https://www.mdu.se/

mdh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 499
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abbas, Tavga
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Karsnäser, Jeremias
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Hur fostrar lärare elever i årskurs f-3 till demokratiska medborgare?: En kvalitativ undersökning om lärares didaktiska uppfattningar om demokratiuppdraget2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur lärare resonerar didaktiskt kring SO-undervisning i årskurs f-3 i demokratifrågor och vilka möjligheter och utmaningar som kan finnas i den undervisningen.

    För att kunna besvara detta syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra informanter med varierande yrkeserfarenhet och aktuella undervisningsårskurser.

    Resultat för studien visar att informanterna har bra koll på varför det är viktigt att undervisa om demokrati, hur undervisningen ska genomföras och vad den ska innehålla. För att kunna uppnå skolans demokratiuppdrag behöver demokratiundervisningen genomsyra hela skolans verksamhet, utgå ifrån elevernas individuella förutsättningar, behov, intressen och erfarenheter, göra eleverna delaktiga i utformandet av sin utbildning och få de att inse att deras röst är betydelsefull. Kommunikation är a och o i demokratiundervisningen och ska ske både med och mellan elever, kollegor och vårdnadshavare.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Abrahamsson, Caroline
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Carlsson, Linda
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    "Att lära barnen om livet": En studie om fostran i samverkan mellan hem och förskola2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien är gjord med syftet att få fördjupad kunskap om hur begreppet fostran och fostransuppdraget i förskolan förstås av vårdnadshavare och förskollärare. Till studiens undersökning har en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer använts. Resultatet visar att fostran är en central fråga för både vårdnadshavare, förskollärare och samhället i stort. Fostran handlar om att genom socialt samspel forma barn till väl fungerande medmänniskor.

  • 3.
    Acar, Corceta
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Man ska inte ge läxa för läxans skull: En studie om utveckling av den rådande läxsituationen2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att jämföra pedagogers uppfattning om läxan som inlärningsmetod och undersöka deras syn på utveckling av läxan för att synliggöra pedagogiska argument som kunde bidra till utveckling av en handlingsplan för läxor. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där den semistrukturerade intervjun och den fokuserade gruppintervjun användes som datainsamlingsmetod. Resultaten av de uppfattningar om läxan som framgick i studien kunde skildras som två motsatta bilder. Den första bilden skildrade läxan som en möjlighet att med olika arbetsformer skapa förutsättningar för lärande och utveckling utanför skolan. Den andra bilden gestaltade läxan som ett redskap att vid behov kunna använda läxan av praktiska skäl för att spara tid åt att skapa lärandesituationer på lektionstid. Oavsett uppfattning upplevdes läxan som en möjlighet. Vidare framkom i studien att dialogen mellan pedagogerna i arbetslaget ansågs vara den avgörande faktorn i frågan om utveckling av läxan. I samband med dialogen i denna studie uppstod fem olika riktningar i diskussionen om utveckling av läxor: eleven som resurs, läxbank, balans och struktur, stöd från föräldrar och stödtid. Den slutsats som studien kom fram till var att dialogen och en pedagogisk diskurs måste förekomma mellan pedagogerna för att kunna generera nya idéer, kunskaper och erfarenheter av läxan eftersom utveckling kretsar kring tillgången till andra människor. Handlingsplan för läxor blev således handling i dialogen.

     

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Acinas, Inés
    Mälardalens universitet, Akademin för innovation, design och teknik, Innovation och produktrealisering.
    Creation of a space for creativity and innovation within university: The experience of Creative Lab2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    In order to stimulate innovation and sustainable development in a business environment that is always changing, it is important to support successful collaboration between academia, industry, and society. This project is focused on creating and implementing MDU's Creative Lab, an innovation lab based on the Quintuple Helix Model, in order to promote collaboration between students, academic institutions, and business partners and to meet the needs of all parties. The study was conducted utilizing a methodology that included a review of the literature, interviews, and data analysis. The primary issues that need to be resolved have been highlighted through the interviews as the absence of support systems, the requirement to create clear objectives at the outset of the project, and the significance of ensuring projects and authors maintain continuity.The results of the research have shown that better communication between parties, a clear connection between projects and courses, and opportunities for students to obtain knowledge and experience in the real world are all necessary. In addition, major motivators such as the desire for a social impact, interdisciplinary teamwork, and satisfaction in one's job have been highlighted. As a result, a business model has been developed that takes into account the information gleaned from the presentations and aims to facilitate collaboration and communication between academic institutions, students, and business partners, guarantee the quality of collaborations, offer mentoring and guidance to students, and plan workshops and events that encourage creativity, innovation, and entrepreneurship.This project provides a thorough analysis of how to create and implement a student-driven innovation lab that adheres to the Quintuple Helix Model and is geared toward sustainable growth in the direction of Industry 5.0. By encouraging student cooperation and contentment, it fosters an environment that fosters the development of creative ideas and the development of a team-oriented workforce that will progress society and business.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Agirman, Rebecca
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Ghaini, Jasna
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Val av läsmetod i undervisningen för elever i yngre åldrar: En kvalitativ studie om några f-3 lärares val av läsmetod till den skönlitterära undervisningen2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra vilka läsmetoder några f-3 lärare väljer att använda i sin undervisning för elevernas tillägnande av skönlitteratur samt vilka läsmetoder några f-3 elever föredrar. De läsmetoder som studien fokuserar på är högläsning, tyst läsning och ljudbok. Till studien har intervjuer använts som datainsamlingsmetod med några lärare och elever. Resultatet av lärarnas svar visar att lärarna varierar sig i användning av läsmetoder, men den läsmetod som föredras är högläsning. Resultatet av elevernas svar visar att de tycker om samtliga läsmetoder, men att de föredrar tyst läsning. Detta är även den läsmetod som flera av eleverna använder sig av på fritiden. Studiens slutsats är att lärarna är eniga om att det är viktigt med varierande läsmetoder som gynnar eleverna på olika sätt och att det kan öka deras läslust. Läsmetoderna blir sedda som komplement till varandra. Den läsmetod som eleverna anser fungerar bäst för dem är tyst läsning, både i skolan och på fritiden. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6. Ahl, Linda
    et al.
    Koljonen, Tuula
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    When teacher guides speak “past” the teacher: Two Swedish mathematics teacher guides2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper we report on how two Swedish mathematics teacher guides communicate with teachers. We have analysed the guides from the theoretical stance that curriculum resources can support teachers’ pedagogical design capacity, i.e. support them to find productive ways to adapt curriculum resources. To investigate the guides we studied the “voice” by the use of language, focusing on personal pronouns and imperatives. Our analysis shows that both guides often speak “through” the teacher with narratives and scripted instructions, rather than “to” the teacher about strengths and weaknesses with different teaching design considerations. The results also show that in addition to speaking “to” or “through” guides can speak “past” the teacher, positioning her as an observer of the interaction between students and textbooks. This language construction is unexpected and may thus be seen as expanding the framework for investigating the “voice” of teacher guides. 

  • 7. Ahl, Linda
    et al.
    Koljonen, Tuula
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Helenius, Ola
    The voice of curriculum developers in teacher guides2017Inngår i: For the Learning of Mathematics, ISSN 0228-0671, Vol. 37, nr 2, s. 35-39Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 8.
    Ahlström, Cornelia
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Andersson Björk, Moa-Hanna
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Andraspråkselever och resonemangsförmåga: En kvalitativ studie om lärares uppfattningar om utmaningar och anpassningar i matematikundervisningen för elever i årskurs 1-32020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att beskriva de utmaningar som lärare upplever och anpassningar de beskriver i matematikundervisningen med fokus på resonemangs-förmåga i arbetet med elever som har svenska som andraspråk. För att få fram lärares beskrivningar av utmaningar och anpassningar i undervisningen samlades data in genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare. I analysen av insamlade data arbetades det fram fyra kategorier av utmaningar och fem kategorier av anpassningar. De fyra kategorier av utmaningar som framkom är: bristande begreppsförmåga, matematiken eller svenskan?, bristande självförtroende och lärarens kompetens och inställning. De fem kategorier av anpassningar som framkom är: använda starkaste språket, kommunikativa strategier, alternativa strategier, tid och repetition och metodförmåga före resonemang. De nio kategorierna återfinns i olika utsträckning i litteraturgenomgången. Det saknas kunskap om hur utmaningen Matematiken eller svenskan? kan bemötas för att hjälpa lärare att ge rätt stöd till elever med svenska som andraspråk. Det saknas även kunskap om hur anpassningen att använda alternativa strategier som konkret material eller bilder påverkar elevers utveckling av resonemangsförmåga.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Ahlström, Cornelia
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Andersson Björk, Moa-Hanna
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Lärares argument för användande av olika läromedel i matematikundervisningen2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka argument lärare anger för att använda olika läromedel i matematikundervisningen i årskurs 1-3. För att få fram lärares tankar, argument och syften med användningen av olika läromedel skedde datainsamlingen genom intervjuer med fyra verksamma lärare. De läromedelstyper som berördes var läroböcker, konkret material och digitala verktyg. Utifrån litteraturgenomgången och intervjusvaren arbetades sju kategorier av argument fram: genomgång, skapa förståelse, färdighetsträning, individualisering, planering, motivation och komplettering. De sju kategorierna motsvarade olika argument lärare har för användningen av olika läromedelstyper. Resultatet antyder att läroböcker ofta används för att ligga till grund för undervisningen och konkret material används ofta för att konkretisera matematiken för eleverna. I resultatet framkommer det att argumenten för användning av digitala verktyg varierar beroende på vilken typ av digitalt verktyg det är. Studiens slutsats är att en läromedelstyp kan användas med många olika syften och att olika lärare kan ha olika argument för att använda samma läromedelstyp.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Al Kas Alias, Randa
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Caummy, Chloé
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Gemensam och enskild läsning i årskurs 1–3: En kvalitativ studie om elevers läslust i svenskundervisning2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskaper om 1-3-lärares erfarenheter av att väcka och främja elevers läslust genom gemensam och enskild läsning. Därigenom skapas en bild av vilka för- och nackdelar det finns med de olika lässätten. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med 8 verksamma 1-3-lärare. Resultatet visar att lärare arbetar på flera sätt där de använder gemensam och enskild läsning på varierande sätt. Det finns flera faktorer som påverkar elevers läsintresse och läslust, exempelvis lyfts vikten av läsarförebilder och en god och stimulerande läsmiljö. Dessutom visar studiens resultat och slutsats vilka för- och nackdelar det finns med gemensam och enskild läsning samt att en gemensam läsning skapar en läsargemenskap. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Almeida Eriksson, Aline
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    El Descubrimiento Guiado: Un estudio del método Descubrimiento Guiado en una clase de español como lengua extranjera2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [es]

    En la actualidad los profesores en Suecia no suelen utilizar un método específico de enseñanza. Los métodos no están de moda. Sin embargo hay argumentos a favor de la importancia de conocer varios métodos de enseñanza. Esta tesina tiene el propósito de estudiar y probar uno de los métodos actuales en la enseñanza de lenguas extranjeras. El Descubrimiento Guiado es un método basado en el enfoque comunicativo de la lengua y está en concordancia con el Plan de Estudio de Lenguas Modernas en Suecia. Elegimos probar el método con la enseñanza de los verbos en el pretérito indefinido en una clase del tercer año del instituto, paso 2. Llegamos a la conclusión de que dicho método, aplicado a este grupo de estudiantes, no da mejores resultados que la enseñanza tradicional. También llegamos a la conclusión de que hay varios factores que pueden haber afectado el resultado, como por ejemplo la cantidad de horas de lecciones, la experiencia de la instructora con el método, la edad y la motivación de los estudiantes.

    Fulltekst (pdf)
    Aline A. Eriksson El Descubrimiento Guiado, Un estudio del método Descubrimiento Guiado en una clase de español como lengua extranjera
  • 12.
    Andersson, Anna-Lena
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    The transition between the compulsory school and the school for children with mild intellectual disability - A study in Swedish and Mathematics education2015Inngår i: Marketisation and Differentiation in Education, 2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 13.
    Andersson, Anna-Lena
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Undervisningssituationen och elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning2021Inngår i: Inkludering i etikens motljus: Inkluderingskonferensen 2020 med temat Inkludering i Etikens Motljus kommer äga rum 10-11 november 2021., 2021Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Skolans nationella målsättning är att erbjuda alla elever en inkluderande skolgång med likvärdiga förutsättningar att uppnå målen för utbildningen och att utvecklas så långt som möjligt. Trots strävan efter en inkluderande skola kategoriserar och särskiljer det svenska utbildningssystemet elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF). För elever som har IF finns en alternativ skolform: grundsärskola, som har en egen läroplan och kursplaner. Elever som har diagnosen lindrig IF (LIF) erbjuds möjlighet att påverka om de vill få sin utbildning i grundsärskolan eller i grundskolan. Det kan vara en utmaning för lärare att planera sin undervisning utifrån två olika läroplaner, läroplanen för grundsärskolan och läroplanen för grundskolan

    Syftet med denna studie var att utforska undervisningssituationen för elever som har LIF i åldern 9-15 år, genom perspektivet från lärare i grundsärskolan och lärare i grundskolan.

    Tjugotvå lärare (11 specialskollärare och 11 grundskollärare) intervjuades om deras erfarenheter och uppfattningar om undervisningssituationen i skolan för elever med LIF. Tematisk analys användes för att induktivt analysera data.

    Resultatet i den här studien bygger på ett tidigare avhandlingsarbete, som fokuserade på undervisningssituationen för elever som har LIF. Lärare i grundsärskolan och lärare i grundskolan hade gemensamma och skilda erfarenheter och uppfattningar om hinder och möjligheter i undervisningen för elever med IF. Masterteman som sammanfattade kluster handlade om styrdokumentens krav och elevers förutsättningar, lärares val av innehåll och representationsformer och lärares arbete med sociala dimensioner.

  • 14.
    Andersson, Anna-Lena
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning: Lärares och föräldrars perspektiv2020Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The goal of the Swedish educational system is to offer all students a meaningful and equal education in an inclusive classroom environment. At the same time there are parallel school systems in Sweden, comprised by the Compulsory School for Students with Intellectual Disability (CSSID) and Compulsory School (CS). Students who are not able to achieve in accordance with syllabus of CS and who have an intellectual disability (ID) are eligible to receive education according to the CSSID syllabus. The decision of placement in either type of school rests on students’ parents. It can be assumed, therefore, that teachers are expected to offer education adjusted to each student’s individual needs.

    The aim of the thesis is to deepen the knowledge about the educational situation of students with mild intellectual disability (MID) through the perspectives of teachers and parents. Teachers’ and parents’ experiences and perceptions are studied: parents offer their stories about their children’s educational situation over time, and teachers’ reason about their work in teaching situations with the target group. Furthermore, pedagogical evaluations are studied to look at how school difficulties in teaching situations are described.

    The empirical data was collected in one municipality from the middle part of Sweden. The data constitutes of six interviews with parents of students with MID, and also 21 pedagogical evaluations of students with MID. Additionally, interviews were conducted with 21 teachers: eleven CS teachers and ten CSSID teachers.

    All interviews were analyzed using thematic analysis and using Interpretative Phenomenological Analysis (IPA), and manifest contents analysis was used to analyze pedagogical evaluations. Theories used were Biesta’s theory on the dimensions of education, the three levels in education transitions by Griebel and Niesel, and the school didactic theory by Uljen.

    The results show that the educational transitions and the educational situation around students with MID are complex. The transition from CS to CSSID means a readjustment for parents and they express the need for support from professionals in these transitions. Pedagogical evaluations contain individual-focused descriptions and focus to a lesser extent on teaching adaptations. Teachers in CS and CSSID outlined both common challenges in provision of support to all students but also described different prerequisites for it in the two school types. The results indicate that the teaching situation in both CSSID and the CS needs to be reviewed with regard to the school's organizational conditions to offer inclusive education.

    Keywords

    inclusive education, transition, students with mild intellectual disability, interview, pedagogical evaluations, teachers, parents

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Andersson, Anna-Lena
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Lillvist, Anne
    Bagger, Anette
    The stealth policy of inclusion of students with intellectual disability2022Inngår i: NERA 2022, Conference in Reykjavik, Iceland, June 1-3, 2022: Symposium - Network 12Inclusive Education for Students with Intellectual Disabilities J, 2022Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Andersson, Anna-Lena
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Mälardalens högskola.
    Wilder, Jenny
    Stockholms universitet .
    Parents’ perspectives on pedagogical transitions and educational situations of students with mild intellectual disability2021Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Abstract title

    Parents’ perspectives on pedagogical transitions and educational situations of students with MID

    Introduction: The goal of the Swedish educational system is to offer all students a meaningful and equal education in an inclusive classroom environment. At the same time there are parallel school systems in Sweden, comprised by the Compulsory School for Students with Intellectual Disability (CSSID) and Compulsory School (CS).

    Aim: The aim of this study was to explore parents’ perspectives about their children’s pedagogical transitions and educational situation over time.Method: The data constitutes of six interviews with parents of students with mild intellectual disability (MID). All interviews were inductively analyzed using thematic analysis.

    Results: Three master themes were summarised: 1) Uncertainty and worries, 2) Process and interactions, and 3) The novel situation.

    Implications: The transition from CS to CSSID requires a readjustment for parents and they express the need for support from professionals in these transitions. The change for the children could be to meet new knowledge requirements and for parents to find new forms of interaction between home and school. For children and parents the ability to face change was made visible, for example, trust in teachers was affected. In order to create a functioning everyday life, actors at different levels need to collaborate.

  • 17.
    Andersson, Anna-Lena
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Wilder, Jenny
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Teachers’ Perspectives on the Learning Situation in School for Students with Mild Intellectual Disabilities2016Inngår i: Leading Education: The Distinct Contributions of Educational Research and Researchers, 2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 18.
    Andersson, Anna-Lena
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Wilder, Jenny
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Klang, Nina
    Magnússon, Gunnlaugur
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Lillvist, Anne
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Teachers' perspectives on the learning situation in school of students with mild intellectual disabilities2019Inngår i: Journal of Intellectual Disability Research, ISSN 0964-2633, E-ISSN 1365-2788, Vol. 63, s. 762-762Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 19.
    Andersson, Anna-Lena
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Wilder, Jenny
    Stockholm University, Sweden.
    Magnússon, Gunnlaugur
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Klang, Nina
    Uppsala Universitet, Sweden.
    Teachers’ Experiences About The Teaching Situation For Pupils With Mild Intellectual Disability2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 20.
    Andersson, Daniel
    Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling.
    Den didaktiska demokratin & rättvisan: En intervjuundersökning av samhällskunskapslärares föreställningar om demokrati och rättvisa i skola och undervisning2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares föreställningar om den didaktiska demokratin och rättvisan (vilket i mångt och mycket i uppsatsen ses som lärares föreställningar om en demokratisk och rättvis undervisning) – sett utifrån ett antal enskilda samhällskunskapslärares perspektiv. Frågeställningarna är konstruerade med tre didaktiska huvudfrågor i fokus – vad, varför och hur – som sedan sammanfogats med begreppen demokrati och rättvisa. Didaktisk demokrati och rättvisa är alltså två egna konstruerade begrepp som har sin grund i didaktiskt teoretiska frågor och som i uppsatsen undersöks empiriskt i syfte och frågeställningar. Undersökningen utfördes i form av en intervjustudie där lärare i samhällskunskap som undervisar i årskurs 6-9 intervjuades. Analysen gjordes med en fenomenografisk ansats, där kategorier som definierade fenomenet i fråga plockades fram. Lärarnas föreställningar kring den didaktiska demokratin kännetecknades av en styrning av yttre strukturer såsom styrdokument och tidsbrist. Föreställningarna var vidare antingen förknippade med den praktiska vardagen eller inriktade på framtiden där elevens kommande roll som medborgare var i fokus. Man pekade också bland annat på att en fungerande relation mellan lärare och elev var en viktig faktor för att uppnå en didaktisk demokrati. Lärarnas föreställningar om den didaktiska rättvisan var även de fokuserade på yttre strukturer. Det fanns vidare två motsatta uppfattningar där rättvisa dels sågs som något som sker i en unik situation, dels att rättvisa är något som kan nås retroaktivt. Man ansåg också att en didaktisk rättvisa väldigt mycket är förknippat med att hjälpa elever som upplevs som svagare. Slutsatser som bland annat drogs var att alla tre stora samhälleliga demokratiideal – representativ demokrati, deltagardemokrati och deliberativ demokrati – gick att finna och att detta kunde härledas till läroplanen Lpo 94. Läroplanen kan bidra med en splittrad demokratibild i undervisningen, i form av en yttre press på lärarna med tidsbrist som följd. Vidare när det gäller den didaktiska rättvisan visade det sig finnas en motsättning i föreställningarna mellan individen och gruppen, där det är den svage individen som sätts i fokus, ibland på kostnad av övriga individer. Tidsbrist gör emellertid att även de svaga eleverna ibland inte hinns med och en generell och kollektiv undervisning ses då som ett alternativ för att alla i alla fall ska få ut någonting av värde under lektionerna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Andersson, Roger
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Ett lysande experiment: En studie av lärandeprogressionen vid lärande med datorstöd i optik2015Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Andersson Shuan, Johanna
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Engström, Puck
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Undervisning och individanpassning i teknikämnet med hjälp av NTA-lådans lärarhandledning: En kvalitativ studie om stöd för lärarens teknikundervisning2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker fyra av NTA- lådans lärarhandledningar inom naturvetenskap och teknik, med störst fokus på teknik, för årskurserna F-6.Syftet med denna studie är att undersöka hur NTA- lådans lärarhandledningarkan stödja läraren i teknikundervisningen tillika individanpassningen. Det teoretiska ramverk som används vid analyseringen av lärarhandledningar ärEducational Curriculum Materials (ECM). Analysen av lärarhandledningarna utgår från de fyra principerna Anpassad undervisning, Förankring i lärarpraktiken, Utökade ämneskunskaper och Didaktisk undervisning. Resultatet visar att NTAs lärarhandledningar har stor potential och är ett bra stöd för lärarens undervisning. Emellertid krävs det att läraren har ämneskunskaper och goda relationer till sina elever, för att kunna individanpassa teknikundervisningen. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Andersson, Tobias
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Isaksson, Caroline
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Språkstörning i den anpassade grundskolan och grundskolan: Lärares erfarenheter av undervisning för elever med språkstörning2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inom skolans elevunderlag har språkstörning en sjuprocentig prevalens och den kunskapsbrist som finns hos lärare kring språkstörning påvisar behovet av att lyfta fram området ytterligare. Alla som bor i Sverige ska, enligt lag, få möjlighet att lära sig, utveckla och få användning av det svenska språket. Det finns dock elever som inte har samma språkliga förmåga som sina jämnåriga kamrater och som kommer få det mycket svårare att utveckla sin språkliga förmåga. Syftet med studien är att belysa lärares perspektiv på undervisning för elever med språkstörning inom anpassad grundskola i förhållande till grundskola. Studien har en kvalitativ ansats och använder sig av semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visar bland annat hur lärarna i de två skolformerna har likartade erfarenheter av språkstörning till en viss nivå, något de formulerar genom att beskriva språkstörningens uttryck och konsekvenser. I den anpassade grundskolan upplevs dock svårigheterna som allvarligare. Lärarna lyfter olika typer av verktyg, strategier och hjälpmedel som lyckosamma i arbetet. I grundskolan tenderar verktygen att stärka upp svårigheter som orsakar problematik inom den kunskapsbaserade arenan medan, ett bredare utbud av, verktyg i den anpassade grundskolan fokuserar mer på utvecklandet av pragmatiska förmågor. Resultatet skulle kunna tyda på att elever med språkstörningsdiagnos inom den anpassade grundskolan har mer omfattande språksvårigheter eller så kan det vara ett tecken på att synen på vad som är viktig kunskap skiljer sig mellan de olika skolformerna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Anwari, Marwa
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Bergsköld, Sam
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Sociala matematikerna: En kvantitativ studie om elevers vilja till lärande2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka elevers attityder till matematik i årskurs 3 och fördjupa kunskapen om hur olika undervisningsmaterial och olika undervisningssätt kan påverka elevers intresse, motivation och attityd till matematik.

    Studien utgår utifrån enkäter från fyra olika skolor och åtta olika klasser. Studiens teoretiska perspektiv utgår utifrån Vygotskij syn på den sociokulturella lärandeteorin.  I resultatet framgår det att sociala samspel är en väsentlig del för elevers utveckling, skapa intresse, och för att skapa ett socialt lärande. Studiens resultat har sammanställts i fem rubriker: Elevers attityd till ämnet matematik, Elevernas emotionella aspekt till matematik, Undervisningssätt, Undervisningsmaterial och Enkätens öppna utsaga.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Ardenlid, Fredrik
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Didaktik för delaktighet: - en intervjustudie med lärare i träningsskolan2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien tar avstamp i att det under de senaste årtiondena har höjts röster för att barn och unga ska ha ökade möjligheter till delaktighet och inflytande inom en rad områden, samt att deras perspektiv ska inkluderas och involveras i beslut som påverkar dem. Ett av dessa områden är undervisningen i grundsärskolan inriktning träningsskolan. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i träningsskolan arbetar för att främja elevernas delaktighet i undervisningen. En kvalitativ forskningsansats har antagits och semistrukturerade intervjuer har genomförts med 13 lärare som undervisar i ett eller flera av träningsskolans ämnesområden. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av delaktighetsmodellens sex aspekter. Resultatet visar på att lärarna i träningsskolan arbetar delaktighetsfrämjande inom en mängd moment och områden i undervisningen. De vuxnas förhållningssätt och relation till eleverna är det som betonas som mest avgörande när det gäller elevernas kunskapsutveckling generellt, så även inom det delaktighetsfrämjande arbetet.

    Fulltekst (pdf)
    Didaktik för delaktighet Fredrik Ardenlid
  • 26.
    Arwe, David
    Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling.
    PROBLEMATISERING OCH IDEOLOGI I LÄROBOKSTEXTER OM EUROPEISKA UNIONEN: Om gymnasieelevers möjligheter att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till EU2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den undersökning som redovisas i detta examensarbete var att undersöka hur läro-böcker för kursen Samhällskunskap A i gymnasieskolan uppmuntrar elever till att inta ett kritiskt förhållningssätt. I syftet ingick också att undersöka huruvida några ideologiska kopplingar kunde finnas i lärobokstexterna. Med en kvalitativ textanalys av 10 läroböckers texter om EU undersöktes i vilken utsträckning texterna hade en problematiserande framställning, för att på så sätt uppmuntra eleverna till att reflektera kritiskt och formulera egna ståndpunkter. I förekommande fall undersöktes framställningens samband med de avgörande frågor kring EU-projektet som ställs inom ideologierna konservatism, liberalism, demokratisk socialism och ekologism. Resultatet av analysen visade att fyra av läroböckerna har en starkt problematiserande framställning medan majoriteten av böckerna har en framställning som är obetydligt eller svagt problematiserande. Generellt hittades en stark koppling till liberalismen i läroböckerna, en något svagare till konservatismen, medan kopplingar till demokratisk socialism och ekologism var representerade i liten eller mycket liten utsträckning. De böcker som uppmuntrar elever att utveckla ett kritiskt förhållningssätt genom att vara starkt problematiserande visade sig vara få, och än färre var de böcker som problematiserar EU på ett allsidigt sätt utifrån olika ideologiska perspektiv.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    aus der Wieschen, Maria Vanessa
    et al.
    University of Southern Denmark.
    Sert, Olcay
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Divergent language choices and maintenance of intersubjectivity: the case of Danish EFL young learners2021Inngår i: International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, ISSN 1367-0050, E-ISSN 1747-7522, Vol. 24, nr 1, s. 107-123Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The role of students’ first language(s) in foreign language classrooms has been hotly debated in the last decades. Although this line of research has advanced our understanding of language choice in the L2 classroom, it has mostly dealt with adolescent and adult learners. From a contextual perspective, then, more micro-analytic research that focuses on language choice at the primary school level is needed. Against this background, this paper presents a case study of a Danish third-grade English as a foreign language classroom, in which a pattern of divergent language choices has been observed: the teacher consistently uses English, whereas the learners almost exclusively speak Danish, which might entail trouble in maintaining intersubjectivity and a joint pedagogical focus. Using Conversation Analysis methodology, we found two sequential formats that help ensure student understanding and thus maintain intersubjectivity: (1) learner translations and reformulations for peer support in expansion sequences, and (2) expansions initiated by students requesting information or clarification that display partial or no understanding. We argue that the sense-making practices co-constructed in this classroom context are possible because the teacher encourages shared multilingual meaning-making practices. This research has implications for teaching EFL to young learners, and classroom language policies.

  • 28.
    Axdorph, Jacob
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Kock, Peter
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Matematikverkstad, lekstuga eller lärandemiljö?: En kvalitativ undersökning av pedagogers argument för matematikverkstad som arbetssätt.2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Examensarbete inom kunskapsområdet matematik, avancerad nivå, MOA004, 15 hp 

     

    Jacob Axdorph

    Peter Kock

     

    Matematikverstad, lekstuga eller lärandemiljö?

    En kvalitativ undersökning av pedagogers argument för matematikverkstad som arbetssätt.

     

     2009                                                        Antal sidor: 28

     

    Intresset för ämnet matematik är i allmänhet svagt hos svenska elever, lägg därtill att många elever på grundskolans senare år inte når upp till de uppställda målen. I skolans styrdokument poängteras även vikten av att elever ska känna lust att lära och att lärare är skyldiga att utforma undervisningen så att detta uppnås. Ett sätt att bidra till att öka lusten att lära är att, i undervisningen, använda sig av matematikverkstad som arbetssätt, där matematiken konkretiseras och synliggörs med hjälp av laborativt material.

     

    Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilka argument som några yrkesverksamma pedagoger använder för att motivera matematikverkstad som arbetssätt samt hur dessa motsvarar de intentioner som finns i Rystedt och Tryggs bok, Matematikverkstad (2005), statliga rapporter och skolans olika styrdokument.

     

    För att på kort tid få in en stor mängd data och många olika synvinklar rörande ämnet valde vi att använda oss av metoden fokusgrupp som genomfördes med en grupp verksamma pedagoger, som alla undervisade i matematik inom skolans senare år. Datainsamlingen analyserades sedan efter ett, av oss definierat, teoretiskt ramverk.

     

    I vår undersökning har vi kommit fram till att de tillfrågade pedagogerna och litteraturen vi undersökt är samstämmiga i argumenten vad gäller användningen av matematikverkstaden som arbetssätt. Liksom litteraturen vill de använda matematikverkstaden till att öka elevernas lust till att lära samt utveckla matematiska färdigheter hos eleverna. Vi ser även att de argument som pedagogerna lyfter fram när de argumenterar för nyttan av en varierande undervisning stämmer mycket väl överens med hur litteraturen argumenterar för samma sak.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 29.
    Aşık, Asuman
    et al.
    Department of English Language Teaching, Gazi University, Ankara, Türkiye.
    Sert, Olcay
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Miller, Paul
    School of Education, Communication and Language Sciences, Newcastle University, Newcastle upon Tyne, UK.
    The affordances of a mobile video-tagging tool for evaluating presentation skills in a second language2024Inngår i: Reflective Practice, ISSN 1462-3943, E-ISSN 1470-1103, s. 1-19Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study investigated the affordances of a mobile video observation and tagging tool used to evaluate presentation skills in English language classrooms. The data consists of 35 video-recorded presentations in a higher education setting. Using a digital evaluation grid, the students received feedback based on visual analytics generated by the mobile app. The students then were asked to reflect on their performances, and were also asked to comment on the affordances and limitations of the method and the tool. Qualitative data that came from (1) students’ written self-evaluations and reflections and (2) their reported perceptions of the affordances of the tool were analyzed using the Constant Comparison Method. Analyses of reflective writings indicated the dominance of negative self-evaluations of language use, while affective factors were also a strong theme. The video-tagging tool was found to be very beneficial by the learners, mainly in enabling them to notice their strengths and weaknesses in presenting in English and facilitating effective feedback. The results show that this data-led reflective presentation model can be beneficial for learners as they can identify points of development.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Backman Bister, Anna
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Bengtsson, Mathias
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    ”För det är ju bara i skolan som man tycker att det är fusk att ta hjälp av någon”: Kamratlärande som möjlighet för kunskapsutveckling och självständighet i grundsärskolan2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SammanfattningStudiens syfte var att undersöka lärares uppfattningar och erfarenheter av kamratlärande i grundsärskolan. Vårt fokus har framför allt legat på de undervisningspraktiker som lärarna representerar och deras syn på möjligheter som skapas för elevernas självständighet och kunskapsutveckling.Vi använde en kvalitativ metod där det empiriska materialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog tolv respondenter som alla arbetar i grund- eller gymnasiesärskola. Vi analyserade resultatet med hjälp av kulturpsykologisk teori och begreppen mer kunnig annan, proximal utvecklingszon, scaffolding (stöttning) samt ömsesidig lärogemenskap. Resultaten visade att alla 12 respondenter använder kamratlärande i sina undervisnings-praktiker för att främja elevernas sociala utveckling och/eller kunskapsutveckling. Flertalet av respondenterna anser att det är viktigt att arbeta med elevernas självständighet för ett framtida liv. En del av respondenterna ser kamratlärande som en möjlighet för det, men att det som lärare är många faktorer att ta hänsyn till för att få det att fungera. Resultatet tyder på att för att kamratlärande i grundsärskolan ska fungera krävs en trygg elevgrupp, stor medvetenhet vid gruppsammansättning samt en flexibel lärarroll i en tillåtande ömsesidig lärogemenskap.

    Fulltekst (pdf)
    Backman Bister & Bengtsson 2023
  • 31.
    Bagge, Veronica
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Helmersson, Matilda
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Hur har matematiklyftet påverkar verksamma förskolepedagogers självförmåga och kunskaper beträffande matematikundervisning?: En kvalitativ studie om matematiklyftets olika inverkan på verksamma pedagoger inom den svenska förskolan2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få en bild över hur matematiklyftet har påverkat verksamma förskolepedagoger i Sverige. Metoden som nyttjats är en kvalitativ enkät, med kvantitativa inslag. Enkäten har publicerats i ett flertal olika förskolefora samt mejlats ut till rektorer i Sörmland. Studien har analyserats utifrån Albert Banduras (1977) teori Self-efficacy (självförmåga) samt teorins tillhörande begrepp. Studiens resultat påvisar hur olika förskolepedagoger känner kring matematikundervisning både före och efter matematiklyftetsamt vikten av ett individanpassat kompetenslyft. Studiens slutsats är att matematiklyftet gör stor skillnad för verksamma pedagoger men att mer forskning kring hur matematiklyftet kan individanpassas samt långsiktigt följas upp behövs för en bestående kompetensutveckling. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Batal, Jamil
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Marklund, Daniel
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Kan du bevisa det?: En enkätstudie av gymnasielärarens förhållningssätt till matematiska bevis2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Practice of mathematical proof increase the understanding of mathematics anddevelop creativity skills, problem solving, communication, logical thinking andreasoning which are all important tools not only within the subject of mathematicsbut also important tools for the society in which we are living. The aim of this projectwas to investigate whether it is accurate that proof and proving has a subordinate rolein mathematic education in the upper secondary school in Sweden. This was done byconstructing of a digital survey that was sent to approximately 100 practicingmathematics teachers in a normal size city located in the middle of Sweden. Theresults of the survey show that the teachers consider themselves comfortable withtheir own skills in teaching proof. Paradoxically, the results also show that there is alack of teaching of proof and proving in the upper secondary school, although the newcurriculum puts more focus on proof and proving.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Berg, Gunnar
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Forskningsmiljöer och seminariekulturer - Ideal och verklighet2007Inngår i: Det enkla är det sköna - en väntbok till Kjell Granström., 2007, s. 41-55Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Berggren, Anna
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Läsgrupper i svenskundervisningen: En framgångsfaktor?2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka om läsgrupper är en vanlig arbetsmetod i F–3 och vilka fördelar samt nackdelar som finns med metoden. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Genomförandet av studien sker via enkätundersökning riktad till lärare som arbetar på lågstadiet. Resultatet visar att läsgrupper är en vanlig arbetsmetod på lågstadiet och att läsgrupperna bidrar till bättre läsförståelse, ökat ordförråd och bättre gemenskap i klassen. Några av utmaningarna som respondenterna tar upp är personalbrist, stora elevgrupper och tidsbrist. Slutsatsen påvisar att läsgrupper är en vanlig arbetsmetod på lågstadiet och att det finns många fördelar med metoden, som bättre självkänsla och ökat självförtroenden hos eleverna. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Berglund, Maria-Therese
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Thunstedt Degnell, Jacqueline
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Stämmer det här verkligen?: En kvalitativ studie om hur källkritik och informationssökning tillämpas i undervisningen i grundskolans tidiga år.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Källkritik och informationssökning är en viktig del av en digital kompetens och därav även en stor del av revideringen av LGR11 (Skolverket, 2018a) som fokuserat på att digitalisera skolan. Tidigare forskning tyder på att minst undervisning inom området ges i grundskolans tidiga år. Syftet med denna studie är således att få en ökad insikt i hur undervisning i och om området ser ut i årskurserna F-3. Vi valde att främst se till lärarnas egna resonemang och tolkningar, därav har våra metoder utgått från en kvalitativ ansats och ett pragmatiskt perspektiv. Genom surveyundersökning och semistrukturerade intervjuer har vi kunnat se över 38 F-3 lärares tankar om undervisning i källkritik och informationssökning. Lärarna i studien ser området som en självklar del av det vardagliga arbetet i skolan och en viktig kunskap i det digitaliserade samhället som bör arbetas med från förskolan och i alla skolans ämnen, däremot uteblir undervisningen ofta trots att lärarna ser sina egna kunskaper i området som tillräckliga. Lärarna uttrycker ett behov av kompetensutveckling inom området då de upplever osäkerheter kring den didaktiska aspekten. Faktatexter och diskussioner i helklass blir därför de vanligast förekommande arbetsmetoderna oavsett årskurs och skolbiblioteket ses inte som en resurs i undervisningen vid källkritik och informationssökning. Området har en tendens att prioriteras bort med anledning av brist på tid, både vad gäller planering och undervisningstid, och digitala verktyg. 

    Fulltekst (pdf)
    Stämmer det här verkligen?
  • 36.
    Bergman, Karin
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Education for the Future? Reproduction of Gender and Gender Roles in Pupils' Perception of History as a School Subject2020Inngår i: Social hållbarhet i utbildning: ett begrepp under formation / [ed] Anna Ehrlin Ulrika Jepson Wigg, Västerås: Mälardalen university , 2020Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Bergwall, Andreas
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Proof-related reasoning in upper secondary mathematics textbooks: Characteristics, comparisons, and conceptualizations2021Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Proofs and proving are difficult to learn and difficult to teach. A common problem is that many students use specific examples as evidence for general statements. Difficulties with proofs are also part of the transition problems that exist between secondary and tertiary schooling in mathematics. As mathematics teaching often follows a textbook, the design of textbooks has been pointed out as one possible cause of the problems, and international textbook research suggests that proofs often have only a marginal place in textbooks.

    This thesis focuses on proofs and proving in upper secondary mathematics textbooks. It also addresses theoretical and methodological questions about what marks an opportunity to develop proving competence, and which properties of such opportunities are relevant to investigate and characterize. The thesis is based on data from four Swedish and Finnish textbook series for upper secondary school, and focuses on sections on logarithms, primitive functions, definite integrals, and combinatorics. It examines how addressed mathematical principles are justified, and whether the textbooks’ exercises offer opportunities to develop proof-related skills such as formulating and investigating hypotheses, developing and evaluating arguments, identifying and correcting errors, and finding counterexamples.

    The results show that just over half of the mathematical principles addressed in the analyzed textbook material are justified, and that only half of the justifications are general proofs. Few exercises are proof-related (10%), and those that include reasoning about general cases even fewer. General proofs are more common in the Finnish books, but proof-related tasks are more common and of a more varied nature in the Swedish ones. The most common form of proofs are direct derivations of calculation formulas, while reasoning about existence and uniqueness is unusual, as are contrapositive proofs and proofs by contradiction.

    Based on the results, explicit suggestions are offered as to what teaching can pay more attention to. For the analysis and design of proof-related activities, a framework consisting of four main categories is proposed: develop a statement, investigate a statement, develop an argument, and investigate an argument. Several properties that such activities may have, regardless of which category they belong to, are discussed. Finally, three areas for future research are suggested: how worked examples can support students’ learning of proof, how textbooks can be designed to stimulate formulation as well as the formal proving of hypotheses, and mapping of differences regarding proof between upper secondary and university textbooks.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Bergwall, Andreas
    Örebro universitet, Sweden.
    Topic specific aspects of proof-related reasoning—cases from upper secondary textbooksManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 39.
    Berlin, Emma
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Svärd, Cecilia
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    ”Det finns ingen app som kan lära elever att läsa!”: En kvalitativ studie om F-3 lärares erfarenheter kring valet av digitala texter kontra tryckta böcker i undervisningen2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka F3-lärares perspektiv i valet av tryckta böcker kontra digitala texter i deras undervisning samt identifiera eventuella orsaker till att läraren väljer det ena eller det andra pedagogiska verktyget i undervisningen.Studien är en kvalitativ studie med åtta deltagande informanter. Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer. Resultatet utgår från informanternas utsagor. I studien framkommer det att informanterna upplever både möjligheter och hinder med tryckta böcker och digitala texter i läsundervisningen. Fördelarna med tryckta böcker anses vara att det är lättare att bläddra tillbaka och stryka under samt att boken har en mer avskalad karaktär. Informanterna delar upplevelsen av att den tryckta boken erbjuder en speciell känsla när man öppnar den och att eleverna därav lägger mer fokus på den faktiska läsningen. Hindren med tryckta böcker anser informanterna bland annat vara den ekonomiska begränsningen, det vill säga att det oftast bara finns enstaka exemplar av böckerna. Utifrån informanternas utsagor om digitala texter och dessas möjligheter är att det digitala verktyget erbjuder texter på olika språk och det blir mindre utpekande vid nivåläsning. Vidare påpekar de att det är fördelaktigt med uppläsning samt att kunna visa texter i helklass på projektorn och det stora titelutbudet som erbjuds via de digitala lärplattformerna. Informanternas mest uttalade hinder med digital läsning är utifrån studien de många distraktionsmomenten som medföljer och eleverna tycks tappa läsningen på grund av bekvämligheten i att kunna lyssna på en text.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Bigdeli, Atosa
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Codeswitching in Swedish EFL classrooms: Practices and insights from teachers and teacher students2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to investigate the situations in which code-switching takes place in EFL classrooms. The paper focuses on why code-switching takes place, and whether it benefits or limits students' learning, according to teachers and teacher students in Swedish upper-secondary schools. Three teachers and four teacher students participated voluntarily in this study, as well as four of the participating teachers’ students. Data were collected through semi-structured interviews and the transcripts were thematically analyzed. In addition, observations of four lessons with four different classeswere conducted. The results show that codeswitching is used with the purpose of teaching, being understood, or understanding in the EFL classroom. Based on the interviews and observations, codeswitching was found to be a common strategy in the classrooms.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Bjermert, Frida
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Hellgren, Annéa
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Samtal som ökar förståelsen: En kvalitativ studie om vad F-3 lärare anser om boksamtalets betydelse för grundskoleelevers läsförståelseutveckling2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka F-3 lärares användning av boksamtaloch deras resonemang kring huruvida deras användning av boksamtal kanfrämja utvecklandet av elevernas läsförståelse. Detta är en kvalitativ studie medsemistrukturerade intervjuer av F-3 lärare i mellersta Sverige. Studien utgårifrån John Deweys pragmatiska perspektiv. Resultatet av studien är att F-3lärare anser att boksamtal kan ha en positiv inverkan på elevernasläsförståelseutveckling men även andra kunskaper så som sociala förmågor ochutveckling av ordförrådet. Elever i förskoleklass har i regel mindre kunskap ocherfarenhet av läsförståelse än elever i årskurs 3. Därför tror vi att detta kan varaen bidragande faktor till att endast en del lärare kunnat konstatera framsteg ielevernas läsförståelseutveckling. Slutsatsen blir därför att alla F-3 lärare har2läsförståelseutveckling som syfte i planering av boksamtal oberoende av hurboksamtalen är strukturerade och i vilken utsträckning de sker i.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Bjursten, Eva-Lena
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Nilsson, Tor
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Gumaelius, Lena
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik. Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden.
    Computer programming in primary schools: swedish technology teachers’ pedagogical strategies2023Inngår i: International journal of technology and design education, ISSN 0957-7572, E-ISSN 1573-1804, s. 1345-1368Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There is a recognized need for research on how to teach computer programming in primary schools in Sweden grades 4–6 (10–12-year-old pupils). Studies of teaching show the importance of teachers’ knowledge of content and pedagogy and how these two parts affect each other (i.e. pedagogical content knowledge [PCK]). Most teachers in Sweden have little or no formal education in computer programming, the revised Swedish curriculum requires them to teach it. The aim of this study is to explore the pedagogical strategies teachers use when they teach computer programming. Semi-structured interviews were conducted with 14 participants, comprising 12 teachers and 2 teacher trainers. The data were analysed deductively with themes from previous research. The results show that teachers use eight pedagogical strategies, including three new strategies that have been constructed inductively: do-it-yourself, gamification and progression. These eight pedagogical strategies are mostly general, and teachers may be considered regressed experts, as they lack formal training in computer programming. They facilitate learning in a general sense, but, compared to other subjects, their PCK in computer programming is problematized. In-service teacher training is needed to increase content knowledge, thus enabling to develop PCK in computer programming. It would also be fruitful to deepen our knowledge regarding pedagogical strategies in the PCK domain of computer programming.

  • 43.
    Bjursten, Eva-Lena
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Nilsson, Tor
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Jonsson, Gunnar
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Factors influencing Swedish grades 4–6 technology teachers’ choice of teaching and learning material in programming education2023Inngår i: International journal of technology and design education, ISSN 0957-7572, E-ISSN 1573-1804Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There is a recognized need to understand the current state of programming implementation in the Swedish compulsory school system. This study focused specifically on the implementation of programming in the school subject of technology for grades 4–6. In Sweden, the responsibility for choosing teaching and learning material lies with individual teachers. Recent studies have indicated the prevalence of visual programming languages (VPLs) in classrooms. However, no empirical research has specifically investigated why teachers select particular programming learning environments (PLEs) and the challenges they have overcome in this process. Therefore, this study aimed to explore the PLEs used by teachers and the factors influencing their choices. In addition, this study explored the role of pedagogical content knowledge (PCK) and the influence of systemic and situational amplifiers and filters in shaping the programming education landscape, highlighting the importance of understanding these factors for effective implementation. Semi-structured interviews were conducted with 14 experienced programming teachers in grades 4–6 to gather insights. The results revealed that VPLs, particularly Scratch, have been widely adopted, but the study also identified three textual programming languages being utilized. Furthermore, the findings indicate that teachers’ previous education plays a significant role in shaping their PLE preferences. This suggests that programming education in both professional development and preservice teacher training is crucial for effective implementation. By investigating PLE choices and the factors influencing them, this study contributes to a better understanding of the current landscape of programming education in Sweden’s compulsory school system. 

  • 44.
    Björk, Sandra
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Bostedt Blomdahl, Ida
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    F-3-lärares attityder till teknikämnet: En kvalitativ studie om vilka attityder F-3-lärare har till teknikämnet2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka vilka attityder F-3-lärare har till teknikämnet, vad attityderna kan grunda sig i och hur F-3-lärares attityder kan påverka teknikundervisningen. Det undersöks eftersom lärares attityder till ett ämne kan påverka elevernas intresse och kunskapsutveckling samt hur teknikundervisningen utformas. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och systematiskt analyserats. Resultatet visar att lärare har både positiva och negativa attityder till teknikämnet som grundar sig i faktorer i omgivningen och lärares självförmåga. Oavsett attityd vill lärare lära sig mer om teknik. Teknikämnet får olika stort utrymme i undervisningen beroende på vilken attityd lärare har. Slutsatsen för den här studien är att lärares attityder till teknikämnet varierar, attityderna är både positiva och negativa. Attityderna grundar sig i lärares självförmåga och faktorer i omgivningen. Positiva attityder leder till att teknikundervisningen genomförs oavsett om den upplevs utmanande eller inte. Negativa attityder leder till att teknikundervisningen väljs bort om uppgifterna upplevs för utmanande att genomföra eller inte uppfattas som lika viktiga som andra ämnen. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Blomqvist, Åsa
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Mood, Linda
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Nyhetsförmedling i undervisning: En kvalitativ studie om hur lärare i årskurs 1-3 använder sig av nyheter ur ett didaktiskt perspektiv2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 använder sig av nyheter ur ett didaktiskt perspektiv. Den använda metoden för studien är semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Resultatet visar på att det finns ett flertal syften med nyhetsförmedling i undervisning, exempelvis för att utveckla förmågor såsom att diskutera och argumentera, för att förstärka och komplettera andra kunskaper och för att hjälpa elever utveckla ett källkritiskt tänkande. Slutsatser som dras är bland annat att det är viktigt med nyhetsförmedling i undervisning för att elever ska bli självständiga och demokratiska medborgare i framtiden. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Bockgård, Gustav
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Landqvist, Håkan
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Schröter, Thorsten
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Sheikhi, Karin
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Styra och stötta: Exempel på språkutvecklande lärarkommunikation i ett flerspråkigt klassrum2017Inngår i: Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet / [ed] Pirjo Lahdenperä, Eva Sundgren, Stockholm: Liber, 2017, s. 202-226Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I det här kapitlet beskriver vi hur en lärares sätt att kommunicera med sina elever kan forma klassrumsklimatet och påverka elevernas hela lärandesituation genom att ge dem möjligheter att utveckla både förståelsen för ämnesstoffet och sin egen kommunikationsförmåga. Till grund för beskrivningen ligger observationer och inspelningar av en lärares undervisning i en femteklass samt intervjuer med denna lärare. I klassen finns många elever med svenska som sitt andraspråk och några av dem är nyanlända.

    Ett genomgående motiv i det vi uppmärksammar här är att läraren med hjälp av såväl verbala som icke-verbala medel både stöttar eleverna i deras lärande och styr över det som sker i klassrummet. I själva verket går stöttning och styrning oftast hand i hand. Vår förhoppning är att exemplen, hämtade från autentisk klassrumsinteraktion, ska fungera som en illustration av och inspiration för vad aktiva lärare kan göra för att främja sina elevers kommunikativa färdigheter.

  • 47.
    Boksjö, Olga
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    ”Ska vi googla, fröken?”: Några förskollärares uppfattningar om undervisning relaterad till digitala tekniker i förskolan2023Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This study aims to gain deeper insights in digital technology supported teaching in Swedish early childhood education (ECE) settings. Introduction of digital goals in Swedish ECE curriculum obliges preschool teachers to integrate digital technologies into educational practices and calls for a relevant definition and a defined content for this teaching area. By examining teachers’ perspectives, this thesis contributes to obtaining valuable experience-based knowledge that can eventually fill the existing research gap.  

    In a curriculum context, digital technologies have traditionally been associated with technology as a teaching tool, while digital goals (i.e., training children’s digital competence) redefine technology as a teaching content. However, integrating digital technologies in educational practices is still reported to be a challenge, and preschool teachers demonstrate ambivalent attitudes towards use of digital technologies in play-based pedagogy. Previous research has shown that to embed technologies in preschool practices, teachers need to enhance their technological knowledge, which involves a complex coupling between technical knowledge and pedagogical expertise.

    In the study, eleven preschool teachers were interviewed. A phenomenographic approach was used to identify and analyze the teachers’ conceptions. As a result, several categories related to digital technology use were discerned in teachers’ descriptions. Teaching situations were identified within both planned and spontaneous activities whilst activities for entertainment, relaxation and staff relief were referred to as mere “media consumption”. Paradoxically, nearly all teachers define digital technology supported teaching as a goal-directed, planned and adult-led activity. However, plenty of examples given by the teachers show that situations originating from spontaneous use of digital technology, particularly tablets, play an essential role in everyday teaching practices. Such a rigid understanding of the teaching concept on a definition level may have a counterproductive effect on ECE task with a traditional focus on child-initiated, spontaneous activities. 

    Other findings show that various combinations of hard- and software (apps) may offer teachers multiple teaching options. However, lack of time and technical knowledge in one group of teachers is reported to lead to a scarce use of technologies. In most examples, digital technology is described as a teaching tool for training language, science, mathematics, or arts, while technology as a content is seen as a challenging task and focuses mainly on introducing programmable toys. The teachers describe several examples where technology does not align with their didactic intentions. However, tablet with Google Search is the technology that demonstrates both frequent and organic use. Providing immediate answers on the screen, tablets enable to capture children’s spontaneous questions and, at the same time, support teachers’ educational goals. The preschool teachers’ critical observations and didactic value judgements can contribute with a more nuanced view on what a particular digital technology makes possible in a certain teaching situation.  

    Key words: early childhood education (ECE), preschool, digital technology supported teaching, digital competence, tablet, phenomenography, teachers’ beliefs. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Borg, Irma
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Svensson, Hanna
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Jag kom, jag läste tyst, jag...: En kvalitativ studie om tyst läsning i klassrummet2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka och fördjupa kunskapen angående hur lärare i årskurs 1-3 berättar att de arbetar med elevers tysta läsning. Metoden som användes för att samla in data var kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Åtta informanter deltog i studien. Data från intervjuerna transkriberades och sorterades, för att slutligen analyseras och diskuteras. Det resultat som framkom under studien visar att lärare använder olika arbetssätt, så som olika regler och åtaganden medan eleverna läser. Resultatet visar också att lärare anser att eleverna utvecklar olika typer av färdigheter, bland annat läsflyt och ordförståelse när eleverna läser tyst. Slutligen visar resultatet också att lärare delar ut olika uppgifter till eleverna kopplat till det lästa, som exempelvis bokrecensioner.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Bornström, Elionor
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Kalmerlind, Elin
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Från sexualundervisning till sexualitet, samtycke och relationer: En dokumentstudie av läroplanens historia för barn och ungdomar 9–13 år2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to gain knowledge about the curriculum's development of the subject area sex and cohabitation for children and young people aged 9-13. Previous research reports the importance of the substance for humans and to some extent how it has developed. This study contributes with concrete differences from when the subject was first introduced as sex education, to changing the name to sex and cohabitation education and in year 2022 change the name to sexuality, consent and relationships. The results reported in the study have been processed through text analysis. In connection with this, we have analyzed the curricula and syllabi according to what Ungdomsmottagningen (u.å.) explains should be part of the sex and cohabitation education. Through a qualitative approach, we came to the conclusion that the subject area sex and cohabitation has expanded material in teaching and broadened the meaning of the subject by, for example, not only connecting it with the physical, but also the mental. The conclusion is that there has been continuous development of the subject area sex and cohabitation and that the curricula have adhered to the new norms and values that are emerging in society.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Bozbıyık, Merve
    et al.
    Middle East Technical University, Turkey.
    Sert, Olcay
    Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Dilek Bacanak, Kadriye
    Gazi University, Turkey.
    VEO-integrated IMDAT in pre-service language teacher education: A focus on change in teacher questioning practices2021Inngår i: Video Enhanced Observation for Language Teaching: Reflection and Professional Development / [ed] Paul Seedhouse, Bloomsbury Academic, 2021, 1, s. 97-116Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    What counts as evidence of development in (language) teacher education research is not an easy question to tackle. Researchers who follow a qualitative paradigm use data collection tools like interviews and observations (e.g. Appleton and Kindt 2002), and focus on a variety of objects of development, for example, development in the practicalknowledge of designing and using tasks and activities (Wyatt and Borg 2011). Looking into the reflective practices of teachers and what teachers think they do in classrooms has been one of the common ways to investigate teacher development (e.g. Wyatt 2010). There may, however, be a gap between what teachers think they do and what they actually do in classrooms (Li 2017, 2020). Therefore, combining (1) analyses of actual teaching practices (e.g. by using discursive methods like conversation analysis) and (2) reflection and feedback practices that are stimulated by recorded videos can bring databased evidence to development, and at the same time be the drive behind development. Such an approach to investigating teacher development (over time) has recently been undertaken using reflective and evidence-based teacher education frameworks like IMDAT (Sert 2015, 2019). IMDAT initially (2015) combined video-recordings and teachers’ reflections to document change in teaching practices that are locally situated in classroom interactions. Integrating a mobile video-tagging tool like VEO (see Chapter 3) into the IMDAT teacher education framework can create affordances for evidence-based reflections and feedback that draw on tagged lesson videos. In this chapter, we draw on data collected as part of the VEO Europa project. VEO has been integrated into a pre-service language (i.e. English) teacher education programme that follows the IMDAT teacher education framework. IMDAT includes an initial training on classroom interaction practices, followed by lessons taught by candidate teachers. Post-observation feedback sessions between experts and novices (e.g. trainer-trainee, mentor-student teacher) are conducted after these lessons, which are then followed by written reflections of the student teachers (STs). The framework includes another round of teaching, this time observed by another peer – which is then followed by another post-observation feedback session and a process of critical reflective writing. This chapter reports findings based on one pre-service teacher’s video-recorded lessons that are analysed using conversation analysis (CA) methodology. Conversation analytic findings from classroom videos are complemented with audio-recorded feedback sessions as well as written reflections. By focusing on one interactional phenomenon, namely teacher questioning practices, we demonstrate how the focal teacher changes her questioning practices in the classroom over time, as she teaches, gets feedback from an expert and a peer, and reflects on her teaching practices. The findings have implications for (mobile) teacher education, as well as for situated and longitudinal research on classroom discourse that employs conversation analysis and other discursive methodologies.

1234567 1 - 50 of 499
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf