https://www.mdu.se/

mdu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1257
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdu, Hasna Ibrahim
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Fungula, Natacha
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    MÅLTID OCH DEMENSSJUKDOM: Sjuksköterskors erfarenheter av att bevara nutrition2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Abdulahi Abdi, Saynab
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Mohamed Dirie, Adno
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Personcentrerad vård: En studie om personcentrerad vård på akutsjukhus2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personcentrerad vård ska prägla vården då det ingår som en av kärnkompetenserna en sjuksköterska bör ha. Patienter upplever att livs- och vårdkvalitén ökar när personcentrerad omvårdnad tillämpas i vården. Patienter känner sig mer sedda och uppskattar att bil lyssnade till. Detta brister ibland då patienter har erfarenheter av saknaden av personcentrerad omvårdnad på akutsjukhusen. Patienter och anhöriga har erfarenheter av att sjuksköterskor inte alltid är närvarande och att det inte ges tid. Syftet: Att skapa en överblick av sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård på akutsjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. 10 vårdvetenskapliga artiklar inkluderades i arbetet varav 9 artiklar var kvalitativa studier och 1 artikel var kvantitativ studie. Resultat: I resultatet presenteras likheter och skillnader i artiklarnas syften, metod och resultat. I likheter och skillnader av artiklarnas resultat identifierades fyra teman: vårdrelationer, delaktighet, brister och arbetsgruppen och arbetsrutinerna . Slutsats: Sjuksköterskor visade vilja att skapa vårdrelationer för att främja personcentrerad omvårdnad men hindrades av brist på kunskap, brist på tid som kan uppstå på akutsjukhus samt arbetsrutiner och arbetsgruppen. Sjuksköterskor erfor att kunskapsutbytet i arbetsgruppen samt relationer med patienter och anhöriga kunde främja och öka möjligheterna till att personcentrerad omvårdnad uppnåddes på akutsjukhusen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    personcentrerad vård
  • 3.
    Abdulkadir Abshir, Safiya
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Pettersson, Hanna
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att hitta motivation i vårdandet: En litteraturstudie utifrån sjuksköterskors erfarenheter2022Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Compassion energy kan bidra till sjuksköterskors förutsättningar att ge patienter och meningsfull vård utifrån ett medkännande förhållningssätt. Sjuksköterskors empati gentemot patienter kan innebära en risk för compassion fatigue hos sjuksköterskor, vilket kan försämra patientsäkerheten. Sjuksköterskors ansvar över den egna hälsan har en stor betydelse för att minimera sjuksköterskors avsikt att lämna arbetet samt för att skydda patienter från vårdskada. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att hitta motivation i vårdandet. Metod: Systematisk litteraturstudie enligt Evans med underlag av tio olika kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat:Resultatet bestod av två teman, erfarenheter av meningsfullhet samt erfarenheter av en trygg arbetsmiljö. Erfarenheter av meningsfullhet gav två subteman, att finna glädje och att få ge hjälp. Erfarenheter av en trygg arbetsmiljö gav två subteman, att få emotionellt stöd från kollegor och att ha möjlighet till utveckling. Slutsats:Sjuksköterskor motiverades i vårdandet genom att finna glädje då det bildades en gemenskap på arbetsplatsen samt att glädjen underlättade svåra situationer i vårdandet. Att få hjälp till en annan människa i behov av hjälp ansågs vara grunden för vårdandet. Att få emotionellt stöd från kollegor bidrog till en trygghet i vårdandet och gjorde det möjligt för sjuksköterskorna att uppnå likvärdiga mål. Att ha möjlighet till utveckling gav sjuksköterskorna en djupare förståelse och underlätta olika situationer i vårdandet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att hitta motivation i vårdandet
  • 4.
    Abdulwasi, Aminna
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd. Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV).
    Sisay, Bintou
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd. Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV).
    VÅRDMILJÖNS BETYDELSE FÖR PATIENTENS ÅTERHÄMTNING2022Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 5.
    Abrahamsson, Marcus
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Bemötande av anhöriga i samband med dödsfall: En litteraturöversikt över sjuksköterskors erfarenheter2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Som sjuksköterska är det mycket vanligt att bemöta anhöriga när en närstående har avlidit. Flera anhöriga känner sorg och chock efter dödsfallet, samt vittnar om bristande kunskap och kompetens om kommunikation och bemötandet hos vårdpersonalen. Flertalet anhöriga anser också att de blir dåligt bemötta av vårdpersonalen. Samtidigt har sjuksköterskor ett ansvar att ta hänsyn till de anhöriga enligt riktlinjer. Eftersom flera anhöriga vittnar om ett dåligt bemötande från vårdpersonalen verkar det vara värdefullt att få en djupare kunskap om hur sjuksköterskor bemöter anhöriga i samband med dödsfall. Syfte: Att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med dödsfall. Metod: En litteraturöversikt bestående av elva artiklar. Åtta artiklar var kvalitativa, två var mixade och en var kvantitativ. Resultat: Artiklarnas syften, deltagare, datainsamlingsmetoder och resultat jämfördes. Det framkom tre olika teman genom analysen av artiklarnas resultat. Temana var, Att ha förutsättningar för att ge stöd till anhöriga vid dödsfall, Att ge stöd samt Att bilda relation med anhöriga. Slutsatser: Stödet till anhöriga ansågs delvis vara bristfälligt på grund av otillräcklig kompetens och utbildning hos sjuksköterskorna.

    Nyckelord: anhöriga, bemötande, dödsfall, erfarenheter, litteraturöversikt, sjuksköterska

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Abrahamsson, Pia-Marie
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Kron, Viktoria
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    "Det känns som att man blir betraktad som en andra klassens medborgare”: Hur patienter med allvarlig psykisk ohälsa erfar den somatiska vården och psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av ansvar för fysisk hälsa i psykiatrisk vård2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning talar om förutfattade meningar, okunskap, rädsla m.m. hos somatisk vårdpersonal och om patienter som känner sig avskrivna från den somatiska vården med att det är den psykiska ohälsan som är orsak till de fysiska symtomen. Psykiatrins vårdpersonal upplever problem med att vårda den fysiska hälsan hos patienten, då deras specialitet är den psykiska hälsan.  Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter med allvarlig psykisk ohälsa erfar den somatiska vården och psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av ansvar relaterat till psykiatripatienternas fysiska hälsa. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer, varav fem intervjuer med patienter och fyra intervjuer med psykiatrisjuksköterskor. Intervjuerna har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att patienterna känner sig sedda som sin psykiska sjukdom och upplever sig inte vara lika mycket värda som övriga patienter i den somatiska sjukvården. Psykiatrisjuksköterskorna erfar att det finns många svårigheter både teoretiskt och praktiskt för dem att ta hand om patienternas fysiska hälsa. Slutsatsen är att fördomar upplevs som tyngande för patienterna och orsakar med tiden mer psykisk ohälsa och större risker för deras fysiska hälsa. För sjuksköterskan är det en konst att skilja på vilket som tillhör psykiatriska vårdens ansvar och vad som är ämnat för den somatiska vården.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Abu Eid, Anna
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Jonsson, Josefin
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Förebyggande faktorer mot compassion fatigue: En allmän litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare forskning visar att vårdtyngden på sjukhusen ökar vilket leder till att vården blir påverkad, då sjuksköterskor anser att de inte vårdar etiskt och moraliskt rätt. Detta på grund av att det inte finns tillräckligt med tid att ge varje patient ”det lilla extra’’ och prioriteringar måste ske. Stressen hos sjuksköterskor ökar på grund av att prioriteringar är medvetna men inte självvalda, medvetenheten leder till att de arbetar på ett sätt sjuksköterskan själv anser är etiskt fel. Denna etiskt betingade stress leder till att kvaliteten på vården påverkas. Stressen kan leda till självanklagelser som “borde jag ha sprungit snabbare mellan patienterna”. På grund av bristfällig återhämtning försvinner krafterna till att ge en god vård. Syfte: Att belysa skyddsfaktorer som förebygger Compassion fatigue (CF) hos sjuksköterskor. Metod: Allmän litteraturöversikt. Där vårdvetenskapliga artiklar av kvalitativa, kvantitativa och mixad metod har använts. Resultat: Få stöd av sina kollegor, ledning och familjemedlemmar var viktiga faktorer för att förebygga CF. Kunskap hur sjuksköterskorna själva fungerar för att kunna minska sin stress, samt att känna compassion satisfaction var viktiga aspekter för att kunna förebygga CF. Slutsats: När sjuksköterskorna kände en mening med vårdandet kunde CF förebyggas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Abukar Mohamed, Sadiyah
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Strömberg, Amina
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att vårda patienter vid livets slutskede: En allmän litteraturöversikt om sjuksköterskors erfarenheter2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vård i livets slutskede handlar om att lindra lidande och öka patientens välbefinnande under sista tid i livet. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår det att lindra lidande, främja hälsa och att verka för ett fridfullt och värdigt avslut för patienter. Tidigare forskning visade att patienter uppskattade sjuksköterskors goda omhändertagande och bemötande. Det framkom att patienter erfor att den terminala sjukdomen omkullkastar livet och det uppstod en förlust av kontroll och självbild. Syfte: Syftet var att översiktligt beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter vid livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt tillämpades med sammanlagt elva vårdvetenskapliga artiklar, varav åtta var kvalitativa, två kvantitativa och en mixad metod. Resultat: Det identifierades fyra olika teman som besvarade sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede som var; Kommunikation och utmaningar i vårdandet, Sjuksköterskans behov av utbildning och kompetens, Betydelsen av ett tvärprofessionellt samarbete och slutligen Emotionell påfrestning. Slutsats: Sjuksköterskor erfor att en god kommunikation var grunden för en högkvalitativ vård i livets slutskede. Dock uppstod det kommunikationsutmaningar när patienter och närstående hade olika mål för vården. För att erbjuda säker och god vård där patienters behov tillgodosågs erfor sjuksköterskor behov av specialiserade kunskaper och färdigheter inom palliativ vård.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att vård patienter vid livets slutskede: En allmän litteraturöversikt om sjuksköterskors erfarenheter
  • 9.
    Ackesten, Emmelie
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Gustafsson, Marie
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    En begränsad vardag: En allmän litteraturöversikt om erfarenheter av att leva med diabetesfotsår2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Ackesten, Emmelie
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Linda, Toresäter
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Anestesisjuksköterskors omsorgsfulla vårdande: Strategier för att lindra oro hos patienter inför anestesi2022Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Majoriteten av de patienter som skall genomgå anestesi uppvisar någon form av oro. Anestesisjuksköterskor ansvarar för att bemöta och lindra obehag samt lidande hos patienter i den preoperativa vården. Obehandlad oro orsakar onödigt lidande och kan leda till både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser för patienten såväl som samhället. Därför är det viktigt att anestesisjuksköterskor känner till strategier för att kunna bidraga till lindring hos patienter. Syfte: Syftet är att beskriva strategier för att lindra oro hos patienter inför anestesi. Metod: Systematisk integrerad litteraturöversikt av 23 artiklar enligt Whittemore och Knafl. Resultat: Att skapa trygghet är en viktig och central del i hanteringen av preoperativ oro. Individuellt anpassad information var en förutsättning för att skapa trygghet. Andra strategier som förekom var fysisk beröring, avledning, läkemedel, alternativa behandlingar, ibland enskilt men även i kombination. Slutsats: Examensarbetet presenterar möjliga strategier för anestesisjuksköterskor att använda sig av i mötet med patienter som är oroliga inför anestesi. Resultatet rangordnar inte vilken strategi som fungerar bäst utan ger ett utbud av alternativ till lindring. Strategierna som presenteras kan användas var och en för sig eller kombineras för att uppnå önskat resultat. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Adbirahman, Fatma
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Melin, Madelein
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Överviktiga gravida kvinnors erfarenheter av bemötandet på barnmorskemottagning: En kvalitativ webbaserad enkätundersökning2023Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma ökar risken för att drabbas av ohälsa och är en av de främsta orsakerna till sjukdom och förtidig död i Sverige. Gravida med övervikt eller fetma har ökat vid inskrivning till barnmorskemottagning. Det finns flertalet risker med att vara gravid och ha fetma både för den gravida och barnet. Barnmorskan har ett ansvar när det kommer till att informera om riskerna med fetma.

    Syfte: Att beskriva överviktiga gravida kvinnors erfarenheter av bemötandet på barnmorskemottagning.

    Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. En webbenkät som besvarades av 36 gravida kvinnor med fetma. Enkätsvaren analyserades med innehållsanalys.

    Resultat: Tre kategorier och nio subkategorier utgjorde resultatet. Barnmorskors förhållningssätt varierade. Erfarenheterna av bemötandet var varierat. Kvinnorna önskade bli sedda som mer än vikten. Vidare var fetma ett känsligt ämne att ta upp.

    Slutsats: Ett behov av att bli sedd som alla andra framkom. Det ansågs även viktigt att barnmorskan inte bemötte den gravida på ett dömande sätt utan talade om fetma utan att lägga någon värdering vid ämnet. Erfarenheter av stigmatisering framkom. Barnmorskor behöver ytterligare kunskap för att kunna bemöta gravida kvinnor med fetma på ett bättre sätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Adeyemo, Egle
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Ivashova, Viktoriya
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att flytta till ett särskilt boende: En literaturstudie om äldres upplevelser2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Agemalm, Stina
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Thuvander, Frida
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativt: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienterna som erhåller palliativ vård upplever bland annat att de förlorar sin frihet och självständighet i och med sjukdomen och en frustration över att kroppen inte fungerar som tidigare. De upplever även att deras situation får dem att ändra sina attityder gentemot livet. Flera patienter uppskattar när vårdpersonalen visar ett genuint intresse och många har ett stort förtroende för sjukvården. Några patienter upplever dock att sjuksköterskorna och läkarna inte har tid för dem och att deras kunskap gällande deras psykosociala problem är bristfällig. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativt. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Tio kvalitativa artiklar har analyserats och presenterats i arbetets resultat. Resultat: Efter analys uppkom två teman; Att bli berikad och Att bli utmanad som beskriver sjuksköterskors upplevelser med fem subtema. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde bland annat att de stärktes som person och att de lärde sig att omprioritera och uppskatta livet. De upplevde även sorg över patienternas öden och det var vanligt att ta med sig jobbet hem. Flera av sjuksköterskorna upplevde att läkarna inte gav dem något stöd, andra upplevde att deras brist på erfarenhet bidrog till en sämre vård.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Ahlm, Marielle
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Swärd, Anna
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Vård i livets slutskede: Systematisk litteraturstudie om sjuksköterskors erfarenheter2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vård i livets slutskede sker på på vårdavdelningar, i hemmet, inom primärvården, på hospice eller via hemtjänsten. I sitt dagliga arbete kommer allmänsjuksköterskor möta patienter som vårdas i livets slutskede. Den palliativa vårdfilosofin syftar till att lindra patienters lidande. Sjuksköterskor har den ledande rollen i omvårdnadsansvar för patienter. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Kvalitativ ansats. Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes enligt Evans (2002). Resultat: Efter analysen framkom två teman och fem subteman. Tema 1) Otillräcklighet som inkluderar: Svårt att tillfredsställa behov och svårt att hålla personlig distans. Tema 2) Tillfredställelse som inkluderar: Meningsfullhet, stöd från teamet och förståelse. Slutsats: Sjuksköterskor erfar både positiva och negativa erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. De positiva erfarenheterna framkommer när sjuksköterskor erfar sitt dagliga arbete som meningsfullt. De negativa erfarenheterna framkommer när sjuksköterskor erfar otillräcklighet. Relationen till patienter och dess anhöriga beskrivs som viktig för att höja vårdkvalitén. Relationen kan visa sig att medföra problem på sjuksköterskors personliga plan om de identifierar sig med vårdtagarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Ahlqvist, Robyn
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Lanbro, Emelie
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Att få stöd att växa: Unga vuxna patienters erfarenhet av delaktighet inom barn- och ungdomspsykiatrin2022Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Delaktighet i vården är viktigt, då det finns skrivet i styrdokument och lagar. Tidigare forskning tyder det på att vårdpersonal och patienter inte alltid har samma syn på begreppet delaktighet. Att belysa patientens levda erfarenheter av delaktighet inom barn- och ungdomspsykiatrin synliggör det vad delaktighet betyder för patienten. Det kan bidra till att öka kunskapen hos vårdpersonal och förbättra vårdprocessen för patienten. Syfte: Studiens syfte är att beskriva vad unga vuxna erfarit som delaktighet under den period de själva har varit patienter inom barn- och ungdomspsykiatrin. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Ändamålsenligt urval gjordes och 8st deltagare i åldern 18–20 deltog i studien. Semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet skrivs ut i fyra kategorier Att bli bekräftad, Att få utrymme, Att förstå sig själv, Att förstå sammanhang dessa kategorier fick även subkategorier för att kunna beskriva kategorierna tydligare. Kategorierna och subkategorier bildade ett tema; Att få stöd att växa. Slutsats: Begreppet delaktighet har många betydelser. Att bli bekräftad i den situationen man befinner sig i och känna tillit blir viktigt i relationen till vårdpersonalen. En trygg relation främjar patientens delaktighet i vården.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Ahlstedt, C.
    et al.
    Department of Public Health and Caring Sciences, Health Services Research, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Eriksson Lindvall, C.
    Department of Business Studies Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Holmström, Inger K.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd. Department of Public Health and Caring Sciences, Health Services Research, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Muntlin Athlin, Å.
    Department of Public Health and Caring Sciences, Health Services Research, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    What makes registered nurses remain in work?: An ethnographic study2019Ingår i: International Journal of Nursing Studies, ISSN 0020-7489, E-ISSN 1873-491X, Vol. 89, s. 32-38Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Registered nurses’ work-related stress, dissatisfaction and burnout are some of the problems in the healthcare and that negatively affect healthcare quality and patient care. A prerequisite for sustained high quality at work is that the registered nurses are motivated. High motivation has been proved to lead to better working results. The theory of inner work life describes the dynamic interplay between a person's perceptions, emotions and motivation and the three key factors for a good working life: nourishment, progress and catalysts. Objectives: The aim of the study was to explore registered nurses’ workday events in relation to inner work life theory, to better understand what influences registered nurses to remain in work. Design: A qualitative explorative study with an ethnographic approach. Methods: Participant observation over four months; in total 56 h with 479 events and 58 informal interviews during observation; all registered nurses employed at the unit (n = 10) were included. In addition, individual interviews were conducted after the observation period (n = 9). The dataset was analysed using thematic analysis and in the final step of the analysis the categories were reflected in relation to the three key factors in theory of inner work life. Results: Nourishment in a registered nurse context describes the work motivation created by the interpersonal support between colleagues. It was important to registered nurses that physicians and colleagues respected and trusted their knowledge in the daily work, and that they felt comfortable asking questions and supporting each other. Progress in the context of registered nurses’ work motivation was the feeling of moving forward with a mix of small wins and the perception of solving more complex challenges in daily work. It was also fundamental to the registered nurses’ development through new knowledge and learning during daily work. Catalysts, actions that directly facilitate the work, were highlighted as the possibility to work independently along with the opportunity to work together with other registered nurses. Conclusion: This study has a number of implications for future work and research on creating an attractive workplace for registered nurses. Working independently, with colleagues from the same profession, integrated with learning, visible progress, and receiving feedback from the work itself, contribute to work motivation. 

  • 17.
    Ahlstedt, Carina
    et al.
    Uppsala University, Dept of Public health & Caring Sciences, Sweden.
    Eriksson Lindvall, Carin
    Uppsala University, Dept of Business Studies, Sweden.
    Holmström, Inger
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd. Uppsala University, Dept of Public health & Caring Sciences, Sweden.
    Muntlin, Åsa
    Uppsala University, Dept of Public Health & Caring Sciences, and Dept of Medical Sciences, Sweden.
    Flourishing at work: Nurses' motivation through daily communication - an ethnographic approach2020Ingår i: Nursing and Health Sciences, ISSN 1441-0745, E-ISSN 1442-2018, Vol. 22, nr 4, s. 1169-1176Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Shortage and turnover of registered nurses are worldwide challenges, and work motivation is one factor in retaining staff in the healthcare sector. The aim of this study was to explore registered nurses' motivation expressed in daily communication, using the basic needs in self‐determination theory as a framework. A secondary analysis of ethnographic data, collected through participant observations, informal interviews during observations, and individual interviews, was used. A total sample of all registered nurses employed at a hospital unit in Sweden (n = 10) participated. The data were analyzed thematically through the lens of the basic needs in self‐determination theory: autonomy, competence, and relatedness. Self‐regulation of learning, the possibilities to discuss work‐related challenges with colleagues, and having registered nurses lead dialogues with physicians were factors connected to autonomy. Having a registered nurse and physician solve problems together was a factor connected to competence. A sense of belonging and security in a permissive climate between registered nurses was connected to relatedness. This paper has implications for increased awareness of the three basic motivational needs, which could be used in the development of attractive workplaces.

  • 18.
    Ahmadi, Fershta
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Laine, Helene
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att vårda patienter med demenssjukdom: - Ur ett sjuksköterskeperspektiv2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det sker en ökning av personer med demenssjukdom vilket ökar kravet på vårdens som ges. Patienter och deras anhöriga erfar brister i vården, bland annat i den personcentrerade vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom. Metod: Metoden och dataanalysen har utgått från Fribergs litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes genom att söka fram vårdvetenskapliga artiklar. Urvalet bestod av erfarenheter som legitimerade sjuksköterskor hade av att vårda patienter med demenssjukdom. Därefter kvalitetsgranskades varje artikel och sedan analyserades deras syfte, metod och resultat. Resultat: Resultatet indelades i följande tre teman; organisationens påverkan på vårdkvaliteten, vårdrelationens betydelse samt tolkning av patienters behov. Slutsats: Sjuksköterskor strävar efter att öka sin kunskap och etablera meningsfulla vårdrelationer, även om detta kan vara krävande. Tolkning av patienters behov utgjorde en central utmaning för sjuksköterskor. Organisationens aspekter kan skapa hinder för en personcentrerad vård, vilket understryker behovet av en stödjande organisation för att kunna implementera en vård av god kvalitet till patienter med demenssjukdom och deras anhöriga.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Ahmed, Ali
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Marian Roble, Ahmed
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    ÅTERHÄMTNING EFTER STROKE: En systematisk litteraturstudie2021Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke är ett allvarligt medicinskt tillstånd där syretillförsel i hjärnan är hämmad på grund av blodpropp eller blödningar i hjärnan. Utöver funktionsnedsättningar som sjukdomen medför som rörelsebegräsningar, minnesförlust, förlamningar och kognitiva svårigheter upplever också patienter med stroke psykiska påfrestningar som depression, ångest, oro och känsla av uppgivenhet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att stödja patienters återhämtning efter stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på tio vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: I resultat framkom två teman och sex tillhörande subteman där sjuksköterskors upplevelser av att stödja patienters återhämtning efter stroke belystes. I första temat: Organisatoriska förutsättningar med tillhörande subteman, mer kunskap behövs, att ha mer tid och att samarbeta i teamet. I andra temat: förutsättningar i vårdande med tillhörande subteman kommunikation betydelse, relation med patienter och relation med anhöriga. Slutsats: Tid respektive kunskapsbrist leder till hinder som gör att sjuksköterskor upplever begränsningar i deras arbete att stödja återhämtning på patienter med stroke. För att motverka dessa hinder och minska sjukdomens negativa påverkan behöver patienter mer tid och tydliga mål för snabbare återhämtning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Ahmed Mohamed, Ayaan
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Alzagher, Yara Mohammed
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att vårda patienter i livets slutskede: En litteraturöversikt över sjuksköterskans erfarenheter2024Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 21.
    Ahmed, Zeynab Mohamud
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Sahlman, Sari
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    ATT FRÄMJA EGENVÅRD HOS ÄLDRE: Från ett sjuksköterskeperspektiv2024Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att främja egenvård hos äldre
  • 22.
    Ahrons, Louise
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Sigvardsson, Eleonor
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV PALLIATIV OMVÅRDNAD: En litteraturstudie2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Målet med palliativ omvårdnad är att lindra lidande, främja välbefinnande och ge patienter ökad livskvalitet. Det är sjuksköterskan som har det övergripande ansvaret att se till att dessa delar efterföljs. Tidigare forskning belyser patienters och anhörigas upplevelser av palliativ omvårdnad där det framkommer att flertalet brister finns. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ omvårdnad. Metod Litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat I analysen framkom tre teman och sju subteman. Första temat, Att erfara känslomässigt engagemang, genererade subteman Meningsfullhet i yrket och Personlig påverkan. Det andra temat, Hinder för god palliativ omvårdnad, genererade subtemanKunskapsbrist och känslan av otillräcklighet och Brister i omvårdnadsarbetet. Tredje temat, Möjligheter för god palliativ omvårdnad, genererade subteman Kunskap i omvårdnadsarbetet, Samarbete i omvårdnadsteamet samt Betydelsen av kommunikation. Slutsats Sjuksköterskor upplevde hinder i den palliativa omvårdnaden genom avsaknad av utbildning inom palliativ omvårdad samt brist i kommunikationen med patienter och derasanhöriga. Även brist på sjuksköterskor upplevdes vilket medförde en känsla av otillräckligheti professionen. Patienter och anhöriga ansåg att sjuksköterskorna var omhändertagande och att omvårdnaden var god, men uppmärksammade även brister i kommunikationen samt atttidsbristen sänkte omvårdnadens kvalitet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Ainfer, Hawri
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Qadri, Razia
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård på sjukhus2021Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård ges i livets slutskede när botande behandling inte längre är möjlig. På grund av sjukdomen kan patienten förlora sin självständighet och frihet, vilket leder till att livet inte fungerar som tidigare. Sjuksköterskans ansvar är att lindra patienters lidande under sista tiden i livet samt att uppfylla behov hos närstående. För att främja patientens livskvalitet bör sjuksköterskan dessutom skapa en god relation med den döende och dess närstående. Patienten och närstående uttrycker att sjuksköterskan bör ta ansvar för kommunikation, information och existentiella samtal i palliativ vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i livets slut skede på sjukhus. Metod: Examensarbetet är utformat enligt en systematisk litteraturstudie med kvalitativ beskrivande syntes. Resultat: Utifrån dataanalysen framkommer två teman: hinder för god palliativ vård och emotionell påverkan. Dessa innefattar subteman och beskriver sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård. Slutsats: Brist på erfarenhet, kunskap och tid hindrar sjuksköterskor att ge en god palliativ vård. Kommunikation, samarbete med kollegor, patienten och närstående samt emotionellt engagemang och möjlighet för existentiella samtal ansågs angelägna i palliativ vård. Nyckelord: kvalitativ, litteraturstudie, livets slutskede, palliativ vård, sjuksköterskors upplevelser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Ajine Jakobsson, Emilia
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Greijer, Cornelia
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att vårdas av sjuksköterskestudenter- patienters upplevelser: En systematisk litteraturstudie2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) ska sjuksköterskestudenter lära sig att vårda med stöd av sin handledare. Inom samtliga vårdverksamheter sker möten mellan patienter och sjuksköterskestudenter och under denna tid förväntas studenter erbjuda patienter god vård. Patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter är av betydelse för att belysa aspekter som är viktiga för vårdandet utifrån patienters perspektiv. Genom att belysa dessa aspekter kan området studeras och bidra till främjandet av en god vård. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Metod: Kvalitativ systematisk litteraturstudie med tillämpning av beskrivande syntes av 10 artiklar. Resultat: Två teman identifierades; Det trygga vårdandet samt Att skapa en ömsesidig vårdrelation, med sammanlagt fyra tillhörande subteman. Slutsats: Patienter upplever både positiva och negativa upplevelser av att bli vårdade av sjuksköterskestudenter, dock övervägande positiva. Positivt för patienters välbefinnande är när sjuksköterskestudenter bidrar med trygghet och genuin vilja att lära känna patienter, vilket vidare skapar förutsättningar för vårdrelationer och kunskapsutbyten. Negativa upplevelser kan kopplas till otrygghet och brist i kommunikation vilket bidrar till känslor av oro, rädsla och otrygghet. Patienters upplevelser speglar det lagar, styrdokument och vårdvetenskaplig forskning redogör för som god vård. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Akcay, Eva
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Betydelsen av omvårdnadsåtgärder för sömn hos personer med demenssjukdom2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Dementia is a common widespread disease, which is characterized by cognitive impairment due to damage to the brain. The disease cannot be remedied, and the treatment consists of relieving the symptoms and nursing care actions. Previous research has shown that sleep disruption frequently occurs in persons with dementia and can affect other aspects such as quality of life, physical and mental health. Sleep is a central component for physically and mental regaining, as well as recovery, and falls within the remit of the nursing profession. There is evidence supporting that sleep disruption has an impact in persons with dementia, which further gives opportunity to more closely investigate the meaning of nursing care actions, not including drug treatment. Aim: The aim is to describe the meaning of nursing care actions on sleep in persons with dementia living in nursing homes. Method: A literature review which included 12 articles, of which 11 had a quantitative method and 1 qualitative method. Results: Several nursing care actions had impact on sleep, related to three themes of sleep: The meaning of nursing care actions for (1) sleep quality, (2) sleep measured by time and (3) decreased nightly activity and increased daily awakeness. Conclusion: A number of nursing care actions showed a positive meaning for multiple aspects of sleep. Although there is still a need for further research, in order to ensure enough evidence to ascertain a general conclusion; for the impact of nursing care actions on sleep in persons with dementia.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Aktas, Berivan
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att vara anhörig i en närståendes palliativa vård: En litteraturstudie2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 27.
    Akterhag, Andreas
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Leonardsson, Gustaf
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Al Mashhadani, Raghad
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Meijer, Helen
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att vårda personer med demens: Sjuksköterskors upplevelser2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En åldrande befolkning innebär ökat antal personer med demenssjukdomar. Det är av stor vikt att sjuksköterskor har tillräcklig kompetens för att ge god vård i vårdandet av personer med demens. Att leva med demenssjukdom är en komplex situation och att drabbas av kognitiv svikt innebär ofta att med tiden bli beroende av någon form av vård för att klara vardagen. Tidigare forskning redogör för olika vårdupplevelser hos personer med demens och anhöriga samt hur sjuksköterskor kan påverka dessa. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med demens. Metod: Litteraturstudie baserad på 10 vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Två identifierade teman, ”hinder för vårdande” och ”möjligheter för vårdande”. Resultat visade att resurser, kunskap och utbildning var bristfällig. Vikten av att se personen bakom sjukdomen och behovet av att individualisera vården. Samt att se anhöriga och miljöns betydelse i vårdandet. Slutsats: Sjuksköterskor upplever brister i vården för personer med demens. Dessa relateras till bristfälliga resurser och otillräcklig kunskap. Relationen mellan sjuksköterskorna och personer med demens ska värdesättas, miljön ska vara lugn och att den upplevda relationen med anhöriga bidrar till vårdandet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Alayed, Abdulrahman S.
    et al.
    Sophiahemmet Högskola, Sweden.
    Lööf, Helena
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd. Sophiahemmet Högskola, Sweden.
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola, Sweden.
    Saudi Arabian ICU safety and nurses' attitudes2014Ingår i: International Journal of Health Care Quality Assurance, ISSN 0952-6862, E-ISSN 1758-6542, Vol. 27, nr 7, s. 581-593Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 30.
    Albin, Stina
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Hellström, Amanda
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    NÄRSTÅENDES ERFARENHETER AV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE: En allmän litteraturöversikt2023Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Albinsson, Angelica
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Sundkvist, Anders
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att ha det modigaste modet: En fenomenografisk intervjustudie om vårdkultur utifrån distriktssköterskors uppfattningar2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Albrektsson, Linda
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Chelslín, Maria
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Barnmorskors erfarenhet att handlägga induktioner: En kvantitativ tvärsnittsstudie2024Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Aldebes, Tharaa
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Norén, Petra
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Sjuksköterskors risker att utveckla compassion fatigue: En allmän litteraturöversikt2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Providing person-centered care is part of the nurse's area of ​​competence and, together with the essential purpose for alleviating suffering, compassion arises as a natural response. Compassion emerges both as an ethical approach and as a loving atmosphere, which brings the nurses meaningfulness to their profession. Patients have a need to meet nurses with empathy and compassion in care, of which the compassion fatigue in nurses has negative effect on patients. Problem: When the nurses develop compassion fatigue, leads to the inner energy being drained without the capacity to be restored. The side effect is somatic and psychiatric disorders in the nurses. In order to produce preventive measures or improve working conditions for nurses, it is necessary to produce an overview of the risk factors. 

    Aim: The aim was to create an overview of the nurse’s risks of developing compassion fatigue. Method: A general literature review was performed according to Friberg's method where 11 articles were analyzed. Results: Three themes were generated as the result for the nurse's risks of developing compassion fatigue: empathic disharmony, work-related risk factors and dysfunctional thought and action patterns. Conclusion: The nurses has both controllable and non-controllable risks to compassion fatigue. The empathic risks and internal factors are risks that the nurse herself can influence and should therefore focus on. The non-controllable risk factor can be used by the nurses for risk analysis and given to the responsible manager.

    Keywords: compassion, empathy, fatigue, literature review, risk factors

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext
  • 34.
    Alex, Thelin
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att leva med dialys: En litteraturstudie om patienters förluster och begränsningar2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: There is a large group of patients in Sweden that are treated due to their chronic renal failure.  Adequate kidney function is life essential and therefore dialysis will be initiated to compensate the kidneys deficiency among those patients. Haemodialysis is conducted at a dialysis clinic and patients go there for treatment 3 times a week in an average. Problem: For the individuals bound to dialysis it is likely that the treatment could lead to an obligate to adjust one’s life for the treatment. This adjustment could potentially create suffering due to limitations in life of the patient. Aim: The purpose was to create an overviewing understanding of patients’ experiences towards everyday life when treated with dialysis. Result: Patients undergoing dialysis experience that they are depending on other people. Patients expressed that they were restricted to a life where everything was experienced only through a patient perspective. Conclusions: Nursing recourses must be gathered against patient self-efficacy deficiency and motivation so that patient participates in care. Understanding patient’s experiences helps to identify self-efficacy deficiency. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att leva med dialys
  • 35.
    AL-Hanaguli, Samara
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Daher, Josefin
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att vårda i palliativ vård2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 36.
    Alhashimi, Aesha
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Dawit, Yosief
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att vårda i ett palliativt skede: En litteraturöversikt om sjuksköterskors erfarenheter2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: The objective of palliative care is to alleviate the physical, mental, and social suffering of a patient and to promote the quality of till patients die. The main task of a nurse is to provide nursing, that is totally based on the patients’ needs and wishes. To conduct person- centered care, nurses need to establish a functional caring relationship with both patients and family members. In palliative care, it is particularly important to show respect for relatives because relatives are affected as much as the patient. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients in a palliative phase. Method: A general literature review according to Friberg. Eight qualitative and two quantitative articles were analyzed. Results: three themes were identified and discussed on nurses’ experience in palliative care. These themes are the importance of communication, the importance of knowledge and experience and the importance of individual care for the unique person. Conclusion: Nurses needs knowledge and experience in palliative care, as well as competence in dealing with emotional suffering and emotional support.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Alinei, Kristina
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Beckius, Emelie
    ATT TILLSAMMANS STÖTTA PATIENTEN till ATT MÅNA OM SIG SJÄLV: Hur sjuksköterskor erfar möjligheter och utmaningar med personcentrerad vård inom psykiatrisk heldygnsvård2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att anpassa vården enligt det personcentrerade arbetssättet är en pågående process både internationellt såväl som i Sverige. Implementeringsprojekt och olika former av personcentrerade åtgärder genomförs och är under ständig utveckling inom hälso- och sjukvården. Det framkommer i tidigare forskning att det inom psykiatrisk vård föreligger svårigheter att implementera personcentrerad vård och att det råder ett sjukdomsorienterat förhållningssätt. Patienten behöver få en mer aktiv roll i sin egen vård och därmed bli mer delaktig. Hur personen upplever och förstår sin psykiska ohälsa är av stor vikt. Det ligger även under sjuksköterskans ansvar att möjliggöra detta för patienten, men detta kan vara svårt och flera hinder kan tillkomma. Syfte: Att beskriva de möjligheter och utmaningar som sjuksköterskor kan erfara med personcentrerad vård inom den psykiatriska heldygnsvården. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Som datainsamlingsmetod användes fokusgruppsintervjuer, två grupper med totalt nio stycken deltagare. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Redovisas i fyra kategorier, åtta subkategorier samt ett tema. Temat som genomsyrar hela resultatet är att gemensamt stötta patienten till att måna om sig själv. Slutsatser: Det finns en vilja bland sjuksköterskor att arbeta mer personcentrerat och att göra patienterna mer delaktiga i sin vård. Resultatet visar att i den psykiatriska heldygnsvården fortfarande finns stora möjligheter att arbeta mer personcentrerat, vilket medför att de utmaningar som framkommer behöver omvandlas till och bli möjligheter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Alizade, Maliha
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Naserizadeh, Zahra
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att vårdas med covid-19 isolerad: Ur ett patientperspektiv2024Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 39.
    Alkateb, Dhafar
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Larsson, Stina
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att vårda patienter med smärta: Sjuksköterskors upplevelser2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Al-Khamees, Inas
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Bilal, Mary
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att leva med ALS: En litteraturstudie ur patienters perspektiv2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en fortskridande motorneuronsjukdom som drabbar och bryter ner nervceller som styr skelettmuskulaturen. Sjukdomen orsakar stort lidande för patienter och kan vara snabbt fortskridande och oförutsägbar. Sjuksköterskor upplever att patienter med ALS behöver få adekvat information och stöd för att lindra lidande. Detta sker genom att sjuksköterskor är respektfulla och lyhörda på patientberättelsen. Närstående har också en stödjande funktion i patienters kamp mot sjukdomen genom att vara närvaro i vardagen.

    Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med ALS. 

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tretton kvalitativa artiklar.

    Resultat: Två teman och fem subteman identifierades. Det första temat var en förändrad livssituation genom att uppleva rädsla för framtiden, att vara begränsad i vardagen och att vara beroende av omgivningen. Det andra temat var att anpassa sig till en ny tillvaro genom att leva med acceptans i nuet och att finna mening trots sjukdomen. 

    Slutsats: Patienter med ALS upplever en förändrad livssituation på grund av sjukdomen. Detta krävs en medvetenhet och kunskap om patienters upplevelser hos sjuksköterskor vilken kan bidra till bättre vård och öka anpassning för patienter i livet.

    Nyckelord: Kvalitativ, Motorneuronsjukdom, Palliativ vård, Patienters perspektiv, Upplevelser. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att leva med ALS
  • 41.
    Alm Dirhoussi, Sara
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Åberg, Camilla
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    En förlängning av min vilja: Personer med psykossjukdoms levda erfarenheter av fysisk aktivitet2023Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personer med psykossjukdom löper risk att drabbas av somatiska sjukdomar och risktillstånd och har rätt till stöd för att utöva fysisk aktivitet på ett sätt som bidrar till hälsa. Trots att forskning visar på fördelarna med fysisk aktivitet, vad som bidrar till motivation och hur fysisk aktivitet vidmakthålls, har sjuksköterskor klinisk erfarenhet av att det är svårt att stötta personer med psykossjukdom till fysisk aktivitet. Syfte: Att belysa personer med psykossjukdoms levda erfarenheter av fysisk aktivitet. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med hjälp av fenomenologisk hermeneutisk metod. Resultat: Personer med psykossjukdoms levda erfarenheter av fysisk aktivitet kan metaforiskt beskrivas som att välja att röra sig mot framtiden genom att ge livet ny mening, att rota sig för att kunna växa och att hitta sig själv. Slutsatser: Fysisk aktivitet kan bidra till att stärka de förmågor som gått förlorade under sjukdomens förlopp samt har potential att förverkliga bandet till personens historia och skapa rörelse mot framtiden, vilket är viktigt för känslan av identitet och utövandet av en fri vilja.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    En förlängning av min vilja
  • 42.
    Almén Åberg, Karin
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Föräldrastöd: Professionellas syn på föräldraskap, behov av föräldrastöd och samverkan2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund:

    Inom barnhälsovården erbjuds föräldrastöd både individuellt och i grupp. Barnhälsovården samverkar med personal på familjecentrum, förskollärare och förebyggande socialtjänst, i föräldragruppsarbetet. Barnhälsovårdssjuksköterskor är också beroende av ett samarbete med förskolepersonalen som arbetar där barnet vistas. Stödet i föräldragruppsarbetet som erbjuds inom barnhälsovården verkar inte vara uppdaterat mot dagens föräldrars behov. Forskning visar att föräldrar efterfrågar stöd och trots detta är deltagandet i föräldragruppsverksamheten låg. Yrkesprofessionernas syn på föräldrastödsverksamheten avspeglas i planerande och genomförande. För att underlätta att erbjuda rätt typ av tvärprofessionellt stöd med rätt metoder är denna studie genomförd.

    Syfte:

    Syftet med studien är att belysa hur personal inom barnhälsovården, förskolor och familjecentrum ser på föräldraskap och behov av stöd samt på tvärsektoriell samverkan.

    Metod:

    Som metod genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av insamlat datamaterial efter en tvärprofessionell workshop med rundabordssamtal där personal från barnhälsovården, förskolor och familjecentraler deltog.

    Resultat:

    Synen på föräldraskap, behov av stöd samt tvärprofessionell samverkan beskrevs genom 6 kategorier som sammanfattas i nedanstående slutsats.

    Slutsats:

    Personalen från verksamheterna beskriver att det finns svårigheter för föräldrar idag i deras föräldraskap och att detta leder till att de är i behov av ett allsidigt generellt stöd samt ett välfungerande selektivt riktat stöd. Föräldrar behöver framför allt stöd att stärka tron på sig själva och sitt föräldraskap och att stärka relationer både till barnet och till andra vuxna. För att kunna erbjuda detta bör föräldrarna involveras mer och samverkan mellan yrkeskategorierna förbättras.

    Nyckelord:

    Barnhälsovård, Föräldrastöd, Samverkan, Förskolor, Familjecentrum

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Alolabi, Abdulrahman
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Ahsraf, Helin
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    ATT BEMÖTA ANHÖRIGA INOM PALLIATIV VÅRD: en allmän litteraturöversikt utifrån sjuksköterskors erfarenheter2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Amaral Moreno, Mariana
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Edberg, Louise
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Munhälsa vid palliativ omvårdnad: En litteraturöversikt utifrån patienters erfarenheter2021Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Ampén, Ida
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Högberg, Hedvig
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att möta det svåra: Sjuksköterskors uppfattningar om att vårda patienter med beroendeproblematik2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Anane, Patricia
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Ghashghaei, Sam
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Sjuksköterskans perspektiv inom palliativ omvårdnad: En litteraturöversikt2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Caring in palliative care aims to mitigate suffering, promote health and well-being despite the sickness and increase quality of life. Caring is nurses´ major responsibility, therefore nurses must care from a holistic view based on the unique person’s needs. Acquiring knowledge and effective communication skills is therefore important to possess in palliative care, since patients and relatives highlight shortcomings regarding caring in palliative care. 

    Purpose: The purpose of the study was to create an overview of caring for patients in palliative care from nurses´ perspectives. 

    Method: A general literature review of both qualitative and quantitative studies.

    Results: Four themes were analysed based on nurses’ perspectives, of which communication, good care, teamwork, knowledge, and competence were considered important aspects of caring in palliative care. Communication was regarded as an important aspect of patient data collection to provide a higher quality of care. Whereas knowledge and competence regarding symptom relieving were seen by nurses as an essential for preserving patients’ dignity and autonomy. Nurses felt satisfaction when good care was experienced by patients and relatives. However, lack of time, high workload, poor teamwork, low knowledge, and competence were seen as obstacles to maintaining good caring in palliative care.

    Conclusion: nurses experienced positive feelings and shortcomings regarding caring in palliative care. With excellent communication skills, good teamwork, competence, and knowledge good palliative care could be experienced by patients and relatives. 

    Keywords: Communication, knowledge, palliative care, teamwork.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Andersson, Amanda
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Hasanovic, Nermana
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Vårdmiljöns betydelse för återhämtning: Litteraturstudie ur ett patientperspektiv2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Andersson, Anna
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Jonsson, Maria
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Palliativ vård i livets slutskede: Sjuksköterskors upplevelser2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede är den vård som ges när patienter har en kort tid kvar att leva. Målet är att lindra lidande och ge den bästa möjliga hälsan den tiden som patienter har kvar i livet. Patienter och närstående upplever att de inte får tillräckligt med stöd. Syftet: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede vid palliativ vård. Metod: Systematisk kvalitativ litteraturstudie baserat på tio vårdvetenskapliga artiklar med en beskrivande syntes. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman och fyra subteman där det framkom att ge och få stöd var viktigt för att kunna tillhandahålla god vård för patienter i livets slutskede. Första huvudtemat Ge stöd i vårdandet gav en beskrivning på sjuksköterskornas stöd till patienternas och närstående i vårdandet. Andra huvudtemat Få stöd i vårdandet gav en beskrivning av vikten att sjuksköterskorna får stöd i vårdandet. Sjuksköterskorna upplevde att samtal med patienternas som var i livets slutskede tog på krafterna men att det även gav energi tillbaka. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att arbetet många gånger var meningsfullt samt att stöd och kommunikation var två centrala delar som sjuksköterskorna upplevde som viktiga för att kunna utföra arbetet professionellt men även personligt. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Andersson, Anna Karin
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Almqvist, Lena
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Brodd, Katarina Strand
    Uppsala Univ, Dept Womens & Childrens Hlth, Perinatal Neonatal & Pediat Cardiol Res, Uppsala, Sweden..
    Harder, Maria
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Meaningful everyday life situations from the perspective of children born preterm: A photo-elicitation interview study with six-year-old children2023Ingår i: PLOS ONE, E-ISSN 1932-6203, Vol. 18, nr 8, artikel-id e0284217Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AimThe aim of the study was to explore meaningful everyday life situations as perceived by six-year-old children born preterm. Materials and methodsThe study had a descriptive qualitative design with an inductive approach. Ten, six-year-old children born preterm, not diagnosed with any disabilities, participated. Data was collected by photo-elicitation interviews to stimulate and help the children to describe their meaningful everyday life situations. A qualitative content analysis according to Elo and Kyngas was applied. ResultsThe children's descriptions of meaningful everyday life situations can be understood as being in an active and dynamic process, representing the core category. The analysis resulted in three generic categories, as the children described the significance of having significant circumstances and doing things. The experiences the children gain when they do things create their desire for further development. DiscussionThe results reveal that children born preterm are able to reflect on and give detailed descriptions of situations of importance to them. The study suggests that if six-year-old children born preterm are given the opportunity to share their views they can take an active role e.g. in planning and carrying through of interventions by health care services.

  • 50.
    Andersson, Ann-Katrin
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Sköld, Peter
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    "Personalen måste hjälpa mig att resa mig upp": Erfarenheter av hälsofrämjande motivationsarbete inom rättspsykiatrisk vård2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning har visat att patienter inom rättspsykiatrisk slutenvård lider av övervikt och svår fetma i högre grad än någonsin tidigare. Betydelsen av en positiv förstärkning från vårdpersonalen är viktig för att patienterna ska orka fullfölja sina livsstilförändringar. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors och patienters erfarenheter av hälsofrämjande motivationsarbete inom rättspsykiatrisk vård. Studien har en kvalitativ ansats där författarna har använt semistrukturerade intervjufrågor. Författarna har intervjuat fem sjuksköterskor och fem patienter. Intervjuerna har bearbetats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer att sjuksköterskor erfar att det är svårt med motivationsarbetet då vården styrs av regler och struktur, men att även strukturen ligger till grund för motivationsarbetet. Sjuksköterskornas erfarenheter är att det gör skillnad i det hälsofrämjande motivationsarbetet när de har en relation med patienterna. Deras erfarenhet är även att de har sig själva som verktyg vilket speglar av sig till patienterna. Patienterna erfar att vårdens struktur är byråkratisk, vilket bidrar till bristande motivation i det hälsofrämjande arbetet. Engagerad vårdpersonal och positiva förebilder bidrar till en mer inspirerande motivationskultur på vårdavdelningar men negativa erfarenheter av personalens engagemang hämmar motivationen. Slutsatsen är att det blir skillnad i det hälsofrämjande motivationsarbetet när sjuksköterskor och patienter har en relation och arbetar mot gemensamma mål.

    Nyckelord: hälsofrämjande arbete, kvalitativ innehållsanalys, motivation, rättspsykiatriska patienter, sjuksköterskor inom rättspsykiatrisk vård.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 av 1257
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf