https://www.mdu.se/

Arbetsmarknadens förändringar i form av högre arbetstakt, tillfälliga anställningar och krav på flexibla arbetsvillkor, gör att allt fler upplever stress i arbetslivet. Långvarig stress medför stora hälsorisker för individen. Eftersom många av dagens sjukskrivningar beror på stressrelaterade sjukdomar, såsom depression och utmattning är det viktigt att studera metoder för stresshantering på arbetsplatsen. Beröring i form av massage kan minska stress hos individer samt fungerar som ett komplement i behandlingen för stressrelaterade sjukdomar. Ett fältexperiment med 28 tjänstemän utfördes för att undersöka om en kortvarig massage på arbetstid kunde inverka positivt på den arbetsrelaterade stressen jämfört med en avslappningsövning och vanlig rast. Studien visade signifikant minskning av stressnivån efter massageinterventionen. Resultatet ger en antydan om att upplevelsen av stress går att reducera med hjälp av fysisk beröring. Stickprovets storlek samt förväntnings- effektens inverkan på resultatet diskuteras.

Många rekryteringsmetoder som används i dag, som CV och referenstagning, har enligt studier låg validitet, däremot visar många studier att personlighet är stabilt över tid och därför är en mer valid prediktor för att kunna predicera arbetsprestation. Studiens syfte var att undersöka Shapes, ett internetbaserat personlighetstest, och dess arton kompetensdimensioner med test-retest utifrån tre frågeställningar. En datainsamling med 91 deltagare (29 män och 62 kvinnor) gjordes vid två tillfällen med tre veckors mellanrum. Deltagarna delades upp i kön- och åldersgrupper för att se skillnad över tid inom grupperna. Medelvärdesskillnader och korrelationer över tid jämfördes där resultatet visade att det fanns positiva samband mellan båda testtillfällena på samtliga dimensioner. Sju av de arton dimensionerna hade skillnader på medelvärde från testtillfälle ett och testtillfälle två. Detta skulle kunna bero på att Shapes inte är tillräckligt tillförlitligt för att mäta dessa dimensioner eller att dessa dimensioner inte är stabila över tid.  

Syftet med studien var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors gemensamma upplevelser av att börja arbeta efter examen. Detta undersöktes genom åtta intervjupersoner varav två män och sex kvinnor, valdes ur ett handplockat urval och intervjuades utifrån en semistrukturerad intervju. Deltagarna intervjuades om sina unika upplevelser av att vara nyutbildade sjuksköterskor. Resultaten av en tematisk analys påvisade fyra kategorier, att känna osäkerhet, att känna stress, självständighet och att få stöd. Första kategorin bestod av subkategorierna ensamhet, att begå misstag, och kunskapsbrist. Andra kategorin hade subkategorierna oförmåga, tidsbrist, brist på stöd och att hantera svåra lägen. Tredje kategorin hade subkategorierna att känna självtillit, att bli stark och att få rutiner. Sista kategorin hade subkategorierna att få bekräftelse och feedback, att få uppskattning och bli vägledd. Studien kan ge bredare perspektiv på framtida studier gällande nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av stress. Slutsatsen av studien är att nyutbildade sjuksköterskors upplevelser är individuella och kan vara både positiva och negativa.

Kärlek är en omfattande del i människans liv, hur vi uttrycker kärlek varierar och enligt Chapman (1992) finns det fem kärleksspråk som människan använder: bekräftande ord, tjänster, fysisk beröring, kvalitetstid samt gåvor. Syftet med denna studie var att undersöka hur män och kvinnor visar kärlek i en romantisk relation samt om det finns ett dominant kärleksspråk och om det skiljer sig mellan män och kvinnor.  Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes varav två var parintervjuer, totalt deltog sju kvinnor och fem män. Intervjuerna tematiserades med hjälp av de fem kärleksspråken och sex teman identifierades: respekt, tillit och frihet, tjänster för att förenkla vardagen, kvalitetstid genom att ha roligt ihop, kommunikation och bekräftande ord, fysisk beröring, gåvor. Resultatet visade att deltagarna uppvisade en blandning av de fem kärleksspråken men även att de uttrycker kärlek på andra sätt som visade sig vara viktiga i relationen. Resultatet visade dessutom att inget dominant kärleksspråk kunde identifieras. 

Svenska ungdomar i årskurs ett på gymnasiet som har konsumerat alkohol uppgår till 90 % (Ahlström & Österberg, 2003). Alkoholkonsumtionen ökar medan självkänslan minskar (Scheier, Botvin, Griffin och Diaz, 2000) men tidigare studier går isär gällande sambandet mellan alkoholkonsumtion och själv­känsla. Studiens syfte har varit att undersöka sambanden mellan självkänsla och riskbeteende vid alkoholförtäring, hos ungdomar i årskurs ett på gymna­siet.  En enkät som mäter Johnsons bassjälvkänsla (1996), Rosenbergs glo­bala självkänsla (1965), AUDIT´s (1994) frekvens och mängd samt risk­beteende, delades ut till 166 elever, 99 var män. Bassjälvkänslan visade ett signifikant samband med alkoholkonsumtion. Låg självkänsla visade mer problem med föräldrar samt försämrade prestationer i skolan/arbetet, medan en hög självkänsla visade fler oskyddade samlag. Högre alkoholkonsumtion visar på högre riskbeteende. Könsskillnader kunde avläsas vid problem med föräldrar och oskyddat samlag samt visar unga män en högre självkänsla. Resultatet stödjer delvis tidigare studier om signifikanta samband mellan självkänsla och riskbeteende vid alkoholkonsumtion.

I dagens samhälle har sociala medier stort inflytande på människor. Studiens syfte var att undersöka hur unga kvinnor upplever att deras mentala hälsa påverkas till följd av användning av sociala medier. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga kvinnor mellan 20–35 år som är aktiva på Facebook och Instagram. Analysen visade på två centrala teman: positiva mentala effekter och negativa mentala effekter med subteman ökad stressnivå och beroendeframkallande. Deltagarna upplever att deras psykiska hälsa påverkas både positivt och negativt. Dock visar resultatet att det var övervägande negativt. Vilket är i linje med tidigare studier. Författarna resonerar att social gemenskap vid användning av sociala medier var en gemensam positiv faktor för deltagarna, medan minskad självkänsla var en gemensam negativ faktor. Vi kommer att diskutera resultat i enlighet med den sociokulturella teorin, då det diskuterades att sociala medier har en viktig roll gällande hur de påverkar unga kvinnors mentala hälsa utifrån samtida kultur.

Sexual economics theory (SET) innebär att kvinnor kan använda sin sexualitet som resurs mot mäns materiella och emotionella resurser. Sexual double standards (SDS) innebär att män och kvinnor uppmanar män men avråder kvinnor från casual sex. Ökad medvetenhet kan leda till att skillnader mellan råd till män respektive kvinnor undviks, vilket minskar SDS och främjar jämställdhet. Studien undersökte om SET har fäste i ett samhälle som anses jämställt. Ett tillgänglighetsurval på 125 kvinnor och 75 män gjordes vid en högskola i Mellansverige. Enkätundersökningen berörde råd om casual sex, aspekter som söks i en partner samt påståenden relaterade till SET. Män uppvisade SDS eftersom de uppmanade andra män mer än de uppmanade kvinnor till casual sex. Däremot visade kvinnor tendens till omvänd SDS gällande casual sex, vilket tyder på ojämställdhet i Sverige. I framtida studier rekommenderas specificering av person som får råd, då mätningen blir mer reliabel och resultat kan generaliseras.

Sistaårsstudenter som lämnar högskola/universitet och ska ut i arbetslivet ställs inför tuffa utmaningar. Syftet med studien var att undersöka beteendevetenskapliga sistaårsstudenters förväntningar inför arbetslivet och deras möjligheter att använda kunskapen från utbildningen i praktiken. Semistrukturerade intervjuer utfördes med 10 sistaårsstudenter inom beteendevetenskap på ett svenskt lärosäte. Intervjuerna tematiserades och 5 teman framkom varav 3 teman beskrev förväntningarna på arbetslivet och 2 teman beskrev vad studenterna tar med för kunskap ut i arbetslivet. Tidigare forskning visade att studenter känner ångest angående den osäkra arbetsmarknaden och sin anställningsbarhet. Resultatet från vår studie visade att deltagarna kände oro inför framtiden och vad som väntar dem efter examen. Beteendevetarna var i huvudsak oroliga för att inte få arbete efter avslutade studier. Resultatet visade även att deltagarna kommer ta med sig personlig utveckling och ett nytt tankesätt från sina utbildningar. Studien kan bidra med en större förståelse för lärare och lärosäten om utvecklingsmöjligheter för beteendevetenskapliga kurser och program.

AN är en sjukdom som drabbar många unga kvinnor idag. Sjukdomen innebär ett långt förlopp och karakteriseras av biologiska, psykiska och sociala besvär. Syftet med studien är att lyfta fram före detta AN  patienters upplevelse av sjukdomsförloppet och de bidragande faktorerna till återhämtningen. 11 semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades och resultatet tyder på att deltagarna delar likande livshistorier om både insjuknandet och faktorer till återhämtning. Delar av resultatet tyder på att deltagarna hittat motivation i relationer för bli fri från ätstörningen. Vidare forskningen inom detta område borde belysa och fördjupas i den attityd mot att sjukdomen är kronisk och även undersöka individers upplevda likgiltighet mot att kunna leva ett liv helt utan AN, då resonemanget att det inte går att bli helt återställd ofta uttrycks.

Att snusa är något som kan leda till ett beroende och kan innebära en ökad risk för att få sjukdomar. Studien syftar till att dels undersöka snusares attityder och förklaringar till fortsatt användning av snus, dels förklaringar till att börja snusa. Sammanlagt åtta intervjuer genomfördes och analyserades med tematisering. I intervjuerna var det framträdande att gemenskap var anledningen till att börja snusa. Respondenterna utryckte flera faktorer till snusandet idag som ett bättre välmående, vanor eller att personen är beroende.  En slutsats är att en persons snusande verkar bero på attityden och inställningen till snus. Deltagarna framhåller att avgörande för om en person börjar snusa är de egna egenskaperna men också det sociala inflytande som andra har på personen. Studien bidrar med kunskaper om hur föräldrar, skolan och politiker kan jobba preventivt, det bidrar också till lärdomar i olika tobaksavvänjande miljöer.

Med fokus på förändring, flexibilitet och personlig utveckling har det agila

ledarskapet utvecklats och växt fram. En ledarskapsstil och arbetssätt som

blir allt vanligare bland organisationer där många företag påstår sig på

något sätt arbeta med agila metoder. Denna studie undersökte sambandet

mellan medarbetares personlighet och attityd till olika ledarskapsstilar,

med fokus på den agila. En webbaserad enkätundersökning gjordes med

129 deltagare, 83 kvinnor, 45 män och en utan kön. Enkäten innehöll

personlighetstestet Big Five Inventory samt tre vinjetter kring

transformativt-, transaktionellt- och agilt ledarskap. Resultatet visade att

deltagare med höga värden på extraversion och öppenhet och låga värden

på neuroticism tenderade ha mer positiv attityd till den agila

ledarskapsstilen. Män var mer positiv inställda till transaktionellt ledarskap

än kvinnor. Avslutningsvis diskuteras generaliserbarheten i resultatet

utifrån de tillgänglighetsurval som studien hade samt att de resultat som

redovisas kan vara till hjälp för organisationer i exempelvis rekrytering

och utveckling av ledarskapskompetenser.

Tatueringskonsten är uråldrig och har präglats av negativa attityder och stigmatisering samt att forskning har visat att tatueringar påverkar tillskrivningen av egenskaper. Syftet med studien var att undersöka om tatueringar kan förstärka tillskrivningen av egenskaper när en individ anses vara vårdad eller ovårdad. Studien utfördes genom ett experiment där fyra versioner av bilder på en kvinna manipulerats utifrån resultatet av en pilotstudie som undersökte vårdadhet. Resultatet visade att tatueringar har en signifikant påverkan på tillskrivningen av positiva sociala egenskaper där kvinnan med tatueringar skattades högre än sin icke-tatuerade motpart. Tatueringar hade ingen effekt på indexen Utseende och Kompetens. Ingen interaktionseffekt mellan vårdadhet och tatueringar identifierades. Resultatet går i linje med forskning från de senaste tre åren och tyder på att bilden av tatuerade har förändrats. Förslag till framtida forskning är att replikera studien med starkare manipulation av variabeln vårdadhet samt studera tidigare undersökta områden för att verifiera attityden till tatuerade. 

In this study, we map and describe the coping methods used by members of the university community in Sweden to deal with the first wave of the coronavirus pandemic. This study, which used simple random sampling, was quantitative. It employed a modified version of the RCOPE instrument as well as items from earlier studies of meaning-making coping in Sweden. Among participants (n = 277, 64% women), the most frequently used coping method was nature as a resource in dealing with stress and sadness, followed by listening to the sounds of surrounding nature and thinking of life as part of a greater whole; these coping methods were the most common in all subgroups studied. We used a cultural perspective to better understand the application of certain meaning-making coping methods.

Basic prerequisites for companies and organizations to be able to run a functioning business are that there are personnel with the right skills, which is met with a well-executed recruitment. The study had the following two questions: How do recruiters work during the recruitment process to be as objective as possible? What difficulties are there during a recruitment process in terms of approach in relation to subjective and objective assessments? 10 semi-structured interviews were conducted with participants who hold a position with recruitment responsibility. The interviews were thematized where seven central themes were identified: The requirements profile - the basis for the objective, standardized interview template, digital reference taking, moving away from the subjective experience, time pressure, dishonesty and language challenge. The results showed, among other things, that the participants experience several difficulties in the recruitment process, the subjective experience was mentioned as a difficulty by many of the participants. Previous research shows that the requirements profile is a great source of objectivity, the requirements profile was also something that our participants considered to be the basis and an aid to the objective approach.

Tron på den egna förmågan, self-efficacy, utgår från att individen själv försöker utöva påverkan på sin omgivning. Påverkan kan även utövas genom ombud och tilltron till ombudets förmåga att göra något för individen benämns som proxy efficacy. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan self-efficacy och proxy efficacy för utveckling i yrkesrollen. Tre hypoteser och 1 frågeställning formulerades. En enkät besvarades av 85 medarbetare från ett fastighetsföretag i Stockholmsregionen och materialet undersöktes med korrelationer, regressionsanalys, samt t-test. Hypotes 1 fick stöd då proxy efficacy och self-efficacy var positivt korrelerade. Hypotes 3 fick stöd då medarbetare med kortare anställningstid (0-3.9 år) rapporterade högre proxy efficacy jämfört med medarbetare med längre (4-20 år) anställningstid. Proxy efficacy inte kunde predicera self-efficacy (hypotes 2) och inga skillnader i proxy efficacy kunde påvisas mellan könen (frågeställning 1). Resultaten diskuteras utifrån hur proxy efficacy kan definieras samt innebörden i begreppet där mer forskning krävs.

Forskning kring stressrelaterad ohälsa är vanligt förekommande idag, speciellt kring arbetsrelaterad stress och utmattning. Dock är forskning om återgång i arbete efter utmattning bland läkare tämligen begränsad. Syftet med studien är att undersöka hur läkare som har varit sjukskrivna i utmattning upplever återgången i arbetet, samt vilka faktorer som underlättat eller försvårat återgången. 12 läkare intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Den tematiska analysen av faktorer som underlättade återgången identifierade fem teman, vilka var rehabiliteringsplan från organisationen, socialt stöd från chefen, byte av arbetsplats, tydliga gränser och socialt stöd från anhöriga och kollegor. Den tematiska analysen av faktorer som försvårade återgången identifierade 4 teman, vilka var ansvarsförskjutning av rehabiliteringsplan, frånvarande chefskap, skam och skuld, och kollegialt utanförskap. Viktigast för en lyckad återgång var en anpassad rehabiliteringsplan med en närvarande närmaste chef.   

Bipolär sjukdom är en kronisk psykiatrisk sjukdom som karaktäriseras av kraftiga affektiva svängningar. Att vara nära anhörig och informell vårdgivare till en person med bipolär sjukdom associeras med en påtaglig börda. Rapporter visar att 46% av informella vårdgivare uppvisar depressiv problematik. Studiens syfte var att undersöka hur partners till personer med bipolär sjukdom upplever sin livssituation. En inledande öppen enkät identifierade urvalet som bestod av sex personer. I steg två genomfördes semistrukturerade djupintervjuer med deltagarna. Analysen visade fem teman: långsiktiga konsekvenser, emotionell och kommunikativ begränsning, egna känsloreaktioner, negativa och positiva beteenden samt framtidssyn. Resultatet visade en substantiell subjektiv samt objektiv börda upplevd av deltagarna, som oberoende av varandra delade samstämmiga känsloupplevelser och hur stigmatisering påverkade dem negativt i de copingstrategier de utvecklat med tiden. Studiens resultat bekräftar tidigare forskning men visade även på en brist på förståelse för gruppen.

Dubbel kulturtillhörighet kan vara både positivt och negativt. Tidigare forskning visade att tillhörighetskänslan är grundläggande för ens identitesskapande. Undersökningens syfte var att öka förståelsen för hur kvinnor upplever att deras identitet påverkas av att växa upp med föräldrar från två skilda kulturer - en svensk och en utländsk - och vilka kulturella skillnader man behövt hantera under uppväxten. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 13 kvinnor i åldrarna 18-30. Analysen av identitetspåverkan genererade teman som att hamna i utan- eller mellanförskap, att anpassa sig utifrån omgivning och kontext och möjlighet till ökad förståelse och brett perspektiv. Kulturella skillnader kunde tematiseras som normer och värderingar, individualism vs. kollektivism, och krav och förväntningar. Resultatet visade bland annat på ett upplevt utan- eller mellanförskap, men även en ökad förståelse. Slutsatsen var att unga kvinnors identitet påverkades av att växa upp med två skilda kulturer med grund i flera olika aspekter som värderingar, krav och förväntningar.

Tidigare studier har visat att kvinnor upplever högre arbetstillfredsställelse än män samt att äldre medarbetare är mer motiverade till arbete än yngre. Syftet med denna undersökning var att undersöka om det fanns några skillnader mellan anställdas upplevda arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse beroende på deras kön och ålder. Deltagare var 97 anställda från tre olika arbetsplatser som utgjordes av en grundskola, ett industriföretag samt en bilfirma i södra Sverige. 53 av deltagarna var män och 44 kvinnor. Åldersgrupperna bestod av 48 yngre (18-40 år) och 49 äldre (41-65 år) deltagare. Arbetsmotivation mättes med Basic Psychological Needs Scales och bestod av delskalorna autonomi, kompetens och samhörighet. Arbetstillfredsställelse mättes med Minnesota Job Satisfaction Questionnaire och i form av inre, yttre samt generell tillfredsställelse. Resultatet visade signifikanta skillnader mellan åldersgrupperna gällande både arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse men inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor.

Kroppsuppfattningen handlar om hur en person ser på sin egen kropp. Höga nivåer av narcissism har tidigare sammankopplats med låga nivåer av kroppsmissnöje och höga nivåer av självkänsla (A. L. Jackson, S. K. Ervin & N. C. Hodge, 1992). Enkät undersökning genomfördes med syfte att studera om nivån av kroppsmissnöje hos pojkar i åldrarna 16 till 19 år (n = 104) påverkades av graden av narcissism samt graden av bas- och förvärvad självkänsla och nivån av BMI. Resultaten visade att narcissism var svagt korrelerande med både bas- och förvärvad självkänsla. Det fanns ingen skillnad mellan vare sig åldersgrupperna eller BMI nivåerna gällande nivån av kroppsmissnöje. Resultaten i den aktuella studien var överlag inte i linje med tidigare forskning.

Individer som befinner sig mellan olika kulturer upplever ofta utmaningar associerade med dubbelidentitet. Syftet med denna studie var att undersöka hur andra generationens invandrare upplever sin identitet när de har föräldrar med annan etnisk bakgrund än svensk. Studiens två frågeställningar fokuserar på identiteten i sociala och kulturella kontexter. Urvalet gjordes genom ett målinriktat och snöbollsurval, och vidare genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer där deltagarna berättade om sina upplevelser. Analysen utfördes utifrån en tematisk analysprocess i sex steg där sju teman identifierades: anpassning i dagliga interaktioner, intern självreflektion av social identitet, social tillhörighet och gemenskap, kulturell dualitet med balansering, fördomar och identitet, språkets roll, och upplevda kulturkrockar. Resultatet visade att deltagarna ständigt förhandlar sin identitet mellan två kulturer för att passa in. Några viktiga diskuterade ämnen var tillhörighet, bikulturell identitet och kulturkrock. Studien kan bidra till framtida forskning om mångkulturella situationer och till en fördjupad förståelse för individers upplevelser kring etniskt ursprung. 

Andra generationens invandrare slits enligt tidigare studier mellan två kulturella världar och ställs därav inför utmaningen att skapa en fungerande helhet mellan världarna. Syftet med studien var att undersöka vad upplevelsen av att tillhöra två kulturer kan betyda för självbilden hos andra generationens invandrare. Deltagarna var 10 kvinnor och fem män. Vi utgick ifrån ett hermeneutiskt perspektiv och intervjuerna transkriberades och tematiserades utifrån fokus på meningen. I resultatet redovisades tre huvudteman och 12 underteman. Resultatet för första huvudtemat visade att omgivningen har en inverkan på känslan av tillhörighet. För andra huvudtemat visade det sig att ha två kulturer bidrog med ett flertal faktorer som påverkade deltagarna. Sista huvudtemat visade att språket var en viktig del av självuppfattningen. Samtliga av dessa huvudteman kan tänkas ha påverkat självbilden både negativt och positivt. Resultatet visar bl.a. att omgivningen har en inverkan på självbilden och att deltagarna påverkades av hur de vill bli sedda.

The Swedish preschool curriculum stipulates that all children independent of support needs should attend mainstream preschool groups, with equal opportunities for learning and engagement. Preschool teachers are responsible for paying attention to children in need of special support to achieve this. How support is provided for children in need of special support due to behavior difficulties in Swedish preschools varies, however. Some children, often formally identified as in need of special support, are supported by preschool staff supervised by external services. Other children receive support initiated and implemented by preschool staff, without supervision from external services. A further number of children receive no support for behavior difficulties, on top of what is provided to all children. This study investigated associations between support format (i.e., supervised support, staff-initiated support, or no additional support), support content (i.e., implementation of support), behavior difficulties, socio-demographics and engagement. A mixed methods approach was used with a sample of 232 preschool children 15–71 months with assessed behavior difficulties. Preschool staff reported on the children's engagement, behavior difficulties, socio-demographics, and support provision. Logistic regression models were used to analyze the probability of children receiving either support format. Content analysis was used to categorize the support content, reported by preschool staff through open-ended questions. Point-biserial correlations were used to test associations between support content, behavior, socio-demographics and engagement. All children receiving supervised support for behavior difficulties were formally identified by external services as in need of special support. Supervised support was also more common if children disturbed the free play in the preschool group, with the most frequent support being collaboration with external teams. Staff-initiated support was most commonly given to children with high engagement, and for children who are not early second language learners. These children were most frequently supported by staff paying attention to negative behavior. Children who were not perceived as a burden to the group were less likely to receive any form of additional support. Ways of managing the preschool group seem to guide support strategies for children with behavior difficulties, rather than child-focused strategies emphasizing engagement in everyday activities.

I rapporten På tal om kvinnor och män (Jämställdhetsmyndigheten, 2020) framkommer att andelen kvinnor bosatta i Sverige som var födda i Asien eller övriga världen med mer än 3 års eftergymnasial utbildning var 27% respektive 24%. Motsvarande andel för kvinnor födda i Sverige var 34%. Har arbetet för jämställdhet resulterat i skillnader i attityd beträffande att en utländsk kvinna bör utbilda sig eller en svensk man? Studien utfördes som en vinjettstudie med mellangruppsdesign (kön x etnicitet) (N = 415). Insamlad data analyserades genom tvåvägs variansanalyser för oberoende mätningar, korrelationstest av typen Pearsons produktmomentkorrelationskoefficienter samt hierarkiska regressionsanalyser. Resultatet visade att deltagarna var signifikant positivare till att en utländsk kvinna skulle utbilda sig än en svensk man. Vidare visade resultaten på att det fanns skillnader i attityd utifrån respondenternas etnicitet samt utbildningsnivå. Skillnaderna i attityd indikerade att arbetet för jämställdhet och jämlikhet i Sverige går i rätt riktning. 

Anknytning handlar om betydelsen av tidig kontakt med närmast anhörig. Barndomsupplevelser skapar mönster inom individen, bild av själv och bild av andra, vilket uttrycks via anknytningsstilarna säker, rädd, upptagen och avfärdande. En enkätundersökning genomfördes på en högskola i Mellansverige, 75 studenter deltog. Syftet med studien var att se samband mellan val av anknytningsstil och medvetenhet om stiltillhörighet samt vilken betydelse stiltillhörighet har för individens relationer. Studien bekräftade den tidigare forskningen, majoriteten av populationen svenska studenter tillhör den säkra stilen. Starkt samband fanns mellan vilken stil deltagarna tror sig tillhöra och verklig stiltillhörighet. Anknytning har stor betydelse för individens relationer livet ut. Vidare forskning är viktig, den skapar medvetenhet om barns behov av god omvårdnad och konsekvenserna av brist på densamma.

Psykisk ohälsa ökar och enligt socialstyrelsen lider cirka 20 % av arbetsför ålder av psykisk ohälsa. En enkätundersökning genomfördes för att undersöka, hur stor betydelse kön, ålder, coping och känsla av sammanhang har på psykisk ohälsa? Totalt insamlades 108 enkäter var av 101 användes för analys. Data analyserades med hjälp av en hierarkisk multipel regressionsanalys och Pearson korrelationer. 39 % av variationen i psykisk ohälsa förklarades av KASAM, copingstil, ålder och kön. Starkast relaterad till ohälsa i regressionsanalysen var KASAM. Högre KASAM hos en individ innebär bättre psykisk hälsa. Diskussion förs kring bland annat fördelar och nackdelar med valda instrument, sned könsfördelning, samhällsnytta och enkätkonstruktion. Att se vilka faktorer som starkt påverkar psykisk ohälsa är av betydelse för vidare forskning för att sätta fingret på vad som påverkar psykisk ohälsa och till vilken grad.

Stress utgör en välkänd utmaning inom polisyrket. Kombinationen av höga arbetskrav och otillräckliga resurser ökar risken för psykiska påfrestningar. Syftet med denna studie är att undersöka hur relativt nyanställda svenska poliser i yttre tjänst upplever arbetsrelaterad stress samt vilka krav och påfrestningar de ställs inför. Dessutom ta reda på eventuella resurser som finns att hantera de krav som ställs. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med relativt nyutexaminerade poliser i Sverige som arbetade i yttre tjänst. En tematisk analys visade bland annat att poliserna upplevde psykosociala krav som följd av hög arbetsbelastning samtidigt som de upplevde tidspress som resulterade i upplevelsen av kvalitetsbrister, psykisk ohälsa och emotionella krav. Resurserna som kunde underlätta dessa krav var det kollegiala stödet samt krisstöd från polismyndigheten och närvarande yttre befäl. En resurs som saknades var bättre bemanning. Poliserna upplevde att en bättre bemanning skulle kunna motverka en del av påfrestningarna som poliserna erfor i sitt arbete.

The self-compassion conceptualization developed by Neff (2003a, b) and its corresponding 26-item inventory (SCS) has gained interest in recent years. SCS have proven good validity and reliability, but its suggested six-factor model cannot always be replicated. Recent studies have shown a more promising two-factor model for the SCS. The aim of this study was to test the structural validity of a translated Swedish SCS in university students (n = 464; 22% men). The results showed good construct validity, test-retest and internal reliability (ICC = .97; α = .86). Partial confirmatory factor analysis could not confirm the six-factor model but did support the two-factor model consisting of a positively worded (self-compassionate attitude) and a negatively worded (self-critical attitude) factor. The modified scale (SCS-Swe22) showed good reliability and construct validity (ICC = .96; α = .89). Despite promising results, additional work is required to secure the structural construct of SCS-Swe22.

Två studier undersökte hur self-efficacy, individens tro på sin förmåga, inverkar på prosocialt beteende i skolmiljö. I Studie 1 besvarade 121 gymnasieelever en enkät, som mätte akademisk och emotionell self-efficacy samt prosocialt beteende. I Studie 2 besvarade 48 gymnasieelever en enkät, som mätte emotionell self-efficacy och prosocialt beteende. Studie 1 visade att akademisk men inte emotionell self-efficacy korrelerade positivt med prosocialt beteende. I begreppet emotionell self-efficacy finns två känsloreaktioner: själv- och andraorienterade. Studie 1 tog hänsyn enbart till självorienterade reaktioner. Eftersom andraorienterade reaktioner saknades, kan det förklara bristen på samband. I Studie 2 korrelerade emotionell self-efficacy positivt med prosocialt beteende, och andraorienterade känsloreaktioner visade sig ha störst betydelse. Andraorienterad emotionell self-efficacy kan antas vara en kraftfull källa till prosocialt beteende i skolmiljö.

Självmedkänsla och tilltron till de egna förmågorna har visat sig viktiga för välmående i arbetslivet samt för att minska utmattning. Fortfarande sjukskrivs dock många på grund av stress och emotionell utmattning samtidigt som studier kring självmedkänsla i relation till self-efficacy i emotionellt krävande arbeten är få. Denna studie undersökte självmedkänslans relation till emotionell self-efficacy i emotionellt krävande arbeten, samt hur den påverkade nivåerna av upplevd utmattning och välmående. Analyserna (Pearsons korrelation, tvåvägs ANOVA för oberoende mätningar och multipel hierarkisk linjär regressionsanalys) baserades på enkätdata från 154 deltagare, utifrån skalorna Self-compassion scale short form, Scale of Occupational Emotional Self-Efficacy, Emotional Exhaustion samt EPOCH-s välmåendeskala. Resultatet visade att för välmående spelade emotionell self-efficacy en något större roll än självmedkänsla, medan det för utmattning endast var självmedkänsla som kunde bidra med förklarad varians. Intressanta upptäckter gjordes gällande kön, vilket föreslås vidare forskning kring, då variabeln kön var alltför snedfördelad i denna studie.

En tillitsbaserad styrprincip efterfrågar värderingsdrivna organisationer som kan nyttja organisatoriska värdegrunder som styrmekanismer. Frågeställningar behandlade förhållandet mellan organisatorisk värdegrund i relation till organisationsidentifikation, professionell värdegrund och praktiserad värdegrund. En fallstudie tematiserades utifrån 11 intervjuer med enhetschefer och medarbetare från en kommunförvaltning. Utifrån frågeställningarna genererades tillhörande teman. Samstämmigheten med professionell värdegrund relaterade till temana gemensam grundsyn och tydlighet. Med praktiserad värdegrund till temana styrmekanism, konkretisering, samverkan och förut­sättningar. Förhållandet till organisationsidentifikation gav temana närhet, öppenhet, värdekongruens, tydlighet och rykte. Resultatet visade på upplevd samstämmighet mellan den organisatoriska värdegrunden och den professionella samt praktiserade värdegrunden med några avvikelser.  Den organisatoriska värdegrunden hade en del i identifikationsprocessen. Studien kan utveckla förståelsen om värde­grundens roll i identifikationsprocessen samt bidra till att organisationer som ämnar att bedriva värderingsstyrning ges en inblick i ett värdegrundsarbete och påverkande faktorer. Värdegrund kan användas som verktyg vid rekrytering och marknadsföring för att locka individer med önskvärda professionella värderingar.

Forskning har länge bedrivits inom området gällande kvinnors hinder att nå högre chefspositioner. Könsroller, stereotypiska egenskaper, kategoriseringar och negativa attityder tycktes vara centrala i problematiken. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur högskolestudenter skattade sina attityder till kvinnor som chefer (n = 193, varav 124 kvinnor). En vinjettstudie med experimentell mellangruppsdesign genomfördes där materialet analyserades med tvåvägs ANOVOR för oberoende mätningar. Resultatet visade att kvinnliga högskolestudenter hade en signifikant mer positiv attityd till kvinnor som chefer jämfört med manliga högskolestudenter. Det påvisades även en signifikant skillnad i skattad attityd till kvinnor som chefer beroende på läst vinjett där kvinnliga högskolestudenter skattade kvinnor som chefer mer positivt efter att ha läst en vinjett om en kvinna som chef. Dock hade utbildning inom beteendevetenskapliga ämnen ingen signifikant inverkan på skattad attityd. Slutsatsen blev att kvinnor som chefer skattades mer positivt än förväntat, och att det tycks ha skett en attitydförändring.

Under de senaste decennierna har det ökat ett intresse för det så kallade psykologiska kontraktet. Det psykologiska kontraktet innehåller de förväntningar på skyldigheter som finns mellan arbetsgivare och arbetstagare. Även om forskning har ökat finns det fortfarande luckor i hur individuella aspekter påverkar. Syftet med den här studien är därför att undersöka om könstillhörighet har någon inverkan på upplevelsen av psykologiska kontraktet. Studien kommer undersöka om det finns några eventuella skillnader mellan könen samt om det finns några skillnader mellan könen i upplevelsen av att psykologiska kontraktet har uppfyllts. Studien har en kvantitativ ansats och besvaras med hjälp av enkäter. I studien deltog 78 deltagare varav 47 kvinnor och 31 män. Resultatet visar att könstillhörighet inte har någon signifikant inverkan på vare sig omfattningen av psykologiska kontraktet, olika delar av psykologiska kontraktet eller uppfyllandet av psykologiska kontraktet. Slutsatsen av studien är att könstillhörighet inte har någon inverkan på det psykologiska kontraktet.

Syftet med uppsatsen var att utröna en inkubators psykologiska betydelse för studenter som startar företag. En kvalitativ undersökning bland nio företagsstartande studenter som tagit hjälp av inkubatorn Idélab gjordes för att identifiera psykologiska faktorer för att en student ska starta företag. Tidigare forskning har visat att self-efficacy kan ha betydelse. Tonvikt lades därför på entreprenöriell self-efficy med hjälp av en andra frågeställning; ”På vilket sätt påverkar Idélab sina studenters entreprenöriella self-efficacy?” Det framkom att entreprenöriell self-efficacy, utbildning, stödjande miljö, känslan av att skapa sitt eget liv och framtid samt styrkan av att vara flera var betydelsefulla faktorer för studenter som startar eget. Det framkom att Idélab troligen höjer sina studenters entreprenöriella self-efficacy med tre av Banduras fyra källor till self-efficacy.

Arbetslivet beskrevs som flexibelt och inhyrning av bemanningssjuksköterskor var högst aktuellt inom den svenska sjukvården. Bemanningssjuksköterskor ställdes inför ständigt nya arbetsuppgifter samt sociala interaktioner. Tidigare forskning visade att coping-strategier var en nödvändighet för att hantera stressorerna som medföljer yrket. Studiens syfte innefattade att ta reda på vilka strategier bemanningssjuksköterskor använder, vilka redan befinner sig i en stressfull arbetsmiljö, för att klara av sina arbetsuppgifter samt de sociala sammanhangen på nya arbetsplatser. En tematisk analys utkristalliserade fyra strategier för att klara av sina arbetsuppgifter och tre strategier för att klara av de sociala sammanhangen på nya arbetsplatser. Studien kom fram till att strategier är nödvändiga inom yrket som bemanningssjuksköterska, men även för att kompensera för bristerna som medföljer den temporära anställningsformen och för deras anställningsbarhet. Studiens resultat skiljde sig från resultat som erhållits från tidigare forskning då den belyste bemanningssjuksköterskors arbetssituation i relation till både det uppgiftsorienterade och sociala inom arbetslivet.

Studenter i Sverige har visats vara en utsatt grupp för stress i samhället. Tidigare forskning har påvisat att en lägre stressupplevelse kan prediceras av individens kontrolluppfattning (locus of control), tillgång till socialt stöd och fysiska aktivitetsvanor. Studiens frågeställning gällde om kontroll-uppfattning, socialt stöd eller fysiska aktivitetsvanor var den starkaste prediktorn för en lägre stressupplevelse hos högskolestudenter. En enkät-undersökning mätte 119 högskolestudenters stressupplevelse, kontroll-uppfattning, sociala stöd och fysiska aktivitetsvanor. Enkla- samt multipla regressionsanalyser visade att kontrolluppfattning var den starkaste prediktorn för en lägre stressupplevelse hos studenter. Kontrolluppfattning var även den enda signifikanta prediktorn när socialt stöd och fysisk aktivitet inkluderades i analysen, vilket inte påvisats tidigare. Resultaten kan användas vid utvecklandet av praktiska åtgärder i syfte att reducera stress.

Målet med rekrytering är att identifiera och attrahera potentiella arbets-sökanden utan att påverka dessa negativt. Tidigare forskning har visat att kandidatupplevelsen påverkas av huruvida den arbetssökande upplever rekryteringsprocessen som rättvis. Syftet med denna studie var att undersöka hur en rekryteringsprocess upplevs av arbetssökanden samt om kön, generationstillhörighet respektive arbetsgivarens attraktivitet har ett samband med kandidatupplevelse. Även skillnader utifrån ansökt yrkesområde, hur långt kandidaten tog sig, samt hur kandidaten fick det slutgiltiga beskedet undersöktes. Deltagare var 1261 arbetssökanden, varav 1009 var män, som under en sexmånadersperiod sökt arbete på ett stort svenskt industriföretag. Utifrån mätinstrumentet Selection Procedural Justice Scale (SPJS) utformades en webbenkät. Resultatet visade att det finns en skillnad i kandidatupplevelse utifrån kandidatens utfall i rekryteringsprocessen, mottagandet av slutgiltigt besked samt hur attraktiv arbetsgivaren anses vara. Rekryterare bör vara noga med att väsentlig återkoppling når varje kandidat. Undersökningen bidrog med nya insikter om kandidatupplevelse, främst utifrån individuella skillnader.

Betydelsen av ett gott chefskap inom äldreomsorgen är av stor vikt för medarbetarna, de boende och verksamheten. Omvårdnadsarbetet påverkas av chefens sätt att arbeta och det krävs därför att chefen är medveten om vad som utgör ett bra chefskap. Intervjuerna i denna studie är utförda med sju enhetschefer inom äldreomsorgen i Sverige. Syftet var att undersöka hur enhetschefer inom svensk äldreomsorg uppfattar sitt chefsarbete inom detta verksamhetsområde. Resultatet visade att arbetssätt, relationer, förhållningssätt och utvecklingsarbete är faktorer som enligt dessa chefer utmärker ett bra chefskap. Förutsättningar för ett bra chefskap var goda arbetsvillkor, motivation, stöd, samarbete, personliga egenskaper och upplevelser av chefskapet.

Forskning har visat på ledarskapets betydelsefulla roll för att främja hälsa och minimera arbetsrelaterad ohälsa. Detta samtidigt som ledares egen arbetsroll ofta kännetecknas av hög arbetsbelastning och påfrestning vilket är riskfaktorer för arbetsrelaterad stress och ohälsa. Studien undersöker upplevelser och hantering av stress på arbetsplatsen hos chefer med personalansvar. Även arbetsrelaterade resurser har undersökts för att synliggöra huruvida dessa inverkar vid hantering av stress. Sex individuella djupintervjuer med personalchefer genomfördes och databearbetningen gjordes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att stress hos cheferna var associerat med stort ansvar, krav på att prioritera mellan uppgifter, ansvar som inte matchas med tillräckliga befogenheter, hög arbetsbelastning samt för många olika arbetsuppgifter. Analysen identifierade fem olika copingstrategier: Kommunikativa, Kompensatoriska, Ansvarsbefriande och Avstängande, Icke-kommunikativa samt Distansierande. Strategierna delades in i konstruktiva och icke-konstruktiva kategorier. Detta då några strategier upplevdes främja hälsan medan andra upplevdes minska den. Kommunikativa arbetsrelaterade resurser användes kontinuerligt som strategier hos respondenterna. 

Prokrastinering innebär att frivilligt skjuta upp en viktig aktivitet, trots vetskapen om att det leder till stress, ångest och ytterligare negativa konsekvenser. Enligt forskning anses 80-95 % av alla högskolestudenter prokrastinera,  50 % av studenterna uppger att detta leder till problem. Self-efficacy är individens tilltro till den egna förmågan att klara av saker. Syftet med studien var att undersöka prokrastinering i relation till self-efficacy och studieresultat. Metoden som användes var en webbenkät där två mätinstrument kombinerades, varav dessa är välkända inom forskning på området, Procrastination Assessment Scale for Students samt College Academic Self-efficacy Scale. Därtill adderades ett flertal frågor som mätte studieresultat. I undersökningen deltog 426 högskolestudenter varav 141 män. Resultatet visade på signifikanta samband mellan prokrastinering och sämre studieresultat, samt mellan prokrastinering och låg self-efficacy. Uppskjutande är ett destruktivt beteende som kan ge allvarliga konsekvenser på flera områden. Av den orsaken bör det vara viktigt att bedriva forskningen vidare.

Vid bedömningar som görs i rättsliga sammanhang kan människor påverkas av faktorer som är juridiskt irrelevanta. Dessa irrelevanta faktorer grundar sig ofta i negativa attityder och fördomar. Vid våldtäkter kan egenskaper hos offret påverka bedömningen av offrets och förövarens ansvar och offret ses som medansvarig till att ha blivit våldtagen. Syftet med denna studie var att undersöka hur människors bedömningar av en våldtäkt påverkas av ett våldtäktsoffers alkoholpåverkan och klädsel. Åttio beteendevetenskapliga studenter läste ett våldtäktsfall där offrets alkoholintag och klädsel vid brottstillfället varierades. Resultatet indikerar tendenser till skuldbeläggande av offret och förmildrande inställningar till förövaren om offret druckit alkohol och/ eller varit utmanande klädd.