https://www.mdu.se/

Syftet med studien är att undersöka hur lärare resonerar didaktiskt kring SO-undervisning i årskurs f-3 i demokratifrågor och vilka möjligheter och utmaningar som kan finnas i den undervisningen.

För att kunna besvara detta syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra informanter med varierande yrkeserfarenhet och aktuella undervisningsårskurser.

Resultat för studien visar att informanterna har bra koll på varför det är viktigt att undervisa om demokrati, hur undervisningen ska genomföras och vad den ska innehålla. För att kunna uppnå skolans demokratiuppdrag behöver demokratiundervisningen genomsyra hela skolans verksamhet, utgå ifrån elevernas individuella förutsättningar, behov, intressen och erfarenheter, göra eleverna delaktiga i utformandet av sin utbildning och få de att inse att deras röst är betydelsefull. Kommunikation är a och o i demokratiundervisningen och ska ske både med och mellan elever, kollegor och vårdnadshavare.

Studien är gjord med syftet att få fördjupad kunskap om hur begreppet fostran och fostransuppdraget i förskolan förstås av vårdnadshavare och förskollärare. Till studiens undersökning har en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer använts. Resultatet visar att fostran är en central fråga för både vårdnadshavare, förskollärare och samhället i stort. Fostran handlar om att genom socialt samspel forma barn till väl fungerande medmänniskor.

Syftet med studien var att jämföra pedagogers uppfattning om läxan som inlärningsmetod och undersöka deras syn på utveckling av läxan för att synliggöra pedagogiska argument som kunde bidra till utveckling av en handlingsplan för läxor. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där den semistrukturerade intervjun och den fokuserade gruppintervjun användes som datainsamlingsmetod. Resultaten av de uppfattningar om läxan som framgick i studien kunde skildras som två motsatta bilder. Den första bilden skildrade läxan som en möjlighet att med olika arbetsformer skapa förutsättningar för lärande och utveckling utanför skolan. Den andra bilden gestaltade läxan som ett redskap att vid behov kunna använda läxan av praktiska skäl för att spara tid åt att skapa lärandesituationer på lektionstid. Oavsett uppfattning upplevdes läxan som en möjlighet. Vidare framkom i studien att dialogen mellan pedagogerna i arbetslaget ansågs vara den avgörande faktorn i frågan om utveckling av läxan. I samband med dialogen i denna studie uppstod fem olika riktningar i diskussionen om utveckling av läxor: eleven som resurs, läxbank, balans och struktur, stöd från föräldrar och stödtid. Den slutsats som studien kom fram till var att dialogen och en pedagogisk diskurs måste förekomma mellan pedagogerna för att kunna generera nya idéer, kunskaper och erfarenheter av läxan eftersom utveckling kretsar kring tillgången till andra människor. Handlingsplan för läxor blev således handling i dialogen.

In order to stimulate innovation and sustainable development in a business environment that is always changing, it is important to support successful collaboration between academia, industry, and society. This project is focused on creating and implementing MDU's Creative Lab, an innovation lab based on the Quintuple Helix Model, in order to promote collaboration between students, academic institutions, and business partners and to meet the needs of all parties. The study was conducted utilizing a methodology that included a review of the literature, interviews, and data analysis. The primary issues that need to be resolved have been highlighted through the interviews as the absence of support systems, the requirement to create clear objectives at the outset of the project, and the significance of ensuring projects and authors maintain continuity.The results of the research have shown that better communication between parties, a clear connection between projects and courses, and opportunities for students to obtain knowledge and experience in the real world are all necessary. In addition, major motivators such as the desire for a social impact, interdisciplinary teamwork, and satisfaction in one's job have been highlighted. As a result, a business model has been developed that takes into account the information gleaned from the presentations and aims to facilitate collaboration and communication between academic institutions, students, and business partners, guarantee the quality of collaborations, offer mentoring and guidance to students, and plan workshops and events that encourage creativity, innovation, and entrepreneurship.This project provides a thorough analysis of how to create and implement a student-driven innovation lab that adheres to the Quintuple Helix Model and is geared toward sustainable growth in the direction of Industry 5.0. By encouraging student cooperation and contentment, it fosters an environment that fosters the development of creative ideas and the development of a team-oriented workforce that will progress society and business.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra vilka läsmetoder några f-3 lärare väljer att använda i sin undervisning för elevernas tillägnande av skönlitteratur samt vilka läsmetoder några f-3 elever föredrar. De läsmetoder som studien fokuserar på är högläsning, tyst läsning och ljudbok. Till studien har intervjuer använts som datainsamlingsmetod med några lärare och elever. Resultatet av lärarnas svar visar att lärarna varierar sig i användning av läsmetoder, men den läsmetod som föredras är högläsning. Resultatet av elevernas svar visar att de tycker om samtliga läsmetoder, men att de föredrar tyst läsning. Detta är även den läsmetod som flera av eleverna använder sig av på fritiden. Studiens slutsats är att lärarna är eniga om att det är viktigt med varierande läsmetoder som gynnar eleverna på olika sätt och att det kan öka deras läslust. Läsmetoderna blir sedda som komplement till varandra. Den läsmetod som eleverna anser fungerar bäst för dem är tyst läsning, både i skolan och på fritiden. 

In this paper we report on how two Swedish mathematics teacher guides communicate with teachers. We have analysed the guides from the theoretical stance that curriculum resources can support teachers’ pedagogical design capacity, i.e. support them to find productive ways to adapt curriculum resources. To investigate the guides we studied the “voice” by the use of language, focusing on personal pronouns and imperatives. Our analysis shows that both guides often speak “through” the teacher with narratives and scripted instructions, rather than “to” the teacher about strengths and weaknesses with different teaching design considerations. The results also show that in addition to speaking “to” or “through” guides can speak “past” the teacher, positioning her as an observer of the interaction between students and textbooks. This language construction is unexpected and may thus be seen as expanding the framework for investigating the “voice” of teacher guides. 

Syftet med denna studie är att beskriva de utmaningar som lärare upplever och anpassningar de beskriver i matematikundervisningen med fokus på resonemangs-förmåga i arbetet med elever som har svenska som andraspråk. För att få fram lärares beskrivningar av utmaningar och anpassningar i undervisningen samlades data in genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare. I analysen av insamlade data arbetades det fram fyra kategorier av utmaningar och fem kategorier av anpassningar. De fyra kategorier av utmaningar som framkom är: bristande begreppsförmåga, matematiken eller svenskan?, bristande självförtroende och lärarens kompetens och inställning. De fem kategorier av anpassningar som framkom är: använda starkaste språket, kommunikativa strategier, alternativa strategier, tid och repetition och metodförmåga före resonemang. De nio kategorierna återfinns i olika utsträckning i litteraturgenomgången. Det saknas kunskap om hur utmaningen Matematiken eller svenskan? kan bemötas för att hjälpa lärare att ge rätt stöd till elever med svenska som andraspråk. Det saknas även kunskap om hur anpassningen att använda alternativa strategier som konkret material eller bilder påverkar elevers utveckling av resonemangsförmåga.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka argument lärare anger för att använda olika läromedel i matematikundervisningen i årskurs 1-3. För att få fram lärares tankar, argument och syften med användningen av olika läromedel skedde datainsamlingen genom intervjuer med fyra verksamma lärare. De läromedelstyper som berördes var läroböcker, konkret material och digitala verktyg. Utifrån litteraturgenomgången och intervjusvaren arbetades sju kategorier av argument fram: genomgång, skapa förståelse, färdighetsträning, individualisering, planering, motivation och komplettering. De sju kategorierna motsvarade olika argument lärare har för användningen av olika läromedelstyper. Resultatet antyder att läroböcker ofta används för att ligga till grund för undervisningen och konkret material används ofta för att konkretisera matematiken för eleverna. I resultatet framkommer det att argumenten för användning av digitala verktyg varierar beroende på vilken typ av digitalt verktyg det är. Studiens slutsats är att en läromedelstyp kan användas med många olika syften och att olika lärare kan ha olika argument för att använda samma läromedelstyp.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar för att inkludera alla barn i undervisningen och miljön på förskolan, samt vilka faktorer som kan påverka deras inkluderingsarbete. I studien har vi utfört semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare som berättat om deras inkluderingsarbeten på förskolan och om de faktorer som påverkar arbetet. Resultatet visar att inkluderingsarbetet handlar om förskollärares inställning och förhållningsätt gentemot barnen. Faktorerna som påverkar barnens inkludering kan vara den stora barngruppen eller bristen på personal. Utifrån förskollärarnas beskrivning handlar det om att se varje enskilt barns behov och inkludera dem utifrån de förutsättningar de har. Studiens bidrag är viktig för förskolläraryrket för att lyfta vikten av förhållningssättet och inställningen gentemot alla barn, vilket påverkar inkluderingsarbetet. Studien visar också problematiken med inkludering videxempelvis stora barngrupper, ekonomin och kunskapsbrist.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om 1-3-lärares erfarenheter av att väcka och främja elevers läslust genom gemensam och enskild läsning. Därigenom skapas en bild av vilka för- och nackdelar det finns med de olika lässätten. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med 8 verksamma 1-3-lärare. Resultatet visar att lärare arbetar på flera sätt där de använder gemensam och enskild läsning på varierande sätt. Det finns flera faktorer som påverkar elevers läsintresse och läslust, exempelvis lyfts vikten av läsarförebilder och en god och stimulerande läsmiljö. Dessutom visar studiens resultat och slutsats vilka för- och nackdelar det finns med gemensam och enskild läsning samt att en gemensam läsning skapar en läsargemenskap. 

Syftet med studien är att få kunskap om hur lärare beskriver sitt arbete att motivera elever som riskerar att inte nå målen inom matematik i årskurs F-3. För att besvara studiens syfte genomförs kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex lärare för att få kunskap om hur de beskriver deras arbetssätt för att motivera elever. Resultaten visar på olika faktorer som påverkar elevernas motivation och hur lärarna använder sig av olika strategier för att främja motivationen hos eleverna med fokus på att öka självförtroendet och skapa en stödjande lärandemiljö. Med hjälp av Self-Determination Theory (SDT) kan viktiga faktorer och strategier identifieras för att främja elevernas motivation och lärande i matematikundervisningen. Vår slutsats är att lärarna anpassar uppgifter efter individuella behov, uppmuntrar självständighet och skapar inkluderande lärmiljöer.

En la actualidad los profesores en Suecia no suelen utilizar un método específico de enseñanza. Los métodos no están de moda. Sin embargo hay argumentos a favor de la importancia de conocer varios métodos de enseñanza. Esta tesina tiene el propósito de estudiar y probar uno de los métodos actuales en la enseñanza de lenguas extranjeras. El Descubrimiento Guiado es un método basado en el enfoque comunicativo de la lengua y está en concordancia con el Plan de Estudio de Lenguas Modernas en Suecia. Elegimos probar el método con la enseñanza de los verbos en el pretérito indefinido en una clase del tercer año del instituto, paso 2. Llegamos a la conclusión de que dicho método, aplicado a este grupo de estudiantes, no da mejores resultados que la enseñanza tradicional. También llegamos a la conclusión de que hay varios factores que pueden haber afectado el resultado, como por ejemplo la cantidad de horas de lecciones, la experiencia de la instructora con el método, la edad y la motivación de los estudiantes.

The research presented in the paper is part of a large research project built on a comparative didactics approach (cf. Almqvist & Quennerstedt 2015; Ligozat et al 2015) with the overall ambition to search for and analyze different teaching traditions in order to optimize the possibility to find effective and fruitful teaching approaches. One of the aims in the project is to use and develop didactic knowledge and concepts in cooperation with teachers (cf. Sensevy et al 2013, Wickman 2015). In this paper we will present and discuss a way for researchers to participate in teachers’ development of teaching.

Teaching is a complex, transactional process affected by numerous contingencies both within and outside the classroom. Thus, it is necessarily underdetermined by any theories about teaching and learning. Just like medicine or engineering, didactic knowledge therefore needs to be developed in interaction between more general, ”theoretical” models of teaching, and the actual practices which these theories are intended to support (Wickman, 2015). This realization is consistent with current views of teacher professional development as needing to involve teachers in collaborative and inquiry-based projects grounded in problems identified by the teachers themselves (McNicholl, 2013; Sensevy et al 2013; van Driel, Meirink, van Veen, & Zwart, 2012).

The idea of didactic modelling or inquiry goes beyond these notions by emphasizing not only teacher learning and the development of local practice but also the successive modification and refinement of the theories themselves (Lijnse & Klaassen, 2004; Wickman, 2012). From that point of view, researchers in didactics and practicing teachers are seen as different but equally crucial actors in the joint construction and successive development of disciplinary knowledge about teaching.

Neither teacher professional learning nor didactic research primarily proceeds by substituting old ideas with new ones. Instead knowledge, personal as well as institutional, is transformed bit-by-bit through noticing of and reflection upon consequences for both practice and theory (Clarke & Hollingsworth, 2002; Wickman, 2012). Through this kind of joint and reciprocal work, generating personal as well as institutionalized knowledge which is thoroughly and continuously mangled through actual practice (Pickering, 1995), teachers as a collective may develop a common basis for their choices of content and methods for teaching (Wickman, 2015).

However, the ambition to find ways for researchers too contribute to educational development is not new. A research field with long experience of and knowledge about development work where researchers and teachers collaborate is the action research field. Action research is a broad field both in a geographical as well as theoretical sense (Somekh & Zeichner, 2009), including different purposes, conditions, philosophical starting-points and forms for inquiry. Nevertheless, there are also characterizing features in all variations of action research. According to Reason and Bradbury (2001), action research always has an emergent developmental form; it deals with practical issues, supports human development, is founded on knowledge-in-action and aims at participation and democracy (p. 2). The role of teachers in educational research has been an essential topic for decades especially in critical theoretical approaches such as Participatory Action Research (PAR).

Methodology, Methods, Research Instruments or Sources Used In the seminal book Becoming critical (Carr & Kemmis, 1986) the aim was to clarify that teachers have to be a part of the research together with researchers if there is going to be more than purely theoretical knowledge about educational change, and if actual change is to be effected. From a Swedish perspective working in action research partnerships between teachers and researchers, school and university, has been emphasized and developed since policies for education in the 1990s opened up for this kind of collaborations as a strategy of developing schools on the basis of research (Salo, Furu & Rönnerman, 2008, p.16). Being interested in how research and practice development may occur through productive relationships between researchers and teachers means that not only knowledge itself needs to be explored, but also dimensions like dialogue and recognition (Groves, Olin, & Karlberg-Granlund, forthcoming). In action research, there is a quest towards sound communication in community with other individuals as a foundation for professional growth and development in practices, which can contribute to knowledge formation. In transformative partnerships reciprocal relationships between research and practice based on ongoing negotiation and renegotiation of substantive claims and judgments by all involved in the research, rests on the possibility of recognition of the other within intersubjective spaces that openly nurtures an individual’s sense of being a valuable contributor in the professional learning projects. The methodology developed and discussed in the paper is a way for researchers and teachers to produce knowledge about teaching in common writing about educational cases. The case, which is written by an educational researcher (the lead author) together with an active teacher will (1) describe some kind of didactic dilemma or problem that the teacher has identified and (2) a description of how the dilemma is handled in the teacher's practice. In a second step of the analyses, a couple of researchers from different fields write comments on the case from their different perspectives. In the third step, the lead author and the teacher pull together, summarize and discuss the case and the different comments. Conclusions, Expected Outcomes or Findings In the paper we describe and discuss three cases of teaching written by teachers and researchers together. The results show how questions identified by active teachers can be developed by using results from didactical research, but also how didactical knowledge and concepts may be developed when applied in the cases. Preliminary themes handled in the cases are (a) different ways of teaching the same educational content, (b) student’s participation in the classroom discussion and (c) application of scientific knowledge in everyday situations. During the writing process we also analyze if and how the writers’ ways of thinking about the specific cases develops. Consequently, we produce and present two different kinds of knowledge in the paper. Firstly, the results show how the teaching practices was developed in the joint work of teacher and researcher, and secondly how didactical knowledge and concepts can be applied, and perhaps developed, in the writing process. We will also discuss the cases in relation to professional development – specifically the development of teaching in terms of educational content, teaching and learning – and how the relation between researcher and teacher in cooperation depends on their recognition of each other’s perspectives and knowledge.

References

Almqvist, J. & Quennerstedt, M. (2015). Is there (any)body in science education? Interchange, 46(4), 439-453.

Carr, W., & Kemmis, S. (1986). Becoming Critical: Education, Knowledge and Action Research. London: Falmer Press.

Clarke, D., & Hollingsworth, H. (2002). Elaborating a model of teacher professional growth. Teaching and Teacher Education, 18, 947-967.

Groves, C.E., Olin, A., & Karlberg-Granlund, G. (forthcoming). Partnership and Recognition in Action Research: understanding the practices and practice architectures for participation and change. Educational Action Research.

Ligozat, F., Amade-Escot, C. & Östman, L. (2015). Beyond subject specific approaches of teaching and learning: Comparative didactics? Interchange, 46(4), 313-321.

Lijnse, P., & Klaassen, K. (2004). Didactical Structures as an Outcome of Research on Teaching-Learning Sequences? Special Issue. International Journal of Science Education, 26, 537-554.

McNicholl, J. (2013). Relational agency and teacher development: a CHAT analysis of a collaborative professional inquiry project with biology teachers. European Journal of Teacher Education, 36, 218-232.

Pickering, A. (1995). The mangle of practice: Time, agency, and science. Chicago: The University of Chicago Press.

Reason, P., & Bradbury, H. (2001). Introduction: Inquiry and Participation in Search of a World Worthy of Human Aspiration. I P. Reason & H. Bradbury (Red.), Handbook of Action Research. Participative Inquiry and Practice (s 1-14). London: SAGE.

Salo, P., Furu, E.M., & Rönnerman, K. (2008). Educational policies and reforms. In K. Rönnerman, E. Moksnes Furu, & P. Salo (Red.). Nurturing Praxis. Action Research in Partnerships Between School and University in a Nordic Light (s 11-20). (Pedagogy, Education and Praxis, 3). Rotterdam/Taipei: Sense.

Sensevy, G., Forest, D., Quilio, S. & Morales, G. (2013). Cooperative engineering as a specific design-based research. ZDM, The International Journal on Mathematics Education, 45(7), 1031-1043

Somekh, B. & Zeichner, K. (2009). Action research for educational reform: remodeling action research theories and practices in local contexts. Educational Action Research, 17(1), 5–21.

van Driel, J. H., Meirink, J. A., van Veen, K., & Zwart, R. C. (2012). Current trends and missing links in studies on teacher professional development in science education: a review of design features and quality of research. Studies in Science Education, 48, 129-160.

Wickman, P.-O. (2015). Teaching learning progressions: An international perspective. In N. G. Lederman & S. K. Abell (Eds.), Handbook of Research on Science Education (2nd ed., pp. 145-163). New York: Routledge.

Wickman, P.-O. (2012). How can conceptual schemes change teaching? Cultural Studies of Science Education, 7, 129-136.

Teachers make a lot of choices and handle different kinds of didactical dilemmas in their everyday teaching. Research on teaching traditions in classroom practice show that didactical challenges often do not have any clear or obvious solution, but rather needs to be made visible, problematized and discussed by teachers. In this chapter, we illustrate and discuss how comparative didactics as a growing research area may contribute to a deeper understanding of teaching in different subjects. We take our departure in research in the Nordic and French traditions of didactics and describe how research contribute to analyses, critical discussions about and development of teaching and classroom practice. More specifically, we argue that comparative didactics should be seen as a way of dealing with questions about similarities and differences in teachers’ selection of content and manners of teaching and how these selections may influence classroom practice and students’ learning. In the chapter, we focus on, illustrate and discuss two characteristics of comparative didactics. First, one of the overall ambitions of comparative didactics is to analyze what is taken for granted in different educational practices and to identify things not possible to see without doing the comparisons with other practices. Second, the comparisons between educational practices contribute with knowledge of a wide range of alternative ways of selecting goals, content and manners of teaching and can be used in the development of teaching. We focus on these questions with the specific ambition to focus on issues about teaching, classroom practice and educational content.

Research Findings: In Swedish preschools, second-language learners often display lower engagement in activity settings than first-language learners. This study used a multilevel model to examine the association between children’s language status, classroom structure, teacher qualifications, and engagement in preschool activity settings. The sample included 148 children, aged three to five, from classrooms with varying proportions of first and second-language learners. The Child Observation in Preschool (COP) instrument measured engagement levels. Our findings reveal that the presence of highly qualified teachers significantly increased the duration of high engagement for all children, regardless of language status. While second language learners initially appeared to show lower engagement, this difference was insignificant in the full model after accounting for classroom structure and teacher qualifications. Classrooms with a higher proportion of qualified teachers demonstrated improved engagement across the board. Policy and Practice: These findings underscore the importance of ensuring a high proportion of qualified teachers in early childhood education and care settings. Creating a supportive, high-quality educational environment is essential for fostering engagement among all children but may be particularly crucial in classrooms with diverse language backgrounds.

Skolans nationella målsättning är att erbjuda alla elever en inkluderande skolgång med likvärdiga förutsättningar att uppnå målen för utbildningen och att utvecklas så långt som möjligt. Trots strävan efter en inkluderande skola kategoriserar och särskiljer det svenska utbildningssystemet elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF). För elever som har IF finns en alternativ skolform: grundsärskola, som har en egen läroplan och kursplaner. Elever som har diagnosen lindrig IF (LIF) erbjuds möjlighet att påverka om de vill få sin utbildning i grundsärskolan eller i grundskolan. Det kan vara en utmaning för lärare att planera sin undervisning utifrån två olika läroplaner, läroplanen för grundsärskolan och läroplanen för grundskolan

Syftet med denna studie var att utforska undervisningssituationen för elever som har LIF i åldern 9-15 år, genom perspektivet från lärare i grundsärskolan och lärare i grundskolan.

Tjugotvå lärare (11 specialskollärare och 11 grundskollärare) intervjuades om deras erfarenheter och uppfattningar om undervisningssituationen i skolan för elever med LIF. Tematisk analys användes för att induktivt analysera data.

Resultatet i den här studien bygger på ett tidigare avhandlingsarbete, som fokuserade på undervisningssituationen för elever som har LIF. Lärare i grundsärskolan och lärare i grundskolan hade gemensamma och skilda erfarenheter och uppfattningar om hinder och möjligheter i undervisningen för elever med IF. Masterteman som sammanfattade kluster handlade om styrdokumentens krav och elevers förutsättningar, lärares val av innehåll och representationsformer och lärares arbete med sociala dimensioner.

The goal of the Swedish educational system is to offer all students a meaningful and equal education in an inclusive classroom environment. At the same time there are parallel school systems in Sweden, comprised by the Compulsory School for Students with Intellectual Disability (CSSID) and Compulsory School (CS). Students who are not able to achieve in accordance with syllabus of CS and who have an intellectual disability (ID) are eligible to receive education according to the CSSID syllabus. The decision of placement in either type of school rests on students’ parents. It can be assumed, therefore, that teachers are expected to offer education adjusted to each student’s individual needs.

The aim of the thesis is to deepen the knowledge about the educational situation of students with mild intellectual disability (MID) through the perspectives of teachers and parents. Teachers’ and parents’ experiences and perceptions are studied: parents offer their stories about their children’s educational situation over time, and teachers’ reason about their work in teaching situations with the target group. Furthermore, pedagogical evaluations are studied to look at how school difficulties in teaching situations are described.

The empirical data was collected in one municipality from the middle part of Sweden. The data constitutes of six interviews with parents of students with MID, and also 21 pedagogical evaluations of students with MID. Additionally, interviews were conducted with 21 teachers: eleven CS teachers and ten CSSID teachers.

All interviews were analyzed using thematic analysis and using Interpretative Phenomenological Analysis (IPA), and manifest contents analysis was used to analyze pedagogical evaluations. Theories used were Biesta’s theory on the dimensions of education, the three levels in education transitions by Griebel and Niesel, and the school didactic theory by Uljen.

The results show that the educational transitions and the educational situation around students with MID are complex. The transition from CS to CSSID means a readjustment for parents and they express the need for support from professionals in these transitions. Pedagogical evaluations contain individual-focused descriptions and focus to a lesser extent on teaching adaptations. Teachers in CS and CSSID outlined both common challenges in provision of support to all students but also described different prerequisites for it in the two school types. The results indicate that the teaching situation in both CSSID and the CS needs to be reviewed with regard to the school's organizational conditions to offer inclusive education.

Keywords

inclusive education, transition, students with mild intellectual disability, interview, pedagogical evaluations, teachers, parents

Syftet med denna artikel, i den sista delen av modulen, är att presentera perspektiv på delaktighet, integrering och inkludering avseende begreppens innebörd och konsekvenser. Fokus ligger på hur delaktighet och inkludering kan hanteras i det praktiska pedagogiska arbetet och på betydelsen av att skapa skolorganisatoriska förutsättningar för lärare, elevassistenter och personal som medverkar i undervisning och deras arbete med att stödja samtliga elevers kunskapsutveckling.

Abstract title

Parents’ perspectives on pedagogical transitions and educational situations of students with MID

Introduction: The goal of the Swedish educational system is to offer all students a meaningful and equal education in an inclusive classroom environment. At the same time there are parallel school systems in Sweden, comprised by the Compulsory School for Students with Intellectual Disability (CSSID) and Compulsory School (CS).

Aim: The aim of this study was to explore parents’ perspectives about their children’s pedagogical transitions and educational situation over time.Method: The data constitutes of six interviews with parents of students with mild intellectual disability (MID). All interviews were inductively analyzed using thematic analysis.

Results: Three master themes were summarised: 1) Uncertainty and worries, 2) Process and interactions, and 3) The novel situation.

Implications: The transition from CS to CSSID requires a readjustment for parents and they express the need for support from professionals in these transitions. The change for the children could be to meet new knowledge requirements and for parents to find new forms of interaction between home and school. For children and parents the ability to face change was made visible, for example, trust in teachers was affected. In order to create a functioning everyday life, actors at different levels need to collaborate.

Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares föreställningar om den didaktiska demokratin och rättvisan (vilket i mångt och mycket i uppsatsen ses som lärares föreställningar om en demokratisk och rättvis undervisning) – sett utifrån ett antal enskilda samhällskunskapslärares perspektiv. Frågeställningarna är konstruerade med tre didaktiska huvudfrågor i fokus – vad, varför och hur – som sedan sammanfogats med begreppen demokrati och rättvisa. Didaktisk demokrati och rättvisa är alltså två egna konstruerade begrepp som har sin grund i didaktiskt teoretiska frågor och som i uppsatsen undersöks empiriskt i syfte och frågeställningar. Undersökningen utfördes i form av en intervjustudie där lärare i samhällskunskap som undervisar i årskurs 6-9 intervjuades. Analysen gjordes med en fenomenografisk ansats, där kategorier som definierade fenomenet i fråga plockades fram. Lärarnas föreställningar kring den didaktiska demokratin kännetecknades av en styrning av yttre strukturer såsom styrdokument och tidsbrist. Föreställningarna var vidare antingen förknippade med den praktiska vardagen eller inriktade på framtiden där elevens kommande roll som medborgare var i fokus. Man pekade också bland annat på att en fungerande relation mellan lärare och elev var en viktig faktor för att uppnå en didaktisk demokrati. Lärarnas föreställningar om den didaktiska rättvisan var även de fokuserade på yttre strukturer. Det fanns vidare två motsatta uppfattningar där rättvisa dels sågs som något som sker i en unik situation, dels att rättvisa är något som kan nås retroaktivt. Man ansåg också att en didaktisk rättvisa väldigt mycket är förknippat med att hjälpa elever som upplevs som svagare. Slutsatser som bland annat drogs var att alla tre stora samhälleliga demokratiideal – representativ demokrati, deltagardemokrati och deliberativ demokrati – gick att finna och att detta kunde härledas till läroplanen Lpo 94. Läroplanen kan bidra med en splittrad demokratibild i undervisningen, i form av en yttre press på lärarna med tidsbrist som följd. Vidare när det gäller den didaktiska rättvisan visade det sig finnas en motsättning i föreställningarna mellan individen och gruppen, där det är den svage individen som sätts i fokus, ibland på kostnad av övriga individer. Tidsbrist gör emellertid att även de svaga eleverna ibland inte hinns med och en generell och kollektiv undervisning ses då som ett alternativ för att alla i alla fall ska få ut någonting av värde under lektionerna.

Syftet med den här masteruppsatsen i didaktik var att studera vad studenter på förskollärarprogrammet uttrycker om sina erfarenheter av undervisning och utbildning i relation till breddad rekrytering.  Även hur studenterna positionerade sig i relation till andra studenter och sin utbildning har analyserats. Det är studenter med utländsk bakgrund och studenter med funktionsnedsättning som deltagit i studien.  Med en socialkonstruktionistisk ansats och genom en tematisk analys framträdde ett antal teman som utgörs av sociala processer.  Resultaten visade att det finns likheter men också skillnader mellan dessa båda studentgruppers förståelser och erfarenheter. När resultaten diskuteras blir det tydligt att sociokulturella komponenter, exempelvis lagstiftning och riktlinjer för särskilt stöd eller avsaknad av dessa, kan ha betydelse för studenternas erfarenheter av sin utbildning och hur de positionerar sig i förhållande till utbildningen och andra studenter.  

Denna studie undersöker fyra av NTA- lådans lärarhandledningar inom naturvetenskap och teknik, med störst fokus på teknik, för årskurserna F-6.Syftet med denna studie är att undersöka hur NTA- lådans lärarhandledningarkan stödja läraren i teknikundervisningen tillika individanpassningen. Det teoretiska ramverk som används vid analyseringen av lärarhandledningar ärEducational Curriculum Materials (ECM). Analysen av lärarhandledningarna utgår från de fyra principerna Anpassad undervisning, Förankring i lärarpraktiken, Utökade ämneskunskaper och Didaktisk undervisning. Resultatet visar att NTAs lärarhandledningar har stor potential och är ett bra stöd för lärarens undervisning. Emellertid krävs det att läraren har ämneskunskaper och goda relationer till sina elever, för att kunna individanpassa teknikundervisningen. 

Inom skolans elevunderlag har språkstörning en sjuprocentig prevalens och den kunskapsbrist som finns hos lärare kring språkstörning påvisar behovet av att lyfta fram området ytterligare. Alla som bor i Sverige ska, enligt lag, få möjlighet att lära sig, utveckla och få användning av det svenska språket. Det finns dock elever som inte har samma språkliga förmåga som sina jämnåriga kamrater och som kommer få det mycket svårare att utveckla sin språkliga förmåga. Syftet med studien är att belysa lärares perspektiv på undervisning för elever med språkstörning inom anpassad grundskola i förhållande till grundskola. Studien har en kvalitativ ansats och använder sig av semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visar bland annat hur lärarna i de två skolformerna har likartade erfarenheter av språkstörning till en viss nivå, något de formulerar genom att beskriva språkstörningens uttryck och konsekvenser. I den anpassade grundskolan upplevs dock svårigheterna som allvarligare. Lärarna lyfter olika typer av verktyg, strategier och hjälpmedel som lyckosamma i arbetet. I grundskolan tenderar verktygen att stärka upp svårigheter som orsakar problematik inom den kunskapsbaserade arenan medan, ett bredare utbud av, verktyg i den anpassade grundskolan fokuserar mer på utvecklandet av pragmatiska förmågor. Resultatet skulle kunna tyda på att elever med språkstörningsdiagnos inom den anpassade grundskolan har mer omfattande språksvårigheter eller så kan det vara ett tecken på att synen på vad som är viktig kunskap skiljer sig mellan de olika skolformerna.

The purpose of the study is to investigate students 'attitudes to mathematics in year 3 and deepen the knowledge of how different teaching materials and different teaching methods can affect students' interest, motivation, and attitude to mathematics.

The study is based on questionnaires from four different schools and eight different classes. The study's theoretical perspective is based on Vygotsky's view of sociocultural learning theory. The results show that social interaction is an essential part of students' development, creating interest, and creating social learning. The results of the study have been compiled in five headings: Students 'attitude to the subject of mathematics, Students' emotional aspect to mathematics, Teaching methods, Teaching materials and the survey's open statement.

Studien tar avstamp i att det under de senaste årtiondena har höjts röster för att barn och unga ska ha ökade möjligheter till delaktighet och inflytande inom en rad områden, samt att deras perspektiv ska inkluderas och involveras i beslut som påverkar dem. Ett av dessa områden är undervisningen i grundsärskolan inriktning träningsskolan. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i träningsskolan arbetar för att främja elevernas delaktighet i undervisningen. En kvalitativ forskningsansats har antagits och semistrukturerade intervjuer har genomförts med 13 lärare som undervisar i ett eller flera av träningsskolans ämnesområden. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av delaktighetsmodellens sex aspekter. Resultatet visar på att lärarna i träningsskolan arbetar delaktighetsfrämjande inom en mängd moment och områden i undervisningen. De vuxnas förhållningssätt och relation till eleverna är det som betonas som mest avgörande när det gäller elevernas kunskapsutveckling generellt, så även inom det delaktighetsfrämjande arbetet.

Differentiated instruction (DI) is internationally recognised as a way of addressing diverse abilities in classrooms, including giftedness, and promoting inclusive education. To further knowledge, this review aims to identify and synthesise research results on teachers’ DI practices, specifically focusing on gifted students. Employing a systematic approach, a scoping review and thematic analysis of 22 research articles, we delineated 11 types of DI practices (i.e., themes): (1) a shared goal, (2) self-reflection and assessments, (3) basic tasks and challenges, (4) teacher and peer support, (5) activities and artefacts, (6) authentic content and learning beyond the classroom; (7) adjusted pace, (8) options and choices, (9) customised questions and discussions, (10) learning how to learn and study skills, and (11) a positive classroom atmosphere that supports the growth of all students. These themes converge harmoniously and are also inclusive practices. To synthesise, guidelines for planning and implementing successful inclusion using these DI practices are suggested and discussed. The review and guidelines are relevant to teacher students, educational practitioners, policymakers and educational researchers.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar om undervisning i förskolan före och efter en uppdragsutbildning. Studien har genomförts kvalitativt genom en fenomenografisk intervjuundersökning där fyra förskollärare ingår. En fenomenografisk metodologisk ansats och analysmodell har använts för att ges möjlighet att närma sig förskollärarnas uppfattningar. Teoretisk utgångspunkt har varit fenomenografi. Studiens resultat visar på tydliga förändringar i förskollärarnas uppfattningar om undervisning i förskolan efter utbildningen. Från att ha uppfattat ett motstånd till att använda begreppet och att undervisning hörde till skolans kontext till att uppfatta att undervisning också kan tillhöra förskolans, men att den då behöver bedrivas på ett annat sätt än i skolan för att förskolans tradition ska bevaras. Före utbildningen använde förskollärarna lärande synonymt med undervisning och uppfattade att deras och barnens lärande var en del av undervisningen. Efter uppdragsutbildningen uppfattar förskollärarna i stället att lärande hos barnen kan ske utan en lärare, medan undervisning kräver en förskollärare eller ledare som leder den. Även hur de ser på sin roll som förskollärare har förändrats. Resultatet visar också att både samhälle och utbildning har påverkat och påverkar förskollärarnas uppfattningar om undervisning i förskolan. En slutsats som dras i studien är att det skulle kunna innebära att en förändring i styrdokument inte i sig påverkar uppfattningar eller förändrad yrkesutövning utan det är först när begrepp får ett sammanhang, när det bearbetas tillsammans med kollegor och placeras i den kontext den är tänkt att utövas i som det sker förändring och utveckling. 

Syftet med den undersökning som redovisas i detta examensarbete var att undersöka hur läro-böcker för kursen Samhällskunskap A i gymnasieskolan uppmuntrar elever till att inta ett kritiskt förhållningssätt. I syftet ingick också att undersöka huruvida några ideologiska kopplingar kunde finnas i lärobokstexterna. Med en kvalitativ textanalys av 10 läroböckers texter om EU undersöktes i vilken utsträckning texterna hade en problematiserande framställning, för att på så sätt uppmuntra eleverna till att reflektera kritiskt och formulera egna ståndpunkter. I förekommande fall undersöktes framställningens samband med de avgörande frågor kring EU-projektet som ställs inom ideologierna konservatism, liberalism, demokratisk socialism och ekologism. Resultatet av analysen visade att fyra av läroböckerna har en starkt problematiserande framställning medan majoriteten av böckerna har en framställning som är obetydligt eller svagt problematiserande. Generellt hittades en stark koppling till liberalismen i läroböckerna, en något svagare till konservatismen, medan kopplingar till demokratisk socialism och ekologism var representerade i liten eller mycket liten utsträckning. De böcker som uppmuntrar elever att utveckla ett kritiskt förhållningssätt genom att vara starkt problematiserande visade sig vara få, och än färre var de böcker som problematiserar EU på ett allsidigt sätt utifrån olika ideologiska perspektiv.

The role of students’ first language(s) in foreign language classrooms has been hotly debated in the last decades. Although this line of research has advanced our understanding of language choice in the L2 classroom, it has mostly dealt with adolescent and adult learners. From a contextual perspective, then, more micro-analytic research that focuses on language choice at the primary school level is needed. Against this background, this paper presents a case study of a Danish third-grade English as a foreign language classroom, in which a pattern of divergent language choices has been observed: the teacher consistently uses English, whereas the learners almost exclusively speak Danish, which might entail trouble in maintaining intersubjectivity and a joint pedagogical focus. Using Conversation Analysis methodology, we found two sequential formats that help ensure student understanding and thus maintain intersubjectivity: (1) learner translations and reformulations for peer support in expansion sequences, and (2) expansions initiated by students requesting information or clarification that display partial or no understanding. We argue that the sense-making practices co-constructed in this classroom context are possible because the teacher encourages shared multilingual meaning-making practices. This research has implications for teaching EFL to young learners, and classroom language policies.

Examensarbete inom kunskapsområdet matematik, avancerad nivå, MOA004, 15 hp 

Jacob Axdorph

Peter Kock

Matematikverstad, lekstuga eller lärandemiljö?

En kvalitativ undersökning av pedagogers argument för matematikverkstad som arbetssätt.

 2009                                                        Antal sidor: 28

Intresset för ämnet matematik är i allmänhet svagt hos svenska elever, lägg därtill att många elever på grundskolans senare år inte når upp till de uppställda målen. I skolans styrdokument poängteras även vikten av att elever ska känna lust att lära och att lärare är skyldiga att utforma undervisningen så att detta uppnås. Ett sätt att bidra till att öka lusten att lära är att, i undervisningen, använda sig av matematikverkstad som arbetssätt, där matematiken konkretiseras och synliggörs med hjälp av laborativt material.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilka argument som några yrkesverksamma pedagoger använder för att motivera matematikverkstad som arbetssätt samt hur dessa motsvarar de intentioner som finns i Rystedt och Tryggs bok, Matematikverkstad (2005), statliga rapporter och skolans olika styrdokument.

För att på kort tid få in en stor mängd data och många olika synvinklar rörande ämnet valde vi att använda oss av metoden fokusgrupp som genomfördes med en grupp verksamma pedagoger, som alla undervisade i matematik inom skolans senare år. Datainsamlingen analyserades sedan efter ett, av oss definierat, teoretiskt ramverk.

I vår undersökning har vi kommit fram till att de tillfrågade pedagogerna och litteraturen vi undersökt är samstämmiga i argumenten vad gäller användningen av matematikverkstaden som arbetssätt. Liksom litteraturen vill de använda matematikverkstaden till att öka elevernas lust till att lära samt utveckla matematiska färdigheter hos eleverna. Vi ser även att de argument som pedagogerna lyfter fram när de argumenterar för nyttan av en varierande undervisning stämmer mycket väl överens med hur litteraturen argumenterar för samma sak.

This study investigated the affordances of a mobile video observation and tagging tool used to evaluate presentation skills in English language classrooms. The data consists of 35 video-recorded presentations in a higher education setting. Using a digital evaluation grid, the students received feedback based on visual analytics generated by the mobile app. The students then were asked to reflect on their performances, and were also asked to comment on the affordances and limitations of the method and the tool. Qualitative data that came from (1) students’ written self-evaluations and reflections and (2) their reported perceptions of the affordances of the tool were analyzed using the Constant Comparison Method. Analyses of reflective writings indicated the dominance of negative self-evaluations of language use, while affective factors were also a strong theme. The video-tagging tool was found to be very beneficial by the learners, mainly in enabling them to notice their strengths and weaknesses in presenting in English and facilitating effective feedback. The results show that this data-led reflective presentation model can be beneficial for learners as they can identify points of development.

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka lärares uppfattningar och erfarenheter av kamratlärande i grundsärskolan. Vårt fokus har framför allt legat på de undervisningspraktiker som lärarna representerar och deras syn på möjligheter som skapas för elevernas självständighet och kunskapsutveckling.Vi använde en kvalitativ metod där det empiriska materialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog tolv respondenter som alla arbetar i grund- eller gymnasiesärskola. Vi analyserade resultatet med hjälp av kulturpsykologisk teori och begreppen mer kunnig annan, proximal utvecklingszon, scaffolding (stöttning) samt ömsesidig lärogemenskap. Resultaten visade att alla 12 respondenter använder kamratlärande i sina undervisnings-praktiker för att främja elevernas sociala utveckling och/eller kunskapsutveckling. Flertalet av respondenterna anser att det är viktigt att arbeta med elevernas självständighet för ett framtida liv. En del av respondenterna ser kamratlärande som en möjlighet för det, men att det som lärare är många faktorer att ta hänsyn till för att få det att fungera. Resultatet tyder på att för att kamratlärande i grundsärskolan ska fungera krävs en trygg elevgrupp, stor medvetenhet vid gruppsammansättning samt en flexibel lärarroll i en tillåtande ömsesidig lärogemenskap.

Syftet med denna studie är att få en bild över hur matematiklyftet har påverkat verksamma förskolepedagoger i Sverige. Metoden som nyttjats är en kvalitativ enkät, med kvantitativa inslag. Enkäten har publicerats i ett flertal olika förskolefora samt mejlats ut till rektorer i Sörmland. Studien har analyserats utifrån Albert Banduras (1977) teori Self-efficacy (självförmåga) samt teorins tillhörande begrepp. Studiens resultat påvisar hur olika förskolepedagoger känner kring matematikundervisning både före och efter matematiklyftetsamt vikten av ett individanpassat kompetenslyft. Studiens slutsats är att matematiklyftet gör stor skillnad för verksamma pedagoger men att mer forskning kring hur matematiklyftet kan individanpassas samt långsiktigt följas upp behövs för en bestående kompetensutveckling. 

Compulsory School for Students with Intellectual Disabilities (CSSID) in Sweden is undergoing extensive policy change with the overall argument of promoting inclusive education. Core is a guarantee regarding support measures to enable achievement, which is in turn connected to increased national assessment and the implementation of a revised curriculum (Ministry of education, 2021). In this change, increased equity and quality have been stated as motives. At the same time, equity and quality has shown to be challenged in the Nordic education systems (Frønes et al., 2020). The political will and enhancement of assessment in education is a phenomenon troughout Europe, often with the incentive to reform education deriving from international comparisons of knowledge, as PISA for example.Through the shifting governing of CSSID, towards assessment, discourses of normality and of assessment joins forces and pushes ACS toward the discourse on learning, knowledge and assessment of the mainstream compulsory school (Andersson et al, 2023; Bagger, 2022; Bagger & Östlund, 2021).). This is an example on how neoliberal values are embedded in today’s schooling and inclusion, equity, and quality are often approached as being promoted by comparison and competition (Blossing et al., 2014; Harvey, 2005; Smith, 2016; 2018; Yang Hansen and Gustafsson, 2016). This phenomenon has also appeared in other contexts and has been criticized by researchers who emphasize that quality of life, equity and self-determination need to be focused to a greater extent. Something that can be achieved by considering inclusion as an ethical responsibility that school and society have, rather than reducing inclusion to neoliberal values that include knowledge assessment, competition, comparison, and freedom of choice (Brossard Børhaug & Reindal, 2018). In relation to this, Waitoller (2020) discusses the force of accumulation, which refers to the identification and sorting of students as able or not. Furthermore, learners’ identity is within the realm of assessment often linked to the ideal of the neoliberal human being. Whenever this ideal is not met, due to individuals having deficits, it is seen as a threat to economic progress (Ball, 2013). We claim that these circumstances especially impact students ASC and is reinforced during assessment.The purpose of the study is to contribute knowledge on national assessment for compulsory students with Intellectual Disabilities (ID) in Sweden. For the current paper, we have developed the method for selection and analysis and have focused on two governmental investigations to do so. Furthermore, we will put the results in relation to global and traveling discourses on assessment of knowledge and students with ID and discuss the outcome in relation to New Public Management and how policy mediates meaning (see Ball, 2013; 2017). In prolongation, we will analyze policy as well as the national assessment material itself and how these together constructs students’ knowledge, the student with ID as a learner and the assessment itself.

Methodolology and materialDrawing on Popkewitz (2014), Hacking (1999), and Foucault (1994), we understand "fabrication" as the simultaneous making up of and making sense of reality by attributing characteristics, hopes and prerequisites to students, their knowledge and assessment. Policies are then understood to inscribe meaning and condition the students with ID and their knowledge, thus fabricating certain types of students, knowledges, and assessment. This brings forth possibilities and limitations regarding who and what kind of students and knowledge can and should be in(ex)cluded, but also what assessment means in the context of national assessment in ACS.The Open data archive of the Swedish Parliament database (OpAL ) has been advocated to select governmental investigations connected to national assessment for students with ID. In addition, and at a later state, the national assessment material for the early schoolyears in mathematics, will also be analysed. For the study at hand, a discursive reading and analysis of how the student with ID and his/her knowledge is fabricated is performed alongside with the fabrication of national assessment. Two governmental investigations which lies in the heart of this was selected. These concern the evaluation of goal and targets in school (SOU 2007:28) and grading and assessment for representing students’ knowledge in CSSID (SOU 2020:43).The analysis was performed in a two step procedure and builds on a previous study on how policy document fabricated inclusion for students with ID (Andersson et al., 2023). Sections of texts that concerned assessment of knowledge and the student with ID in these two policy documents was selected. Thereafter, an exploratory and quantitative thematic analysis was performed and in which statements on the student, the student’s knowledge, and assessment, were collected into three themes (Creswell, 2007). The corpus of data was thereafter analyzed out from how inclusions, exclusions, categories, and labelling constructed and fabricated meaning on the students, the student’s knowledge, and assessment. This was explored and thereafter formulated in terms of what kind of students, knowledge and assessment was fabricated. Hence, we have systematically explored characteristics, hopes and prerequisites attributed to students, their knowledge and assessment and their interrelatedness (see Hacking 1999; Popkewitz 2012; Valero 2017).

Conclusions, Expected OutcomesThe two governmental investigations are proceeding the current policy change to make national assessment mandatory in CSSID. The 13 years between them point towards policy traveling in a certain direction. In the investigation Goal and targets for learning in compulsory school, suggestion to new national assessment system (SOU 2007:28), the child was fabricated as not challenged and as recipient of care, as someone special and hard for schools to teach and finally, as challenged in meeting standards. In connection to this fabrication of the student, the students’ knowledge was fabricated as important to normalize as far as possible, as relative to students’ prerequisites and as absent in terms of possible goals to reach in the curricula. How then to assess the students’ knowledge and the meaning inscribed into assessment for these students was fabricated as voluntary, crucially absent, and also highly needed.When turning to the later governmental investigation Build, assess, grade - grades that better correspond to the students' knowledge (SOU 2020:43), this lack of assessment and need to normalise and make students’ knowledge visible has been enhanced. The student is then fabricated as having a right to documentation of their knowledge, but also being deprived this. Paradoxically enough, the student with ID is also fabricated as not having use of an exam or grading and fabricated as not talented enough. Furthermore, knowledge is in connection to this fabricated as needed to be situated in close perimeter to society and what goes on in the real world. The assessment of knowledge is fabricated as an exception or needing exceptions to work, as less important to these students and as making students disadvantaged, in the case of grading. Assessment is fabricated as not systematised, so even if it is done, it is not considered as valuable to collect nationally.Keywords: Compulsory School for Students with Intellectual Disabilities, Inclusion, National assessmentAndersson, A.-L., Bagger, A., & Lillvist, A. (2023). Looking through the kaleidoscope of inclusion in policy on students with intellectual disabilities. European Journal of Special Needs Education, 1–14. https://doi.org/10.1080/08856257.2023.2273642Ball, S. J. (2013). Foucault, power, and education (1st ed.). Routledge. https://doi.org/https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.4324/9780203078662Ball S. J. (2017). The Education Debate. third ed. The Policy Press.Bagger, A. (2022). Discourses on inclusion of students with intellectual disabilities in policy. In K. N. Andersen; V. Silva de Moraes Novais; B. T. & Ferreira da Silva (Eds.), Educação, cultura e inclusão: contextos internacionais e locais (pp. 27-45). Editora Appris Ltda.Bagger, A. & Östlund, D. (2021). Hållbar bedömning med elever som har intellektuell funktionsnedsättning: Vad, hur och varför? In J. Wåger & D.Östlund, (Eds.), Hållbart och meningsfullt lärande: Undervisning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (pp. 223–244). Studentlitteratur AB.Blossing, U. & Söderström, Å. (2014). A school for every child in Sweden. In U. Blossing, G. Imsen, & L. Moss (Eds.), The Nordic Education Model. A school for all encounters neoliberal policy (pp. 17-34). Springer.Brossard Børhaug, F & Reindal, S.M (2018). Hvordan forstå inkludering som allmenpedagogisk prinsipp i en transhumanistisk (fram)tid? Utbildning & Demokrati, 27(1), 81Popkewitz, T. (2012). Numbers in grids of intelligibility: making sense of how educational truth is told. In H. Lauder, M. Young, H. Daniels, M. Balarin & J. Lowe, (Eds), Educating for the Knowledge Economy? Critical Perspectives (pp. 169-191). Routledge, Taylor & Francis Group.Foucault, Michel. (1994). The Essential Works of Foucault 1954-1984, 3, Power. London: Penguin.Frønes, S, T., Pettersen, A., Radišić, J., & Buchholtz, N. (2020). Equity, Equality and Diversity in the Nordic Model of Education (1st ed. 2020.). Springer International Publishing.Hacking, I. (1999). The social construction of what? Cambridge, MA: Harvard Univ. Press.Harvey, D. (2005). A brief history of neoliberalism. Oxford: Oxford University Press.Ministry of Education. (2021). Utbildningsutskottets betänkande, 2021/22:UbU27, Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. [Student health care and strengthened education for students with intellectual disabilities, Governmental proposed legislation].Popkewitz, T. (2014). Social Epistemology, the Reason of ‘Reason’ and the Curriculum Studies. Education Policy Analysis Archives, 22: 1–18. doi:10.14507/epaa.v22n22.2014SOU 2007:28. Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan - Förslag till nytt mål- och uppföljningssystem [Goal and targets for learning in compulsory school, suggestion to new national assessment system, Governmental investigation].SOU 2020:43. Bygga, bedöma, betygssätta - betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper. [Build, assess, grade - grades that better correspond to the students' knowledge, Governmental investigation].Smith, W.C. (2016). An Introduction to the Global Testing Culture. In W.C Smith (Ed.), The Global Testing Culture: Shaping Educational Policy, Perceptions, and Practice (pp. 7–24). Oxford Symposium Books.Smith, W. C. (2018). The Banality of Numbers., edited by B. Hamre, A. Morin, C. Ydesen (Eds.), Testing and Inclusive Schooling: International Challenges and Opportunities (pp. 89–104). RoutledgeValero, P. (2017). Mathematics for All, Economic Growth, and the Making of the Citizen-Worker. In T. Popkewitz, J. Diaz, & C. Kirchgasler (Eds.), A Political Sociology of Educational Knowledge: Studies of Exclusions and Difference (pp. 117–132). Routledge.Waitoller, F. R. (2020). Why are we not more inclusive? An analysis of neoliberal inclusionism. In C. Boyle, J. Anderson, A. Page, & S. Mavropoulou (Eds.), Inclusive Education: Global Issues & Controversies (pp. 89-107). Sense Publishers.Yang Hansen, K., & J-E, Gustafsson. (2016). Causes of educational segregation in Sweden - school choice or residential segregation. Educational Research and Evaluation, 22(1-2), 23–44. doi:10.1080/13803611.2016.1178589

Practice of mathematical proof increase the understanding of mathematics anddevelop creativity skills, problem solving, communication, logical thinking andreasoning which are all important tools not only within the subject of mathematicsbut also important tools for the society in which we are living. The aim of this projectwas to investigate whether it is accurate that proof and proving has a subordinate rolein mathematic education in the upper secondary school in Sweden. This was done byconstructing of a digital survey that was sent to approximately 100 practicingmathematics teachers in a normal size city located in the middle of Sweden. Theresults of the survey show that the teachers consider themselves comfortable withtheir own skills in teaching proof. Paradoxically, the results also show that there is alack of teaching of proof and proving in the upper secondary school, although the newcurriculum puts more focus on proof and proving.

This chapter presents a critical-reflective analysis of an EFL classroom discourse with the aims of demonstrating how it can both open and limit learning opportunities. Using the lens of the Self-Evaluation of Teacher Talk (SETT) framework in conjunction with the notion of the classroom interactional competence (Walsh, 2006, 2011, 2013), teacher talk is thus critiqued and evaluated. The analysis highlights not only how the IRF pattern is used to increase dialogicality of the classroom interaction, but also how it helps to capitalize on the cognitive potential of the exchanges

Previous research shows that many prospective and early childhood teachers have negative attitudes and low self-confidence in mathematics. These negative attitudes affect their teaching and children’s opportunities to learn mathematics. It is crucial that early childhood teacher education (ECTE) address students’ attitudes and work to promote positive attitudes towards mathematics. The aim of this study is to investigate prospective teachers’ attitudes towards mathematics, whether and how their attitudes change during ECTE and what might cause the changes. Students in three stages of the program participate – in semester 1, semester 3 and semester 5. A two-dimensional definition of attitude is adopted and a short version of the Attitudes Towards Mathematics Inventory (ATMI) is used together with open-ended questions and interviews. The results show that the students’ attitudes are negative within the affective component and neutral to positive within the cognitive component. Most of the students in semester 5 experience a positive change in attitude during education due to positive and accessible teachers, increased knowledge of what mathematics in preschool can be and developed subject knowledge.