https://www.mdu.se/

Tron på den egna förmågan, self-efficacy, utgår från att individen själv försöker utöva påverkan på sin omgivning. Påverkan kan även utövas genom ombud och tilltron till ombudets förmåga att göra något för individen benämns som proxy efficacy. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan self-efficacy och proxy efficacy för utveckling i yrkesrollen. Tre hypoteser och 1 frågeställning formulerades. En enkät besvarades av 85 medarbetare från ett fastighetsföretag i Stockholmsregionen och materialet undersöktes med korrelationer, regressionsanalys, samt t-test. Hypotes 1 fick stöd då proxy efficacy och self-efficacy var positivt korrelerade. Hypotes 3 fick stöd då medarbetare med kortare anställningstid (0-3.9 år) rapporterade högre proxy efficacy jämfört med medarbetare med längre (4-20 år) anställningstid. Proxy efficacy inte kunde predicera self-efficacy (hypotes 2) och inga skillnader i proxy efficacy kunde påvisas mellan könen (frågeställning 1). Resultaten diskuteras utifrån hur proxy efficacy kan definieras samt innebörden i begreppet där mer forskning krävs.

Tidigare forskning har i stor utsträckning fokuserat på de traditionella personlighetsdimensionerna i Big Five-modellen (extraversion, omtänksamhet, samvetsgrannhet, neuroticism och öppenhet) och visat att finns ett samband mellan vissa av dessa dimensioner och en känsla av samhörighet (KASAM). Till exempel att extraversion och omtänksamhet relaterar till KASAM. I föreliggande studie så undersöktes relationen mellan de mer subtila aspekterna av Big Five (t.ex. självsäkerhet och entusiasm som aspekter av extraversion) och KASAM. Vidare så undersöktes relationen mellan KASAM respektive Big Five aspekterna (BFA) och sex bakgrundsvariabler (yrke, tjänstgöringstid, typ av tjänst, ålder, kön och civilstånd). 135 personer med anställning inom polismyndigheten eller kriminalvården deltog genom att svara på enkät som bestod av Big Five Aspect Scale och Sense Of Coherence-13 scale. Syftet med studien var att bidra till en mer nyanserad bild av personlighetsstrukturen jämfört med tidigare forskning. Resultaten i föreliggande studie visade på få samband mellan KASAM, BFA och de sex bakgrundsvariablerna.  

Gränslöst arbete innebär en förskjutning av gränser mellan arbetsliv och privatliv och är en konsekvens av dagens teknik och möjligheter att kunna arbeta när som helst, var som helst. Syftet var att undersöka hur chefer i en säljorganisation upplevde gränslöst arbete, vilka psykologiska konsekvenser det medförde samt vilka strategier som användes för att hantera ett gränslöst arbete. Deltagarna bestod av tio chefer från en säljorganisation med höga krav på prestation, och de intervjuades genom en semistrukturerade intervjuer. Studien kom fram till att cheferna upplevde det gränslösa arbetet som något positivt och att det medförde stora möjligheter. Det kunde dock innebära negativa konsekvenser, som sömnsvårigheter och stress. Vidare visade studien att cheferna använde sig av integrering och segmentering i stor utsträckning för att hantera det gränslösa arbetet.

Ökningen av sociala nätverk medför enorm mängd information från olika källor. Att alltid vara uppkopplad på nätverken kan påverka individen negativt. En anledning till den ökade användningen kan tänkas vara en låg självkänsla. Det nya och snabbväxande nätverket Instagram i relation till individers självkänsla och hälsa är ännu outforskat. Studiens syfte är att undersöka relationen mellan självkänsla och användandet av Instagram. Skillnaden mellan mäns och kvinnors användande och självkänsla studeras också. 121 enkäter delades ut till svenska högskolestudenter. Självkänsla och hur Instagram integrerats i individens vardag mättes med en skala vardera. T-test visade att män rapporterar en högre självkänsla och att Instagram integrerat sig mindre i männens vardag jämfört med kvinnorna. ANOVA-analyser och post hoc-test visade tendenser på att exempelvis självkänslan var högre bland de som gjorde få uppdateringar jämfört med de som gjorde många uppdateringar. Riktningen på relationen mellan självkänsla och användande av Instagram skulle vara intressant att undersöka i framtida studier.

The Covid-19 pandemic caused countries across the world to implement a wide range of restrictions and recommendations to control the spread of the virus. The current study aimed to investigate how differences in personality traits and differences in how an individual perceives the situation of Covid-19 among Swedish university students affect the overall compliance with guidelines applied by their government. A total of 106 university students completed a questionnaire measuring personality traits (Big Five) and perceptions of the situation (Situational Eight DIAMONDS) in relation to their self-estimated compliance. The data analysis showed that the students complied with the guidelines with a mean of 77%. Individuals who were less agreeable and perceived less adversity in the Covid-19 situation complied more. All predictor variables could account for approximately 28% of the explained variance in compliance. These results are of importance in a preparatory purpose for governments to efficiently cope with future threats.

Attributional bias between groups has been shown to exist when group-boundaries are composed of attitudes that are self-defining (Kenworthy & Miller, 2002). We wanted to see if attributional bias between groups would exist when the attitude issue separating the groups was not self-defining. Further, we wanted to see whether a decision of the issue would affect attributional bias. This was done in an experiment where participants, high-school students, read about a hypothetical situation where a decision was to be made. The decision would affect the school’s students, but was not considered self-defining. The participants stated their preferred outcome of the decision. Outcome was manipulated to be either concordant or discordant with participants´ preferences. Further, decision-making form varied so that in one condition, participants were informed that in-group authorities (student representatives) had made the final decision, and in the other condition, the decision was made by out-group authorities (the principal and teachers). Results showed that attributional bias was present when attitude issue was not self-defining. When outcome supported preferred alternative, attributional bias was stronger. Being part of the winning side, that is the high-status group, provides self-validation and increases self-esteem (Tyler, 1994 ). This interpretation is supported by further analysis showing that high self-esteem was related to more attributional bias. Attributional bias was stronger when the decision was made by in-group authorities as compared to out-group authorities. When in-group members make a decision, attributional bias may increase as a function of in-group identification, which provides information about self-worth (Smith & Tyler, 1997).

Studenter är bland de som konsumerar mest alkohol i Sverige. Hög alkoholkonsumtion och extern akademisk locus of control (ALC) har liknande negativ effekter på studier. Denna studie undersökte relationen mellan alkoholkonsumtion, ALC och alkoholrelaterade studieproblem. 120 studenter, varav 91 var kvinnor, deltog genom att besvara en enkät bestående av The Academic Locus of Control Scale for College Students, the AUDIT Alcohol Consumption Questions och en egenkonstruerad skala som mätte alkoholrelaterade studieproblem. Data analyserades med en 2 (riskbruk/ickeriskbruk) x 2 (extern ALC/intern ALC) ANOVA för oberoende mätningar. Resultatet visade att hög alkoholkonsumtion var associerad med att studenter upplever fler olika alkoholrelaterade problem. Prediktionen om en interaktionseffekt mellan alkoholkonsumtion och ALC gick åt rätt håll men uppnådde inte statistisk signifikans. Resultatet gick åt samma håll som tidigare studier. Utveckling av skalan alkoholrelaterade studieproblem rekommenderas.

Denna kvalitativa motivationsstudie utfördes på åtta svenska toppsäljare och utgick i från Vallerands hierarkiska modell om inre och yttre motivation (1997) och även från Czikszentmihalyis teori om flow (1990). Syftet med studien var att ta reda på vilka motivationsfaktorer som förenar toppsäljare. Toppsäljarna intervjuades enskilt genom en semistrukturerad intervjuguide. En tematisk analys utfördes på utskrifterna från intervjuerna och analysen undersöktes utifrån tre huvudkategorier: inre motivation, yttre motivation, och flow. Resultatet visade att toppsäljarna hade en stark inre drivkraft att utvecklas, att nå egna mål och uppnå positiva känslotillstånd av själva utförandet. Den yttre motivationen skiljde sig mellan toppsäljarna, då vissa drevs mer av yttre stimuli såsom pengar och beröm än andra. Resultatet visade att toppsäljarnas drivs till största delen av inre motivationsfaktorer, då de var starkt framträdande hos samtliga. Det är därmed viktigt att skapa en arbetsmiljö- och situation som främjar säljarnas möjlighet att sätta egna mål och autonomi.

De psykiska besvären fortsätter kontinuerligt att öka i Sverige. Begreppen självmedkänsla, autenticitet och tydlighet i självkonceptet har visat på motståndskraft emot psykiska besvär såsom oro, ångest och stress i tidigare studier. Därav uppkom intresset att undersöka huruvida det kan föreligga samband mellan begreppen och dess delskalor. Studien syftar till att undersöka eventuella samband mellan självmedkänslans delskalor, tre viktiga aspekter av autenticitet samt självkonceptets tydlighet. I studien ingick totalt 108 individer, 66 kvinnor och 41 män. Resultatet visade på samband mellan fem av sex delskalor från självmedkänsla och de tre viktiga aspekterna av autenticitet. Självmedkänsla visade även på ett positivt samband mot självkonceptets tydlighet. Resultatet diskuteras ur synvinkeln att självmedkänsla kan tänkas utgöra en psykologisk grundtrygghet vilket underlättar för individen att leva ut sitt autentiska jag, och därmed också kan tänkas bidra till att frambringa mer tydlighet kring individens självkoncept. Slutligen ges förslag på studier för att vidare undersöka sambanden.

Arbetsterapeuter och fysioterapeuter arbetar utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt. Detta kan bidra till känsla av utanförskap och konkurrens med kommunens övriga professioner och deras förhållningssätt. Forskning visar även att behov av socialt stöd finns för att kunna förklara vad rehabiliterande förhållningssätt är men att socialt stöd för att förankra detta inte alltid finns i organisationerna. Syftet var att beskriva arbetsterapeuters och fysioterapeuters erfarenheter av socialt stöd från kommunen gällande rehabiliteringsinsatser till patienter inom äldreomsorg. Induktiv innehållsanalys där åtta intervjuer med arbetsterapeuter och fysioterapeuter utgjorde data. Analysen genererade två generiska kategorier och fem subkategorier. Generiska kategorin att ha ett ledningssystem beskrivs genom subkategorierna: Närvarande/ansvarstagande chef, stöttande chef samt rutiner och stödfunktioner. Den generiska kategorin teamarbete beskrivs genom subkategorierna: behov av rehabiliteringsteam samt behov av tvärprofessionella team. Starkast stöd verkar fås av arbetsterapeut- och fysioterapeutkollegor om möjlighet till detta ges av organisation och dess företrädare.

Although it is frequently argued that empathy is increased by similar experiences, this idea has rarely been tested. This study investigated the relationship between empathy and prior similar experience. Participants read four different stories and rated the degree of empathy they felt. They also reported the extent to which they had prior similar experience of the events in the stories. We found that these self-reports of prior similar experience increased empathy for the persons in the stories. Similar experience may be an important situational antecedent for feeling empathy for another person. Pointing out similarities among experiences may be a fruitful means of training empathy.

Socialt stöd är ett etablerat begrepp som har undersökts främst i relation till stressreduktion och hälsa. I denna undersökning är syftet att få kännedom om skillnader mellan män och kvinnor i socialt stöd, samt undersöka om det sociala stödet generellt söks från män eller kvinnor. Deltagarna bestod av 113 studenter från en högskola i Mellansverige, varvid 76.6 % var kvinnor. Data inhämtades med Berlin Social Support Scale, samt genom egenutformade frågor beträffande vilket kön människor generellt vänder sig till vid sökande av socialt stöd. Envägs variansanalys för oberoende respektive beroende mätningar användes som analysmetod. Män och kvinnor upplevde samt sökte socialt stöd i lika stor utsträckning. Kvinnor upplevde däremot ett högre behov av stöd än män. Både män och kvinnor vände generellt sig till kvinnor vid sökande av socialt stöd. Slutsatsen som drogs var att kvinnor i högre grad tillskrivs egenskaper som korrelerar positivt med socialt stöd.

Mathematics is a fundamental tool of research. Although potentially applicable in every discipline, the amount of training in mathematics that students typically receive varies greatly between different disciplines. In those disciplines where most researchers do not master mathematics, the use of mathematics may be held in too much awe. To demonstrate this I conducted an online experiment with 200 participants, all of which had experience of reading research reports anda postgraduate degree (in any subject). Participants were presented with the abstracts from two published papers (one inevolutionary anthropology and one in sociology). Based on these abstracts, participants were asked to judge the quality of the research. Either one or the other of the two abstracts was manipulated through the inclusion of an extra sentence taken from a completely unrelated paper and presenting an equation that made no sense in the context. The abstract that included the meaningless mathematics tended to be judged of higher quality. However, this "nonsense math effect" was not found among participants with degrees in mathematics, science, technology or medicine.

In the present article, we studied approximating pairs of numbers (a, b) that were used to estimate quantity in a single phrase ("two, three years ago"). Pollmann and Jansen (1996) found that only a few of the many possible pairs are actually used, suggesting an interaction between the ways in which people estimate quantity and their use of quantitative phrases in colloquial speech. They proposed a set of rules that describe which approximating pairs are used in Dutch phrases. We revisited this issue in an analysis of Swedish and American language corpora and in a series of three experiments in which Swedish and American adults rated the acceptability of various approximating pairs and created approximating pairs of their own in response to various estimation tasks. We found evidence for Pollmann and Jansen's rules in both Swedish and English phrases, but we also identified additional rules and substantial individual and cross-language variation. We will discuss implications for the origin of this loose "grammar" of approximating pairs.

In studies of long-term memory of multi-digit numbers the leading digit tends to be recalled correctly more often than less significant digits, which has been interpreted as evidence for an analog magnitude encoding of the numbers. However, upon closer examination of data from one of these studies we found that the distribution of recall errors does not fit a model based on analog encoding. Rather, the data suggested an alternative hypothesis that each digit of a number is encoded separately in long-term memory, and that encoding of one or more digits sometimes fails due to insufficient attention in which case they are simply guessed when recall is requested, with no regard for the presented value. To test this hypothesis of nominal encoding with value-independent mistakes, we conducted two studies with a total of 1,080 adults who were asked to recall a single piece of numerical information that had been presented in a story they had read earlier. The information was a three-digit number, manipulated between subjects with respect to its value (between 193 and 975), format (Arabic digits or words), and what it counted (baseball caps or grains of sand). Results were consistent with our hypothesis. Further, the leading digit was recalled correctly more often than less significant digits when the number was presented in Arabic digits but not when the number was presented in words; our interpretation of this finding is that the latter format does not focus readers’ attention on the leading digit.

A recent survey of inequality (Norton and Ariely, Perspectives on Psychological Science, 6, 9–12) asked respondents to indicate what percent of the nation’s total wealth is—and should be—controlled by richer and poorer quintiles of the U.S. population. We show that such measures lead to powerful anchoring effects that account for the otherwise remarkable findings that respondents reported perceiving, and desiring, extremely low inequality in wealth. We show that the same anchoring effects occur in other domains, namely web page popularity and school teacher salaries. We introduce logically equivalent questions about average levels of inequality that lead to more accurate responses. Finally, when we made respondents aware of the logical connection between the two measures, the majority said that typical responses to the average measures, indicating higher levels of inequality, better reflected their actual perceptions and preferences than did typical responses to percent measures.

We discuss theoretical and empirical arguments for a human bias to acquire information individually rather than socially. In particular, we argue that when other people can be observed, information collection is a public good and hence some of the individual variation in the choice between individual and social learning can be explained by variation in social value orientation. We conducted two experimental studies, based on the game Explore & Collect, to test the predictions that (1) socially and individually acquired information of equal objective value are treated differently, and (2) prosocial subjects tend to spend more effort than selfish subjects on individual acquiring of information. Both predictions were supported.

Modern research on social norms makes an important distinction between descriptive norms (how people commonly behave) and injunctive norms (what one is morally obligated to do). Here we propose that this distinction is far from clear in the cognition of social norms. In a first study, using the implicit association test, the concepts of "common" and "moral" were found to be strongly associated. Some implications of this automatic common-moral association were investigated in a subsequent series of experiments: Our participants tended to make explicit inferences from descriptive norms to injunctive norms and vice versa; they tended to mix up descriptive and injunctive concepts in recall tasks; and frequency information influenced participants' own moral judgments. We conclude by discussing how the common-moral association could play a role in the dynamics of social norms. 

För att undersöka vad som motiverar människor att arbeta ideellt inom idrottsföreningar med Self-Determination theory och Functional approach som grund, samt om det råder någon skillnad beroende på ålder och antal timmar människor lägger på sitt ideella engagemang, skickades en enkät ut till ideellt engagerade i fyra olika idrottsföreningar. Av de 125 deltagarnas resultat visade det sig att de yngre deltagarna i högre grad motiverades av karriärfunktion i Functional approach. Kontrollerad motivation från Self-Determination theory var vanligare bland dem som spenderade över tre timmar på det ideella arbetet. Gemensamt för deltagarna var att de i störst grad drevs av autonom motivation från Self-Determination theory, det vill säga den inre viljan att göra något. Detta tyder på att det var självutvecklande, egenvinnande motiv som motiverade denna studies deltagare till ideellt arbete.

Diskriminering förekommer inom flera olika områden i samhället. Rekryterare befinner sig dagligen i situationer där diskriminering kan förekomma och har det huvudsakliga ansvaret för att motverka detta. Syftet med undersökningen var att få en förståelse över vilka metoder rekryterare använder sig av för att motverka diskriminering samt att få en inblick i hur rekryterare upplever att egna värderingar spelar in i rekryteringsarbetet. I studien genomfördes åtta kvalitativa individuella intervjuer med rekryterare på åtta olika rekryteringsföretag. Intervjuerna var halvstrukturerade och det insamlade materialet bearbetades med hjälp av en induktiv tematisk analysmetod. Resultatet visade att rekryterare i stor utsträckning använder sig av graderingssystem och personlighetstester för att motverka diskriminering. En del av rekryterarna använder dock inga metoder alls. Resultatet visade också att ingen av deltagarna i studien tror att det är möjligt att vara helt värderings- och fördomsfri i arbetet vilket visar att problematiken med diskriminering i rekryteringsprocesser måste belysas ytterligare.

Using gut instinct as assessment base in recruitment processes are considered outdated and research indicates that it results in discrimination and recruiting the wrong candidates. Instead competency-based recruitment should be used, to increase diversity. The aim was to study what recruiters consider are most important when choosing employees as well as what impact their gut instinct has in the selection. The perception of twelve recruiters has been analysed with qualitative content analysis. Results shows that different assessment bases are used and there’s a difference between industries. In some industries, personality and intelligence tests are used while other industries prefer presence or a fit into the team. Gut instinct has an impact on all recruitment processes and can lead to both discrimination and a good match between the person and the service, highly dependent on the recruiter’s experience in the profession. The assessment is more objective the more assessment bases used.

Svenska kvinnor sjukskrivs oftare än män till följd av utmattningssyndrom och det sociala stödet har visat sig vara viktigt för återhämtningen. Studiens syfte var att undersöka effekten av högskolestudenters kön och tidigare akademiska prestationer på andra studenters allvarsuppfattningar av symptom och empatiska respons, när målpersonerna uppvisar symptom på utmattningssyndrom. En vinjettstudie med enkäter i fyra versioner genomfördes, där målpersoners kön och prestationer hade manipulerats. Två skalor för skattning av empati respektive allvarsuppfattning användes. Deltagarna var 84 (n _män = 40, n _kvinnor = 42, n _annat = 2) högskolestudenter i åldrarna 20 - 40 år (M = 25.3, SD = 4.93). Resultatet visade att kvinnliga målpersoner väckte mer empati än manliga. Inga skillnader i allvarsuppfattning eller effekter av målpersoners tidigare prestationer kunde beläggas. Ytterligare forskning behövs för att se om effekten på empati finns i andra populationer som exempelvis yrkesverksamma, arbetsgivare eller anställda inom psykiatrin.

Prokrastinering är en komplex process där både affektiva, kognitiva och beteendemässiga komponenter involveras. Prokrastinering är ett känt fenomen i arbetslivet.  Prevalensen är hög bland anställda, därför har fokus på fenomenet legat på just den populationen. Syfte är undersöka om det finns ett samband mellan prokrastinering och personlighetsfaktorer, samt prokrastinering och arbetstillfredsställelse hos anställda i Sverige. Deltagare var 98 anställda.  Deltagarna besvarade en enkät som bestod av Big Five Markers (BFM) skala, Pure procrastination scale (PPS) skala samt Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ). Materialet analyserades med hjälp av Pearsson korrelationer och regressionsanalyser. Studien visade på att Neuroticism och Samvetsgrannhet har samband med prokrastinering, däremot Extraversion, Vänlighet samt Öppenhet inte hade något samband med prokrastinering. Arbetstillfredsställelse, kön och ålder visade ingen samband med prokrastinering. Slutsatsen är att bristen på självdisciplin leder till prokrastinering vilket orsakar stress och depression. Framtida forskning skulle vara intressant att undersöka om det finns ett samband mellan prokrastinering, bransch samt yrkeskategori. 

Sociala medier spelar stor roll i människors liv och närvaron på sociala medier är hög bland Sveriges befolkning. Tidigare forskning indikerar att det finns en negativ relation mellan sociala medier och självkänsla samt att kvinnor spenderar mer tid på sociala medier än män. Denna studie undersökte sambandet mellan självkänsla och graden av sociala medier användning, sambandet mellan kön och graden av sociala medier användning samt hur mycket av variationen i graden av sociala medier användning kan förklaras av kön och självkänsla. Data samlades in från 120 studenter genom enkäter. Pearson korrelationsanalyser visade ett signifikant negativt samband mellan självkänsla och graden av sociala medier användning, och att kvinnor använder sociala medier i högre grad utsträckning än män. En hierarkisk regressionsanalys visade att kön och självkänsla signifikant förklarade 5.3% av variationen i graden av sociala medier användning. Resultaten i studien kunde kopplas till tidigare forskning kring ämnet.

Tidigare forskning har visat att individer tenderar se sig själva mindre sårbara än genomsnittet, vilket gör att man utsätter sig själv för ett stort risktagande. Syftet med studien var att undersöka om de individer som ser sig mindre sårbara än andra är de som påverkas av reklam och manipulation. I undersökningen deltog 183 studenter, 122 kvinnor och 61 män. Tre olika mätinstrument kombinerades i en enkät. En reklamannons med tillhörande frågor, utarbetad i samarbete med en reklambyrå, ett instrument som mätte en individs Need for Cognition samt ett tredje för att mäta hur sårbar personen såg sig i jämförelse med genomsnittet. Våra hypoteser fick inte stöd men vi lyckades påvisa att det förekom en illusion av osårbarhet och en tredjepersoneffekt bland deltagarna. Förhoppningen är att framtida forskning lyckas ta fram ett mer effektivt mätinstrument som kan visa att illusionen av osårbarhet kan öka en individs manipulationsrisk.

In general, people are influenced by the standards set forth by groups of others; however, the levels of such conformity vary between people and across cultures. Here, we investigated factors related to country-level personality profile conformity (i.e., person-culture personality fit) across ∼5.9 million participants, residing in 57 different countries. We examined how each of the Big Five personality traits and cultural tightness are associated with variation in person-culture personality fit. We found that scoring higher in Extraversion, Agreeableness, and Conscientiousness and residing in a tight cultural context explains increased personality profile conformity, while scoring higher in Openness and Neuroticism and residing in a loose cultural context explains lower personality profile conformity. Furthermore, we found that Openness and Extraversion interact with cultural context to predict levels of personality profile conformity. These findings reveal that both dispositional and cultural factors correspond to the tendency to conform to country-level norms.

Stigmatisering av personer som lider av psykisk ohälsa förekommer i dagens samhälle och måste motverkas. Syftet var att undersöka om attityder gentemot personer med psykisk ohälsa skiljer sig åt inom olika utbildningar på högskolenivå. Frågeställningarna undersökte om kön, ålder, programtillhörighet (människo-inriktat, tekniskt), tidigare erfarenhet av kontakt med personer med psykisk ohälsa, tidigare kunskaper om psykisk ohälsa och studenternas eget psykiska mående bidrog till deras attityder. 113 studenter, varav 89 kvinnor svarade på en enkät med bakgrundsfrågor samt skalor som mäter generell hälsa, upplevd stress och inställning till personer med psykisk ohälsa. Det fanns ett signifikant samband som visade att ju äldre studenterna var desto mer negativ inställning till samhällsbaserade psykiatri hade de. För övrigt hittades inga signifikanta samband mellan attityder och övriga faktorer. Studien kunde gynnats av ett större urval, där tekniska och människo-inriktade utbildningar var lika representerade.

In light of previous attribution research, the authors investigated whether individuals make different causal inferences about their own, as opposed to other people's, constrained interpersonal behavior. Fifty-seven male and 59 female introductory psychology students were randomly assigned to act either friendly or unfriendly as they interacted with a same-sex confederate whose behavior was also contained. Participants assessed their own, and the confederates', behavior during the interaction and general dispositions. Consistent with previous research on the correspondence bias or fundamental attribution error, and the actor-observer bias, dispositional influences played a more prominent role in participants' attributions concerning the confederates' behavior than their own. Possible explanations for these findings are discussed, as are the implications of these findings on interpersonal relations.

Studiens syfte var att undersöka motivationshöjande frågeställningars eventuella koppling till det subjektiva välbefinnandet. Det var 47 deltagare i interventionsgruppen och 37 i jämförelsegruppen. Dessa fyllde i en självskattningsenkät, Mood adjectiv checklist scale, före och efter en 14 dagar lång interventionsperiod. Studiens motivationshöjande frågeställningar utformades med utgångspunkt i dels den positiva psykologin, som lägger fokus på att ta vara på det positiva hos människan, dels utifrån den kognitiva psykologin som menar att människan formas utifrån hennes tankesätt.  Resultatet visade att studiens motivationshöjande frågeställningar kan ha en viss positiv inverkan på sinnesstämning. Slutsatsen blev därför: att föra en inre dialog utifrån särskilt utformade frågeställningar kan öka det subjektiva välbefinnandet. Studiens resultat bidrar till teorin om att positiva psykologiövningar kan förbättra det subjektiva välbefinnandet.

To explore how people experience grief and what factors are perceived as facilitating successful grief work, a survey was distributed to people who had completed a grief recovery course. The results showed that emotions, cognitions, physical expressions, and behaviors all characterize grief, but that emotions are the most central component. The course brought relief and was regarded most favorably by those having at least 1 year between the grief trigger event and participation in the course. Writing a letter in whichcourse participants express their feelings to the loss object was perceived as the most successful aspect of the course. The letter might help with grief recovery by bringing aspects that have not been dealt with into conscious awareness.

Ikoniska auktoriteter är personer som tillskrivs sådan betydelse att de kommit att symbolisera delar eller aspekter av samhällslivet eller epoker i historien och som kan sägas ha haft ett betydande inflytande på samhället och kulturen. I studien undersöktesom ikoniska auktoriter påverkar oss mer eller annorlunda än andra källor. I ett experiment fick högskolestudenter uppdelade i fyra grupper läsa en text under hög elaboration om en psykologisk teori där variablerna ikonisk auktoritet och personligrelevans manipulerades. Deltagarna ombads sedan skatta vilken trovärdighet de ansåg att teorin hade. Studien ställde upp två hypoteser: att hög ikonisk aukto-ritet skulle öka den skattade trovärdigheten och personlig relevans minska den. Resultatet gav inte stöd åt någon av hypoteserna men en interaktionseffekt visade att texten vid låg personlig relevans uppfattades som mer trovärdig av de deltagare som exponerades för låg ikonisk auktoritet än de deltagare som exponerades för hög ikonisk auktoritet. Det föreslås att interaktionen beror på en backlash-effekt.

In a time when traditional religions are declining, contemporary man increasingly turns to New Age magic and mysticism. So far, research has approached this phenomenon in correlational studies, demographic surveys, and analyses of experience narratives. In this explorative, inductive study, five women described the gains of their New Age faith. Concentrating leading statements in the dimensions value, belief related to non-belief, sources of knowledge, and ontology generated four factors: existential safety that protects against uncertainty through life and inhibits anxiety regarding life’s inevitable end; loftiness through insights and awareness that non-believers lack; anti-intellectualism emphasizing emotion and intuition at the expense of reason and logic; relativism that stipulates that truth is a matter of individual choice. A functional model illustrating how the factors relate to each other is discussed, as well as theoretical integration and suggestions for future research.

Ledaren har en avsevärd påverkan på medarbetarens prestationsförmåga ocharbetstillfredsställelse. Stöd är en kommunikationsaspekt som främjardelaktighet, tillfredställelse och prestationsutveckling för individen, menbidrar också till företagets lönsamhet. Första delstudien undersökersambandet mellan ledares kommunikationsförmåga och medarbetarnasprestationsförmåga. Data insamlad i interkulturellt, industriellt företag i sexländer, tre världsdelar (N=2568). Resultatet visar ett signifikant sambandmellan ledarens kommunikationsförmåga och medarbetares prestationsförmåga.Ifrågasätta predicerar medarbetarnas prestation i störstutsträckning i fem av sex länder. Att bli konstruktivt ifrågasatt av sin ledarebidrar till individuell prestationsutveckling. Delstudie två undersöker vilkenav ledarens kommunikationsaspekter som bäst predicerar medarbetarestillfredställelse med ledaren. Data insamlad i utbildningsväsendet ikommun, norra Sverige (N=119). Mätinstrumentet inkluderade LMX-7,samt items om frekvens och kvalitet. Resultat visar att Stöd predicerar engod utbytesrelation. Medarbetaren måste känna stöd från ledaren för attuppleva en god relation/kommunikation. Den viktigaste aspekten avkommunikationen är att stötta och ifrågasätta medarbetaren.

Objective: Political polarisation is a common problem that has gained increasing attention, and opinions are often divided along party lines. Moral foundations theorysuggests that there are some foundations, appealing to individual autonomy, that are part of everyone’s morality, while other foundations, concerning bounds to yourgroup, appeal only to conservatives. We here test the hypothesis that arguments that build on individualising foundations can persuade everyone, while binding argumentscan persuade only conservatives. This gives a prediction of what we can eventually agree on, and can explain why moral values tend to become more liberal/progressiveover time, despite polarisation.

Methods: We used a classic experimental design (N=379) where respondents from the US were given moral arguments for nine moral stances. The respondents were firstasked for their opinion, and a week later, they were given individualising, binding or no arguments for the stances, and were asked for their opinion again. We measuredaverage opinion change across the issues depending on treatment and the political ideology of the respondent.

Results: The results were in line with the hypothesis. There was a general significant effect across the political spectrum from being given individualising arguments, whilebinding arguments for the same moral stances had an effect only when given to conservative respondents. Those in the control condition who received no arguments didnot change their opinion significantly.

Conclusion: In line with cognitive dissonance theory, the moral foundation support of respondents predicts the type of arguments to which they are susceptible. Thesefindings suggests that there are tools for finding common ground in polarising issues. Further, along with previous studies on which type of moral argument supports whichmoral position in the public debate, these findings provide a mechanistic explanation for public opinion change, and in particular for the empirical observation that moralvalues are becoming more liberal and progressive.

Positiv psykologi har influerat studier om att leva det bra livet. Forskning om karaktärsstyrkor för att öka välbefinnande har tillsammans med betoningen på social kontext bidragit till insatser för att främja ungdomars utveckling. En viktig faktor i ungdomars utveckling har visats vara deras insatser i skolan. Insatsen i skolan på gymnasienivå kan ha ett stort inflytande på introduktionen till vuxenlivet. Studien undersökte vilka relationer som finns mellan ungdomars sociala stöd, välbefinnande och självskattade skolinsats. Detta skedde utifrån tre hypoteser och en frågeställning. I studien deltog 212 gymnasieelever genom att svara på en enkät som bestod av EPOCH Measure of Adolescent Well-Being, Multidimensional Scale of Percieved Social Support samt frågor för självskattad skolinsats. Materialet undersöktes med korrelationer, t-tester och två regressionsanalyser. Slutsatsen var att gymnasieelevers kön, välbefinnande och sociala stöd till olika grad har betydelse för den självskattade skolinsatsen. Ihärdighet visade sig vara den starkaste prediktoren för hur ungdomar skattar sina skolinsatser.

Arbetsminnet är en viktig funktion för människans kognitiva förmåga. Tidigare forskning har visat det finns flera faktorer som kan påverka arbetsminnets kapacitet, ett exempel är inlärning. Den aktuella studien undersöker om om det finns ett samband med att studera på högskola och att förbättra sin arbetsminneskapacitet. I studien deltog 82 ekonomistuderanden varav 42 studeranden från andra terminen och 40 från sjätte terminen. Ett nätbaserat arbetsminnestest visade att det var en signifikant skillnad i arbetsminneskapaciteten (antalet ihågkomna ord) från andra till sjätte terminen. Det visade sig även att motivationen hade en tendens att vara högre att klara testet i sjätte terminen än i andra. Studien kan bidra till vidareforskning om en högre utbildnings effekt på olika faktorer som är förknippade med kognition.

Självmedkänsla bidrar till ökat fysiskt och psykiskt välmående. Det är en faktor inom mänskliga processer. Åldrandets process kan vara fysiskt och psykiskt ansträngande, hur självmedkänsla upplevs i relation till detta är inte klargjort. Studien syftar därmed till att undersöka hur självmedkänsla upplevs i samband med fysiska och psykiska förändringar under åldrande senare i livet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 pensionärer i åldern 70 till 90 år. Resultatet visade att självmedkänsla upplevs i form av temana Acceptans och Strategier samt att kognitiva och fysiska förändringar kan leda till att självmedkänslan utökas. Temat Acceptans synliggjordes genom subtemana Tillåtande attityd, Vidgad horisont och Flexibelt förhållningssätt till aktivitet. Temat Strategier upplevdes genom subtemana Lösningsorienterat förhållningssätt och Vikten av mellanmänskliga möten. Genom att synliggöra hur självmedkänsla upplevs i samband med kognitiva och fysiska förändringar relaterat till åldrande kan berörda professioner arbeta med att stärka självmedkänsla hos äldre avsett att öka upplevelsen av meningsfullhet och välmående.

Intern employer branding är viktigt av flera anledningar, bland annat för att stärka medarbetares engagemang och arbetstrivsel. En indikator på att ett företag är måna om sina medarbetare kan vara om dessa identifierar sig med arbetsgivaren, något som också kan benämnas som organisationsidentifikation. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur upplevelsen av intern employer branding, inom företag som verkar inom bemanning och rekrytering, kan relateras till medarbetarnas upplevelse av organisationsidentifikation. En kvalitativ studie genomfördes där fem män och fem kvinnor deltog. Intervjumaterialet analyserades utifrån frågeställningarna och åtta teman plockades ut; balans mellan arbete och fritid, utvecklingsmöjligheter, förmåner, psykosocial arbetsmiljö, att se sig själv i ett större sammanhang, motivation och grupptillhörighet. Resultaten visar att genom att erbjuda medarbetare utvecklingsmöjligheter som intern employer branding-strategi, verkar detta främja organisationsidentifikation och motivation. En röd tråd genom denna studie är utvecklingsmöjligheter som går att koppla till både intern employer branding och organisationsidentifikation.