the teacher consistently uses English, whereas the learners almost exclusively speak Danish, which might entail trouble in maintaining intersubjectivity and a joint pedagogical focus. Using Conversation Analysis methodology, we found two sequential formats that help ensure student understanding and thus maintain intersubjectivity: (1) learner translations and reformulations for peer support in expansion sequences, and (2) expansions initiated by students requesting information or clarification that display partial or no understanding. We argue that the sense-making practices co-constructed in this classroom context are possible because the teacher encourages shared multilingual meaning-making practices. This research has implications for teaching EFL to young learners, and classroom language policies.

A large number of studies carried out on pupils aged 8-14 have shown that teachable agent (TA) based games are beneficial for learning. The present pioneering study aimed to initiate research looking at whether TA based games can be used as far down as preschool age. Around the age of four, theory of mind (ToM) is under development and it is not unlikely that a fully developed ToM is necessary to benefit from a TA’s socially engaging characteristics. 10 preschool children participated in an experiment of playing a mathematics game. The participants playing a TA-version of the game engaged socially with the TA and were not disturbed by his presence. Thus, this study unveils exciting possibilities for further research of the hypothesised educational benefits in store for preschoolers with regard to play-and-learn games employing TAs. 

Educational software in the form of games or so called "computer assisted intervention" for young children has become increasingly common receiving a growing interest and support. Currently there are, for instance, more than 1,000 iPad apps tagged for preschool. Thus, it has become increasingly important to empirically investigate whether these kinds of software actually provide educational benefits for such young children. The study presented in the present article investigated whether preschoolers have the cognitive capabilities necessary to benefit from a teachable-agent-based game of which pedagogical benefits have been shown for older children. The role of executive functions in children's attention was explored by letting 36 preschoolers (3;9-6;3 years) play a teachable-agent-based educational game and measure their capabilities to maintain focus on pedagogically relevant screen events in the presence of competing visual stimuli. Even though the participants did not succeed very well in an inhibition pretest, results showed that they nonetheless managed to inhibit distractions during game-play. It is suggested that the game context acts as a motivator that scaffolds more mature cognitive capabilities in young children than they exhibit during a noncontextual standardized test. The results further indicate gender differences in the development of these capabilities.

With the rise of misinformation, there is a great need for scalable educational interventions supporting students’ abilities to determine the trustworthiness of digital news. We address this challenge in our study by developing an online intervention tool based on tutorials in civic online reasoning that aims to teach adolescents how to critically assess online information comprising text, videos and images. Our findings from an online intervention with 209 upper secondary students highlight how observational learning and feedback support their ability to read laterally and improve their performance in determining the credibility of digital news and social media posts. 

Den svenska förskolan har en väl etablerad skapandetradition. Mot bakgrunden av att skapande tycks ske på förskolor i stort sätt varje dag anser vi att det är av intresse att studera fenomenet. Syftet med denna studie är att studera yngre barns tillblivelser vid skapandeaktiviteter och på vilket sätt vuxnas förhållningssätt ingår i dessa processer. Studien har genomförts med deltagande-strukturerade observationer och med agentiell realism som teoretiskt perspektiv. Ett ändamål för studien har varit att pröva posthumanistiska teorier på förskolepedagogiska situationer. Studien har landat i en slutsats där materialiteter och vuxnas förhållningssätt har betydelse för yngre barns tillblivelse och att det materiella och det ontologiska ofrånkomligt är sammanflätade.

Purpose: to enhance our understanding of how entrepreneurship is translated into the school setting and possible consequences of its interpretations in regard to citizens and the surrounding society. Design/methodology/approach – We take a discourse approach drawing upon governmentality and the concepts of program and technology. In this paper we have a specific focus on how a programmatic initiative - a strategy for implementing entrepreneurship in schools - is made operable in practice by means of a technology – a competence development initiative - which is something that so far has been scarce in prior research. Findings – The results shows the process of how entrepreneurship gets translated into a new discourse of an entrepreneurial approach, which takes on a broader perspective including a life-long learning, cooperation with the society and democratic values. In this way stretching the program beyond its initial intentions. Moreover, that the entrepreneurial approach could come with unintended consequences that are related to democratic values which the discourse tend to marginalize or exclude. Originality/value of the paper – There has been a lack of studies that focus on the process of how programs of entrepreneurship is translated and made operable in the school setting. We are also questioning what is often taken for granted when it comes to entrepreneurship in schools i.e. what is good for business is good for education and society in large

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka lärares uppfattningar och erfarenheter av kamratlärande i grundsärskolan. Vårt fokus har framför allt legat på de undervisningspraktiker som lärarna representerar och deras syn på möjligheter som skapas för elevernas självständighet och kunskapsutveckling.Vi använde en kvalitativ metod där det empiriska materialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog tolv respondenter som alla arbetar i grund- eller gymnasiesärskola. Vi analyserade resultatet med hjälp av kulturpsykologisk teori och begreppen mer kunnig annan, proximal utvecklingszon, scaffolding (stöttning) samt ömsesidig lärogemenskap. Resultaten visade att alla 12 respondenter använder kamratlärande i sina undervisnings-praktiker för att främja elevernas sociala utveckling och/eller kunskapsutveckling. Flertalet av respondenterna anser att det är viktigt att arbeta med elevernas självständighet för ett framtida liv. En del av respondenterna ser kamratlärande som en möjlighet för det, men att det som lärare är många faktorer att ta hänsyn till för att få det att fungera. Resultatet tyder på att för att kamratlärande i grundsärskolan ska fungera krävs en trygg elevgrupp, stor medvetenhet vid gruppsammansättning samt en flexibel lärarroll i en tillåtande ömsesidig lärogemenskap.

Syftet med denna studie är att få en bild över hur matematiklyftet har påverkat verksamma förskolepedagoger i Sverige. Metoden som nyttjats är en kvalitativ enkät, med kvantitativa inslag. Enkäten har publicerats i ett flertal olika förskolefora samt mejlats ut till rektorer i Sörmland. Studien har analyserats utifrån Albert Banduras (1977) teori Self-efficacy (självförmåga) samt teorins tillhörande begrepp. Studiens resultat påvisar hur olika förskolepedagoger känner kring matematikundervisning både före och efter matematiklyftetsamt vikten av ett individanpassat kompetenslyft. Studiens slutsats är att matematiklyftet gör stor skillnad för verksamma pedagoger men att mer forskning kring hur matematiklyftet kan individanpassas samt långsiktigt följas upp behövs för en bestående kompetensutveckling. 

Technology-mediated task environments have long been considered integral parts of L2 learning and teaching processes. However, the interactional resources that the learners deploy to complete tasks in these environments have remained largely unexplored due to an overall focus on task design and outcomes rather than task engagement processes. With this gap in mind, we set out to describe the emergence, development, and diversification of L2 (English) interactional resources oriented to task completion using conversation analysis for the examination of 13hours of screen-recorded online task-oriented interactions collected over 18 weeks. The focal tasks in the study have been designed as emergent information-gap tasks that require the participants to maintain progressivity by both displaying their own and converging with their co-participants’ dynamic knowledgeability for task completion purposes. A longitudinal investigation into task engagement processes has demonstrated that the participants fail to display their knowledge congruently and they repeatedly disrupt the progressivity of task-oriented interaction in earlier weeks. However, an observable diversification of interactional resources for collaborative task accomplishment has been recorded in later weeks, which demonstrates the development of interactional competence over time. These findings bring insights into interactional competence, epistemics, and CALL with special reference to technology-mediated TBLT.

Recent research on L2 interaction and interactional competencies shows that L2 learners deploy a great diversity of interactional resources and adapt their talk to context-sensitive differences in various institutional settings. Although there is a growing interest in how these resources vary in different settings, comparative investigations into the interactional mechanisms in different contexts is scarce. With this mind, using Conversation Analysis, this study sets out to provide a snapshot of how a focal L2 learner manifests an observable diversity in task openings of a face-to-face discussion task and an online emergent information gap task. We focus on the first encounters with these two task types and settings and describe participant orientations to context-sensitive conduct on a turn-by-turn basis. The findings demonstrate differences in turn taking, allocation and design as well as in action formation, thus contributing to L2 interactional competence research based on comparative analyses of two single cases.

The role of knowledge in social interaction has been a recent research concern across several fields and the emergence of epistemics as a concept to understand information exchanges has been facilitated mainly through conservation analytic investigations (Heritage, 2012a,b). Relative epistemic status of speakers (Heritage, 2012a) has appeared to be a layer in the multidimensional body of action and knowledge co-construction (Goodwin, 2013). Although the nature of knowledge exchange processes in mundane talk and learning settings has been described in a number of studies, such an understanding has been explored to a lesser extent in technology-mediated and online interactional environments. With this in mind,, we draw on multimodal conversation analysis to describe online video-based interactions based on a single case analysis that represents a larger corpus of 70 h of screen recordings. The findings reveal the incorporation of online interaction, screen orientations, and knowledge co-construction for task accomplishment purposes. The participants coordinate their interactions with their orientations to the task interface to enact epistemic progression, which consequently turns the interface into a layer, a semiotic field, and a screen-based resource in the course of knowledge co-construction. The results have important implications for research on online interaction and epistemics as well as for an understanding of coordination of multiple actions in geographically dispersed settings.

Practice of mathematical proof increase the understanding of mathematics anddevelop creativity skills, problem solving, communication, logical thinking andreasoning which are all important tools not only within the subject of mathematicsbut also important tools for the society in which we are living. The aim of this projectwas to investigate whether it is accurate that proof and proving has a subordinate rolein mathematic education in the upper secondary school in Sweden. This was done byconstructing of a digital survey that was sent to approximately 100 practicingmathematics teachers in a normal size city located in the middle of Sweden. Theresults of the survey show that the teachers consider themselves comfortable withtheir own skills in teaching proof. Paradoxically, the results also show that there is alack of teaching of proof and proving in the upper secondary school, although the newcurriculum puts more focus on proof and proving.

Källkritik och informationssökning är en viktig del av en digital kompetens och därav även en stor del av revideringen av LGR11 (Skolverket, 2018a) som fokuserat på att digitalisera skolan. Tidigare forskning tyder på att minst undervisning inom området ges i grundskolans tidiga år. Syftet med denna studie är således att få en ökad insikt i hur undervisning i och om området ser ut i årskurserna F-3. Vi valde att främst se till lärarnas egna resonemang och tolkningar, därav har våra metoder utgått från en kvalitativ ansats och ett pragmatiskt perspektiv. Genom surveyundersökning och semistrukturerade intervjuer har vi kunnat se över 38 F-3 lärares tankar om undervisning i källkritik och informationssökning. Lärarna i studien ser området som en självklar del av det vardagliga arbetet i skolan och en viktig kunskap i det digitaliserade samhället som bör arbetas med från förskolan och i alla skolans ämnen, däremot uteblir undervisningen ofta trots att lärarna ser sina egna kunskaper i området som tillräckliga. Lärarna uttrycker ett behov av kompetensutveckling inom området då de upplever osäkerheter kring den didaktiska aspekten. Faktatexter och diskussioner i helklass blir därför de vanligast förekommande arbetsmetoderna oavsett årskurs och skolbiblioteket ses inte som en resurs i undervisningen vid källkritik och informationssökning. Området har en tendens att prioriteras bort med anledning av brist på tid, både vad gäller planering och undervisningstid, och digitala verktyg. 

Sambandet mellan de fyra räknesätten är en del i utvecklingen av den matematiska förståelsen. Syftet med denna studie är att analysera hur ett antal olika läromedel i matematik riktade till årskurs 1-3 tar upp dessa samband. Med läromedel menas då läroböcker, samt tillhörande lärarhandledningar. Resultatet visar att flertalet av de analyserade läromedlen inte tar upp alla samband, medan ett fåtal tar upp alla samband men i olika stor omfattning. Dessutom visar analysen hur viktig lärarhandledningen är för att ge eleverna fler övningstillfällen i att träna de fyra sambanden, eftersom en stor del av dessa tillfällen förekommer i lärarhandledningen och inte i läroböckerna. Lärare som endast följer ett enskilt läromedel i sin undervisning kan alltså gå miste om mycket när det gäller sambandet mellan de fyra räknesätten.

Syftet med undersökningen är att se hur lärares och specialpedagogers syn på Bravkod är. Vi ville också ta reda på varför de arbetar med Bravkod och hur de anser att elevernas uppfattning om metoden är. Vi har intervjuat totalt fem personer varav två var lärare och tre specialpedagoger. Resultatet av undersökningen visar att personerna upplever metoden som enkel och motiverande för eleverna, samt att attityden är positiv hos såväl vuxna som elever. Alltså uppfattar vi metoden som fungerande, då både elever och pedagoger snabbt kan se en förändring i läsutvecklingen. 

Method for engineering students provides an overview of how to formulate, design, produce and deliver a thesis of good quality. The book is relevant for all types of degree projects on bachelors’ and masters’ levels and is also useful when performing research work in other contexts. This is the first comprehensive book on research methodology for engineering students who are performing their degree project within or close to the social sciences. The book has been inspired by modern product design – the thesis is seen as a product – and takes as its starting point the fact that one may have two clients when carrying out a degree project (Academia and Industry). It also describes how to work one’s way through the process through the development of different prototypes. We see the thesis work as a form of craft and the book contains the most important scientific tools that are needed in order to make informed choices.

I olika undersökningar får svenska elever sämre resultat i matematik.

Proportionalitet är ett område som enligt Skolverkets rapportering över TIMSS 2007

och PISA 2012 hamnar särskilt lågt resultatmässigt. Syftet med detta examensarbete

var att undersöka vilka strategier och uttrycksformer elever i åk 2 och åk 3 kan

använda sig av för att lösa proportionalitetsproblem. Vår undersökning gjordes med

23 elever i åk 2 och åk 3 på två olika skolor i Mellansverige. Datainsamlingen grundar

sig på elevernas lösningar samt på en kvalitativ intervju kring två

proportionalitetsproblem av typen associerade mängder. Elevernas strategier och

uttrycksformer analyseras med hjälp av Langrall och Swaffords respektive Hagland,

Hedrén & Taflins ramverk och kategoriseras i tre proportionella resonemang: Icke

proportionellt, Informellt och Kvantitativt resonemang. Det resultat vi ser är att

elever i åk 2 och åk 3 överlag har svårt att förstå proportionalitet men att de med

hjälp av konkret material i kombination med aritmetisk eller grafisk uttrycksform i

högre utsträckning klarar problemen.

Nyckelord:

Behovet av stöd i matematik ökar för elever under högstadiet enligt Statistiska Centralbyrån. För att anpassningar ska lyckas behöver de individuella behoven av lärmiljö förstås. Men elevers röster hörs sällan i frågor som rör lärmiljö och matematiklärande vilket innebär att förståelse för elevperspektivet brister.

Syftet med denna undersökning är att få fördjupad förståelse för några elevers upplevelser av lärmiljöer och dess inverkan på lärande i ämnet matematik. Metoden bygger på tematisk analys av 12 intervjuer med elever från högstadiet. De teoretiska perspektiven som studien grundar sig på är det kompensatoriska perspektivet, det relationella perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet visar att eleverna upplever brister i lärmiljö i klass, men ökad tillgänglighet hos speciallärare under matematikundervisningen. Hos speciallärare upplever eleverna att stressen minskar och självkänslan i matematik stärks. Dessutom förbättras elevernas förmåga att hålla fokus på arbetsuppgifterna samt att effektivitet och motivation i ämnet matematik ökar. När lärmiljöerna samspelar med elevernas behov lär sig eleverna matematik snabbare, fördjupar sin förståelse mer och lär sig lösa svårare räkneuppgifter. En slutsats i studien är att eleverna upplever lärmiljöerna som mer anpassade hos speciallärare, vilket leder deras matematikutveckling framåt. 

Studiens syfte var att undersöka omfattningen av förskolepersonalens arbete med övergången mellan förskola och förskoleklass. Syftet undersöktes med hjälp av en kvantitativ enkätstudie riktad till all förskolepersonal med pedagogiskt uppdrag. Studiens resultat visar att olika förskolors omfattning av övergångsarbete varierar beroende på förutsättningar, såsom exempelvis förskolans placering eller samverkan med förskoleklassen. Studiens slutsats är att omfattningen av förskolepersonalens arbete med övergången mellan förskola och förskoleklass är relativt hög. Olika former av övergångsaktiviteter arrangeras i hög omfattning av förskolepersonalen, och samverkan mellan skolformerna sker i hög omfattning.

Syftet med denna studie var att exemplifiera och analysera förskollärares beskrivning av sitt arbete med lärande för hållbar utveckling med fokus på sociala aspekter. För att undersöka detta intervjuades åtta förskollärare vid fyra olika förskolor. I resultatet framkom att det arbetas med för hållbar utveckling väsentliga sociala aspekter. Dessutom fanns en insikt om vikten av att göra detta. Resultatet visade dock att förståelse tenderar saknas för hur arbetet med de sociala aspekterna kan kopplas till lärande för hållbar utveckling. Avsaknaden av begreppet hållbar utveckling i förskolan läroplan framkom som ett problem. En slutsats var att begreppet hållbar utveckling bör ingå och förklaras i förskolans läroplan. Detta för att ge förutsättningar för förskollärare att utveckla förståelse för kopplingen mellan arbetet de utför och lärande för hållbar utveckling. 

Syftet med detta examensarbete är att titta på hur lärare motiverar och inkluderar sina elever i matematikundervisningen. Vi tittar vidare på elevernas syn på undervisningen och vilka faktorer som gör dem motiverade i ämnet matematik. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjumetod där både lärare och elever intervjuats. Studien visar att elevers motivation ofta styrs av elevers förkunskaper samt av läraren och lärarens förhållningssätt och undervisningsmetoder.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur F-3 lärare tolkar, är medvetna om och arbetar i sitt klassrum ur ett genusperspektiv. Vi har använt av oss två kvalitativa metoder, fyra klassrumsobservationer som följs upp av fyra lärarintervjuer. Det vi har sett i våra genomförda observationer och fått höra i våra intervjuer visar både skillnader och likheter både på utförande av aktiviteter och hur lärarna själva upplever arbetet för en mer jämställd skola. Vårt insamlade material stämmer även med tidigare forskning, att pojkar ofta tar mer plats och förväntas ha ett större talutrymme än flickor. Även bemötandet i och utanför klassrummet är olika mellan pojkar och flickor. Dock anser vi att våra informanter har både kunskap och är medvetna om arbetet mot en mer jämställd skola i olika grad, men det verkar svårt att sätta ord på hur detta sker i praktiken. Vi ser spår av gamla mönster i skolan än idag. 

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares förhållningssätt till högläsning i förskolan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och med en kvalitativ ansats har fokus riktats mot två frågeställningar: "Hur beskriver förskollärare sitt arbete med högläsning för att främja barns lärande och omsorg?" och "Hur uttrycks förutsättningar för högläsning av förskollärare?". Resultatet visar att förskollärarna gör medvetna val utifrån de förutsättningarna som finns för att främja barns lärande och omsorg vid högläsning. Vidare framkommer det i resultatet att förskollärarnas förhållningssätt vid val av böcker och miljö är av stor vikt gällande högläsning i förskolan. Slutsatsen är att förskollärare uppfattar att de har förståelse för högläsningens betydelse och hur det kan bidra till ett lärande hos barnen. Det framkommer även att förskollärarna har kunskap om hur högläsning har en bidragande faktor till barns omsorg där de under högläsning får möjlighet till vila och återhämtning. Förskollärarnas förhållningssätt kring val av böcker har en inverkan på barnen som sker utifrån barnens behov. Det anses vara av stor vikt att samverkan mellan vårdnadshavare och förskola fungerar. 

Continuing professional development for teachers is seen as an important factor in improving South African education. However, few studies have interrogated the extent to which teachers develop their professional knowledge and competencies by attending formal professional development programmes offered by universities. The purpose of the paper is to compare the results of two tests, which we designed to measure the professional learning of the Foundation Phase (Gr R – Gr 3) teachers who enrolled on an Advanced Certificate for Teaching (ACT) programme, offered by the University of KwaZulu-Natal in South Africa. We designed a pen-and-paper test which the participants completed in February 2014 when they enrolled on the ACT programme and then again in October 2015, when they had completed the two-year part-time programme. A comparison of the test results indicate that teachers may have developed slightly more confidence in some areas, that some shifted their beliefs about teaching and learning yet not always in the desired direction, and that the improvement in conceptual knowledge appeared rather limited. We discuss a range of possible explanations for this.

A research-based teacher education rests on research on the practices of teacher education. We undertook a survey of the opportunities to learn mathematics pedagogy and to teach mathematics perceived by students in their last year of teacher education. Questionnaires were distributed to 753 students graduating in June 2020 from 13 Swedish universities, and the response rate was 11.2%. Overall, new graduates perceived good opportunities to learn mathematics pedagogy, but there were substantial variations in opportunities to learn specific competencies of teaching, such as analysing learners’ answers or leading a mathematical discussion. A similar unevenness in perceived opportunities to learn from the practicum experience was found. These results point to less-than-optimal opportunities to learn core practices of mathematics teaching. We recommend that institutions take a more systematic approach to programme coverage, and to create opportunities to use theory/research to deconstruct practice and to inform rehearsing ‘approximations of practice’ in campus-based activities. 

Cognitonics is a new science which looks at ways to reconcile human socio-spiritual development with increasingly rapid human intellectual development in the new context of technological advances and increased cultural homogeny. This is particularly relevant in areas such as education and informatics where children are found to be increasingly capable to control and adapt to new technological advances yet often suffer from a lack of social development or are unable to engage with aspects of their own cultural heritage. In this study we consider the application of a cognitonics based approach to the problems of the Oaxacan education system, particularly for indigenous children who suffer from a loss of culture and diminished provision of education due to a lack of resources and regular teacher strikes. Specifically, we look at how the introduction of face-to-face collaborative video games can help develop academic, information-technology and social skills together while promoting spiritual well-being and cultural identity.

Denna studie undersöker det möjliga sambandet mellan läsvanor och språklig förmåga hos gymnasieelever. Studien använde en metodkombination, där en enkätundersökning användes för att samla in data om 30 elevernas läsvanor, vilket sedan användes i urvalsprocessen för insamlingen av 10 elevtexter. Resultaten i studien tyder på att goda läsvanor har en positiv effekt på elevers språkliga förmåga i skrivna texter, och på att läsning utvecklar samtliga av de undersökta språkliga aspekterna, variation, språkriktighet och stilistisk anpassning, i samma grad. Sambandet mellan goda läsvanor och hög språklig förmåga är dock inte absolut då resultaten även visade att det fortfarande finns elever som visar låg språklig förmåga trots goda läsvanor, och elever som visar mycket hög språklig förmåga utan att vara frekventa läsare av skön- och facklitteratur. Detta tyder således på att andra faktorer än läsvanor påverkar och kan ha avgörande betydelse för gymnasieelevers språkliga förmåga. 

Syftet har varit att undersökahur förskolor arbetar med språkutveckling och åtgärder kring barn med senspråkutveckling. Anledningen till vårt undersökningsområde är att språket avgörhur precist du kan uttrycka dina behov så att andra förstår eller för att kunnasamspela med andra. Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2016a) ska förskolanstimulera barns språkutveckling samt andra uttrycksformer. Studiens metoden harvarit observationer och intervjuer. I intervjuerna framkom att pedagogerna ärmedvetna om sitt förhållningssätt och att boksamtal användes som enspråkutvecklande aktivitet. Roberts (2008) menar att boksamtal är den bästametoden för att utöka ett ordförråd på. Andra menar också att samtalensstruktur avgör hur väl barn förvärvar det verbala språket (Svensson, 2012;Wasik, 2010). Vår slutsats är att förskolorna i studien är så kalladespråkstarka förskolor som använder sig av ett nyanserat språkbruk, boksamtaloch öppna frågor med barnen.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattningar om utomhuspedagogik samt hur förskollärare beskriver att de använder sig av utomhuspedagogik för att främja barns lärande. Studien utgick ifrån en kvalitativ ansats genom åtta semi-strukturerade intervjuer med förskollärare. Studien hade sin utgångspunkt i det pragmatiska perspektivet och ramfaktorteori. Resultat visar att bristande kunskaper från lärarutbildningen har lett till att flera förskollärare känner en osäkerhet om begreppet utomhuspedagogik. Förskollärarna menar att begreppet utomhuspedagogik innebär att skapa ett lärande utomhus. Vidare visar resultatet att förskollärarna bedriver både spontan och planerad undervisning i olika utomhusmiljöer utifrån barnens intressen och läroplanen för förskolan. Slutsatsen av studien är att förskollärares uppfattningar om utomhuspedagogik grundades utifrån deras erfarenheter och intresse som de har fått av det praktiska arbetet i förskolan. En annan slutsats är att det finns både inre och yttre faktorer som möjliggör och begränsar förskollärares arbete med utomhuspedagogik. Dessa faktorer handlar om förskollärares intresse, kunskaper samt ekonomiska faktorer. 

Clinical skills training requires a comprehensive understanding of how tutors demonstrate their knowledge, and fulfil their tutoring practices in medical education. This study aims to investigate expertise demonstration of different tutors following students' requests for information during clinical skills training. For this purpose, video recordings of the suturing skill training provided by three different tutors (medical expert, research assistant, and near-peer tutor) were analysed through Conversation Analysis. The findings show that medical expert showcases expertise knowledge through different practices such as using directives and providing assessments while the research assistant takes a more collaborative approach, involving peers in the learning process. The study also indicates that the near-peer tutor employs concise and less informative utterances, refrains from giving direct feedback. This research offers valuable insights into how tutors display expertise by documenting various interactional practices in clinical skills training, and providing data-driven implications for professional training programs in medical education. 

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse och kunskap av förskollärarnas arbete med applikationer i förskolan som främjar barns utveckling och lärande i samspel med varandra. I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Tio förskollärare deltog i studien och blev intervjuade. Förskollärarna är från två olika kommuner och från olika förskolor, såväl privata som kommunala. Den här studien utgår från det sociokulturella perspektivet och applikationer ses som artefakter. Resultatet visar att förskollärarna väljer och använder applikationer på ett medvetet sätt i deras pedagogiska arbete. Applikationerna används som ett kompletterande material i det planerade projektarbetet. Studiens resultat visar förskollärarens medvetenhet om applikationer för att kunna erbjuda barnen undervisning där barnen i samspel med varandra och med pedagogerna kan lära sig och utvecklas. 

Previous conversation analytic research has documented various aspects of preference organization and the ways dispreference is displayed in relation to pedagogical focus in L2 and CLIL classrooms (Seedhouse, 1997; Hellermann, 2009; Kääntä, 2010). This study explores preference organization in an under-researched context, an English as a Medium of Instruction (EMI) setting, and it specifically focuses on how a teacher displays dispreference for preceding learner turns. The data consist of 30 h of video recordings from two EMI classes, which were recorded for an academic term at a university in Turkey. Using Conversation Analysis, we demonstrate that the teacher employs a variety of interactional resources such as changing body position, gaze movements, hedging, and delaying devices to show dispreference for preceding student answers. Based on our empirical analysis, the ways the teacher prioritizes content and task over form/language are illustrated. The analyses also reveal that negotiation of meaning at content level and production of complex L2 structures can simultaneously be enabled through teachers’ specific turn designs in EMI classroom interaction. This demonstrates that preference organization, particularly in a teacher's responsive turns, can act as a catalyst for complex L2 production and enhance student participation. This study has implications for conversation analytic research on instructed learning settings, and in particular on teachers’ turn design in classroom interaction. 

This paper examines the potential contribution of organisation images where there is a need to understand and lead change. It is theoretically based on the dual assumption that leaders and co-workers learn when carrying out their work tasks, and that they act and make decisions according to their own conceptions. Intended change and development in organisations are as necessary as they are challenging. The paper aims to advance the idea of understanding organisational images as potential practical and pedagogical tools for informal change. Therefore, the paper discusses qualities of different types of organisation images in terms of their potential contribution to intended informal change, and how these images may provide support in the leading and organising of learning and development in organisations. In addition to the usual organisational chart, the visualisations ‘organisational circle’ and ‘task network’ are displayed and discussed and suggested to aid the asking of new questions, which may qualify the understanding of organisational change.

Background: Despite clinical reasoning standing at the core of health professions practice, it is often taught implicitly and informally within the health professions and there is a lack of its structured education. Multiple professions can gain from a supportive framework with explicit learning objectives and expressed key educational aspects. Our aim was to develop such a framework to support development of a longitudinal and adaptive clinical reasoning curriculum for students and teachers in health professions education.Summary of Work: Educators and researchers from several universities and learning institutions across Europe and the USA gathered to strengthen clinical reasoning education (DID-ACT consortium). As a part of a greater Kern-cycle of curriculum-development, participants worked in multiprofessional groups to identify resources, learning activities and assessments addressing target areas derived from a needs analysis.Summary of Results: The DID-ACT framework is based on a learner-centered and active learning pedagogical approach using contextualized patient-scenarios as point of departure. Thirty-five learning objectives were formulated regarding clinical reasoning theories, cognitive biases, about gathering, interpreting and synthesizing patient information and participation, as well as collaborative aspects of clinical reasoning. Learning activities and assessment methods were constructively aligned using a competence-based approach. Progression was described at novice, intermediate and advanced student levels, and at a teaching level.Discussion and Conclusions: Whereas competence-based learning objectives and curricular goals relating to clinical reasoning exist, DID-ACTs collaborative effort presents a novel contribution. It adds to previous work in its explicit focus on clinical reasoning and multiprofessional approach. The presented framework will be used to develop blended learning for students and educators within the consortium and can contribute to future standardized clinical reasoning curricula.Take-home Messages: Clinical reasoning is often taught implicitly and informally within the health professions. A collaborative effort has developed a curricular framework to buttress students clinical reasoning and support educators. This framework highlights key curricular aspects and presents a range of resources, learning activities and assessments.

Syftet med studien är att undersöka hur några tillfrågade lärare resonerar kring flerspråkiga klassrum och kring lärares verktyg i dessa klassrum. Studien bygger på intervjuer med sex aktiva lärare från en kommun i mellansverige. Intervjusvaren har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. 

Slutsatsen av denna studie är att de tillfrågade lärarna arbetar språkutvecklande för flerspråkiga elever som är nyanlända. Däremot saknar lärarna kunskap kring hur de kan arbeta på ett effektivt språkutvecklande sätt. Vad de kan dra för nytta av att ha ett klassrum med flera språk och vilka rättigheter de har, till exempel tillgång till en studiehandledare. 

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur tre förskoleklasslärare och tre lärare i årskurs 1 kartlägger och dokumenterar den tidiga läsutvecklingen. Vi vill även undersöka och analysera lärarnas syn på de material som tillämpas för att kartlägga elevers läsutveckling. En utgångspunkt i undersökningen har varit Eskilstuna kommuns remissupplaga av den språkutvecklingsplan som träder i kraft hösten 2012. I studien har vi undersökt Språkutvecklingsplanens relevans för arbetet med kartläggning och dokumentation av den tidiga läsutvecklingen. Denna kvalitativa undersökning baseras på intervjuer med lärare, rektorer och den ansvariga utgivaren av kommunens Språkutvecklingsplan. Efter genomförd undersökning kan vi konstatera att kartläggning och dokumentation av den tidiga läsutvecklingen delvis genomförs på olika sätt. På de skolor vi undersökt är Bornholmsmodellen och God läsutveckling de mest förekommande kartläggningsmaterialen. Resultaten av kartläggningarna används till stor del för att finna de elever som är i behov av särskilt stöd vilket kan leda till att de elever som når kunskapsmålen med god marginal hamnar utanför lärarens fokus. Språkutvecklingsplanens riktlinjer kan bidra till ett vidgat synsätt hos läraren där samtliga elevers optimala språkutveckling är i fokus.

Syftet med studien är att studera vilka uppfattningar lärare på förskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola har om barn och elever i behov av särskilt stöd och om arbetet för att möta barn och elever utifrån deras olika behov och förutsättningar.

För att genomföra studien användes ett kvalitativt perspektiv med samtalsintervjuer som metod för att fånga in lärares uppfattningar om barn och elever i behov av särskilt stöd och om arbetet för att möta barns och elevers olikheter. Resultatet har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt ur studiens frågeställningar.

För att få en djupare tolkning har resultatet analyserats ytterligare med utgångspunkt i studiens teoretiska referensram med Piaget, Dewey och Vygotskijs lärandeteorier samt det kategoriska och relationella perspektivet. I analysen framträdde sex kategorier som skapar förutsättningar i arbetet för att möta barns och elevers olikheter. De sex kategorierna är Barn i behov av särskilt stöd, Barn med behov av särskilt stöd, Undervisningsmiljö, Relationer, Stödfunktioner samt Utbildning och kompetens.

Slutsatser som kan dras är att lärarna har varierande definitioner av barn och elever i behov av särskilt stöd. Våra reflektioner av definitionen då det inte finns någon entydig definition är att det får konsekvenser för hur barn och elever blir bemötta. Definitionen beror till stor del på hur lärare själva ser på barn och elever i behov av särskilt stöd vilket resulterar i att barn och elever inte möts av ett likvärdigt specialpedagogiskt arbete.