mdh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 573
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Pia-Marie
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Kron, Viktoria
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    "Det känns som att man blir betraktad som en andra klassens medborgare”: Hur patienter med allvarlig psykisk ohälsa erfar den somatiska vården och psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av ansvar för fysisk hälsa i psykiatrisk vård2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning talar om förutfattade meningar, okunskap, rädsla m.m. hos somatisk vårdpersonal och om patienter som känner sig avskrivna från den somatiska vården med att det är den psykiska ohälsan som är orsak till de fysiska symtomen. Psykiatrins vårdpersonal upplever problem med att vårda den fysiska hälsan hos patienten, då deras specialitet är den psykiska hälsan.  Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter med allvarlig psykisk ohälsa erfar den somatiska vården och psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av ansvar relaterat till psykiatripatienternas fysiska hälsa. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer, varav fem intervjuer med patienter och fyra intervjuer med psykiatrisjuksköterskor. Intervjuerna har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att patienterna känner sig sedda som sin psykiska sjukdom och upplever sig inte vara lika mycket värda som övriga patienter i den somatiska sjukvården. Psykiatrisjuksköterskorna erfar att det finns många svårigheter både teoretiskt och praktiskt för dem att ta hand om patienternas fysiska hälsa. Slutsatsen är att fördomar upplevs som tyngande för patienterna och orsakar med tiden mer psykisk ohälsa och större risker för deras fysiska hälsa. För sjuksköterskan är det en konst att skilja på vilket som tillhör psykiatriska vårdens ansvar och vad som är ämnat för den somatiska vården.

  • 2.
    Abu Eid, Anna
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Jonsson, Josefin
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Förebyggande faktorer mot compassion fatigue: En allmän litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare forskning visar att vårdtyngden på sjukhusen ökar vilket leder till att vården blir påverkad, då sjuksköterskor anser att de inte vårdar etiskt och moraliskt rätt. Detta på grund av att det inte finns tillräckligt med tid att ge varje patient ”det lilla extra’’ och prioriteringar måste ske. Stressen hos sjuksköterskor ökar på grund av att prioriteringar är medvetna men inte självvalda, medvetenheten leder till att de arbetar på ett sätt sjuksköterskan själv anser är etiskt fel. Denna etiskt betingade stress leder till att kvaliteten på vården påverkas. Stressen kan leda till självanklagelser som “borde jag ha sprungit snabbare mellan patienterna”. På grund av bristfällig återhämtning försvinner krafterna till att ge en god vård. Syfte: Att belysa skyddsfaktorer som förebygger Compassion fatigue (CF) hos sjuksköterskor. Metod: Allmän litteraturöversikt. Där vårdvetenskapliga artiklar av kvalitativa, kvantitativa och mixad metod har använts. Resultat: Få stöd av sina kollegor, ledning och familjemedlemmar var viktiga faktorer för att förebygga CF. Kunskap hur sjuksköterskorna själva fungerar för att kunna minska sin stress, samt att känna compassion satisfaction var viktiga aspekter för att kunna förebygga CF. Slutsats: När sjuksköterskorna kände en mening med vårdandet kunde CF förebyggas.

  • 3.
    Ackesten, Emmelie
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Gustafsson, Marie
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    En begränsad vardag: En allmän litteraturöversikt om erfarenheter av att leva med diabetesfotsår2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 4.
    Agemalm, Stina
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Thuvander, Frida
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativt: En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienterna som erhåller palliativ vård upplever bland annat att de förlorar sin frihet och självständighet i och med sjukdomen och en frustration över att kroppen inte fungerar som tidigare. De upplever även att deras situation får dem att ändra sina attityder gentemot livet. Flera patienter uppskattar när vårdpersonalen visar ett genuint intresse och många har ett stort förtroende för sjukvården. Några patienter upplever dock att sjuksköterskorna och läkarna inte har tid för dem och att deras kunskap gällande deras psykosociala problem är bristfällig. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativt. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Tio kvalitativa artiklar har analyserats och presenterats i arbetets resultat. Resultat: Efter analys uppkom två teman; Att bli berikad och Att bli utmanad som beskriver sjuksköterskors upplevelser med fem subtema. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde bland annat att de stärktes som person och att de lärde sig att omprioritera och uppskatta livet. De upplevde även sorg över patienternas öden och det var vanligt att ta med sig jobbet hem. Flera av sjuksköterskorna upplevde att läkarna inte gav dem något stöd, andra upplevde att deras brist på erfarenhet bidrog till en sämre vård.

  • 5.
    Ahlm, Marielle
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Swärd, Anna
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Vård i livets slutskede: Systematisk litteraturstudie om sjuksköterskors erfarenheter2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vård i livets slutskede sker på på vårdavdelningar, i hemmet, inom primärvården, på hospice eller via hemtjänsten. I sitt dagliga arbete kommer allmänsjuksköterskor möta patienter som vårdas i livets slutskede. Den palliativa vårdfilosofin syftar till att lindra patienters lidande. Sjuksköterskor har den ledande rollen i omvårdnadsansvar för patienter. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Kvalitativ ansats. Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes enligt Evans (2002). Resultat: Efter analysen framkom två teman och fem subteman. Tema 1) Otillräcklighet som inkluderar: Svårt att tillfredsställa behov och svårt att hålla personlig distans. Tema 2) Tillfredställelse som inkluderar: Meningsfullhet, stöd från teamet och förståelse. Slutsats: Sjuksköterskor erfar både positiva och negativa erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. De positiva erfarenheterna framkommer när sjuksköterskor erfar sitt dagliga arbete som meningsfullt. De negativa erfarenheterna framkommer när sjuksköterskor erfar otillräcklighet. Relationen till patienter och dess anhöriga beskrivs som viktig för att höja vårdkvalitén. Relationen kan visa sig att medföra problem på sjuksköterskors personliga plan om de identifierar sig med vårdtagarna.

  • 6.
    Ahlstedt, C.
    et al.
    Department of Public Health and Caring Sciences, Health Services Research, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Eriksson Lindvall, C.
    Department of Business Studies Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Holmström, Inger K.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd. Department of Public Health and Caring Sciences, Health Services Research, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Muntlin Athlin, Å.
    Department of Public Health and Caring Sciences, Health Services Research, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    What makes registered nurses remain in work?: An ethnographic study2019Inngår i: International Journal of Nursing Studies, ISSN 0020-7489, E-ISSN 1873-491X, Vol. 89, s. 32-38Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Registered nurses’ work-related stress, dissatisfaction and burnout are some of the problems in the healthcare and that negatively affect healthcare quality and patient care. A prerequisite for sustained high quality at work is that the registered nurses are motivated. High motivation has been proved to lead to better working results. The theory of inner work life describes the dynamic interplay between a person's perceptions, emotions and motivation and the three key factors for a good working life: nourishment, progress and catalysts. Objectives: The aim of the study was to explore registered nurses’ workday events in relation to inner work life theory, to better understand what influences registered nurses to remain in work. Design: A qualitative explorative study with an ethnographic approach. Methods: Participant observation over four months; in total 56 h with 479 events and 58 informal interviews during observation; all registered nurses employed at the unit (n = 10) were included. In addition, individual interviews were conducted after the observation period (n = 9). The dataset was analysed using thematic analysis and in the final step of the analysis the categories were reflected in relation to the three key factors in theory of inner work life. Results: Nourishment in a registered nurse context describes the work motivation created by the interpersonal support between colleagues. It was important to registered nurses that physicians and colleagues respected and trusted their knowledge in the daily work, and that they felt comfortable asking questions and supporting each other. Progress in the context of registered nurses’ work motivation was the feeling of moving forward with a mix of small wins and the perception of solving more complex challenges in daily work. It was also fundamental to the registered nurses’ development through new knowledge and learning during daily work. Catalysts, actions that directly facilitate the work, were highlighted as the possibility to work independently along with the opportunity to work together with other registered nurses. Conclusion: This study has a number of implications for future work and research on creating an attractive workplace for registered nurses. Working independently, with colleagues from the same profession, integrated with learning, visible progress, and receiving feedback from the work itself, contribute to work motivation. 

  • 7.
    Alayed, Abdulrahman S.
    et al.
    Sophiahemmet Högskola, Sweden.
    Lööf, Helena
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd. Sophiahemmet Högskola, Sweden.
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet Högskola, Sweden.
    Saudi Arabian ICU safety and nurses' attitudes2014Inngår i: International Journal of Health Care Quality Assurance, ISSN 0952-6862, E-ISSN 1758-6542, Vol. 27, nr 7, s. 581-593Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 8.
    Albinsson, Angelica
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Sundkvist, Anders
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att ha det modigaste modet: En fenomenografisk intervjustudie om vårdkultur utifrån distriktssköterskors uppfattningar2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 9.
    Alex, Thelin
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att leva med dialys: En litteraturstudie om patienters förluster och begränsningar2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: There is a large group of patients in Sweden that are treated due to their chronic renal failure.  Adequate kidney function is life essential and therefore dialysis will be initiated to compensate the kidneys deficiency among those patients. Haemodialysis is conducted at a dialysis clinic and patients go there for treatment 3 times a week in an average. Problem: For the individuals bound to dialysis it is likely that the treatment could lead to an obligate to adjust one’s life for the treatment. This adjustment could potentially create suffering due to limitations in life of the patient. Aim: The purpose was to create an overviewing understanding of patients’ experiences towards everyday life when treated with dialysis. Result: Patients undergoing dialysis experience that they are depending on other people. Patients expressed that they were restricted to a life where everything was experienced only through a patient perspective. Conclusions: Nursing recourses must be gathered against patient self-efficacy deficiency and motivation so that patient participates in care. Understanding patient’s experiences helps to identify self-efficacy deficiency. 

  • 10.
    Alkateb, Dhafar
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Larsson, Stina
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att vårda patienter med smärta: Sjuksköterskors upplevelser2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 11.
    Almén Åberg, Karin
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Föräldrastöd: Professionellas syn på föräldraskap, behov av föräldrastöd och samverkan2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund:

    Inom barnhälsovården erbjuds föräldrastöd både individuellt och i grupp. Barnhälsovården samverkar med personal på familjecentrum, förskollärare och förebyggande socialtjänst, i föräldragruppsarbetet. Barnhälsovårdssjuksköterskor är också beroende av ett samarbete med förskolepersonalen som arbetar där barnet vistas. Stödet i föräldragruppsarbetet som erbjuds inom barnhälsovården verkar inte vara uppdaterat mot dagens föräldrars behov. Forskning visar att föräldrar efterfrågar stöd och trots detta är deltagandet i föräldragruppsverksamheten låg. Yrkesprofessionernas syn på föräldrastödsverksamheten avspeglas i planerande och genomförande. För att underlätta att erbjuda rätt typ av tvärprofessionellt stöd med rätt metoder är denna studie genomförd.

    Syfte:

    Syftet med studien är att belysa hur personal inom barnhälsovården, förskolor och familjecentrum ser på föräldraskap och behov av stöd samt på tvärsektoriell samverkan.

    Metod:

    Som metod genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av insamlat datamaterial efter en tvärprofessionell workshop med rundabordssamtal där personal från barnhälsovården, förskolor och familjecentraler deltog.

    Resultat:

    Synen på föräldraskap, behov av stöd samt tvärprofessionell samverkan beskrevs genom 6 kategorier som sammanfattas i nedanstående slutsats.

    Slutsats:

    Personalen från verksamheterna beskriver att det finns svårigheter för föräldrar idag i deras föräldraskap och att detta leder till att de är i behov av ett allsidigt generellt stöd samt ett välfungerande selektivt riktat stöd. Föräldrar behöver framför allt stöd att stärka tron på sig själva och sitt föräldraskap och att stärka relationer både till barnet och till andra vuxna. För att kunna erbjuda detta bör föräldrarna involveras mer och samverkan mellan yrkeskategorierna förbättras.

    Nyckelord:

    Barnhälsovård, Föräldrastöd, Samverkan, Förskolor, Familjecentrum

  • 12.
    Ampén, Ida
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Högberg, Hedvig
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att möta det svåra: Sjuksköterskors uppfattningar om att vårda patienter med beroendeproblematik2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 13.
    Andersson, Ann-Katrin
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Sköld, Peter
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    "Personalen måste hjälpa mig att resa mig upp": Erfarenheter av hälsofrämjande motivationsarbete inom rättspsykiatrisk vård2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning har visat att patienter inom rättspsykiatrisk slutenvård lider av övervikt och svår fetma i högre grad än någonsin tidigare. Betydelsen av en positiv förstärkning från vårdpersonalen är viktig för att patienterna ska orka fullfölja sina livsstilförändringar. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors och patienters erfarenheter av hälsofrämjande motivationsarbete inom rättspsykiatrisk vård. Studien har en kvalitativ ansats där författarna har använt semistrukturerade intervjufrågor. Författarna har intervjuat fem sjuksköterskor och fem patienter. Intervjuerna har bearbetats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer att sjuksköterskor erfar att det är svårt med motivationsarbetet då vården styrs av regler och struktur, men att även strukturen ligger till grund för motivationsarbetet. Sjuksköterskornas erfarenheter är att det gör skillnad i det hälsofrämjande motivationsarbetet när de har en relation med patienterna. Deras erfarenhet är även att de har sig själva som verktyg vilket speglar av sig till patienterna. Patienterna erfar att vårdens struktur är byråkratisk, vilket bidrar till bristande motivation i det hälsofrämjande arbetet. Engagerad vårdpersonal och positiva förebilder bidrar till en mer inspirerande motivationskultur på vårdavdelningar men negativa erfarenheter av personalens engagemang hämmar motivationen. Slutsatsen är att det blir skillnad i det hälsofrämjande motivationsarbetet när sjuksköterskor och patienter har en relation och arbetar mot gemensamma mål.

    Nyckelord: hälsofrämjande arbete, kvalitativ innehållsanalys, motivation, rättspsykiatriska patienter, sjuksköterskor inom rättspsykiatrisk vård.

  • 14.
    Andersson, Felicia
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Hjelting, Hanna
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    När vårdandet tar över: En litteraturstudie om anhörigvårdares upplevelser av demensvård i hemmet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Allt fler personer med demens vårdas idag hemma av närstående, samtidigt drabbas allt fler i takt med den ökade medelåldern. Inom sjukvården upplever sjuksköterskor en hög belastning i vårdandet av personer med demens.  Vårdandet av personer med demens är omfattande, etiskt svårt och kräver kompetens som ofta upplevs som bristfällig av sjuksköterskor. Syfte är att beskriva anhörigvårdares upplevelse av att vårda personer med demens i hemmet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie, Den beskrivande syntesen. Resultat: Utifrån metoden framkom tre teman: En inverkan på vardagen,En inverkan på egna förhållningssättetoch En inverkan på egna hälsan. Att vårda personer med demens upplevdes som tidskrävande, emotionellt påfrestande samt att vardagen förändrades. Det fanns svårigheter i att hitta en balans i vårdandet då anhörigvårdare bortprioriterade egna behov och livsmål samt upplevde en förlorad kontroll över tillvaron. Emellertid upplevdes positiva aspekter till följd av vårdandet så som tillfredställelse och att en närmare kontakt med personer med demens utvecklades. Slutsats: Bristen på stöd var en av de största bördorna i vårdandet. Det var mentalt och fysiskt utmattande att vårda personer med demens i hemmet. Egna behov bortprioriterades och en ny livsstil skapades innehållande både tillfredställelse och lidande.

  • 15.
    Andersson, Henrik
    et al.
    University of Borås, Sweden.
    Ullgren, Andreas
    University of Borås, Sweden.
    Holmberg, Mats
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd. University of Borås, Sweden.
    Karlsson, Thomas
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Herlitz, Johan
    University of Borås, Sweden.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    University of Borås, Sweden.
    Acute coronary syndrome in relation to the occurrence of associated symptoms: A quantitative study in prehospital emergency care.2017Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 33, s. 43-47Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Acute chest pain is a common symptom among prehospital emergency care patients. Therefore, it is crucial that ambulance nurses (ANs) have the ability to identify symptoms and assess patients suffering from acute coronary syndrome (ACS). The aim of this study is to explore the occurrence of dyspnoea and nausea and/or vomiting in the prehospital phase of a suspected ACS and the associations with patients' outcome.

    METHODS: This study has a quantitative design based on data from hospital records and from a previous interventional study (randomised controlled trial) including five Emergency Medical Service (EMS) systems in western Sweden in the years 2008-2010.

    RESULTS: In all, 1836 patients were included in the interventional study. Dyspnoea was reported in 38% and nausea and/or vomiting in 26% of patients. The risk of death within one year increased with the presence of dyspnoea. The presence of nausea and/or vomiting increased the likelihood of a final diagnosis of acute myocardial infarction (AMI).

    CONCLUSION: This study shows that dyspnoea, nausea and/or vomiting increase the risk of death and serious diagnosis among ACS patients. This means that dyspnoea, nausea and/or vomiting should influence the ANs' assessment and that special education in cardiovascular nursing is required.

  • 16.
    Andersson, Jonas
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Eriksson, Marie-Helene
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Vårdande med hjälp av djur: En möjlighet att främja boendes välbefinnande inom äldrevården?2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vår åldrande befolkning har ett ökande behov av vårdande för att upprätthålla sitt välbefinnande. Kanske kan djur användas som en del av vårdandet för att främja boendes välbefinnande inom äldrevården. Bakgrund: Historiskt har djur oftast använts inom psykiatrin och då framförallt i vården av barn. Under 1990-talet började det bli vanligt att införa sällskapsdjur inom äldrevården och mycket forskning publicerades, som pekade på hälsofrämjande effekter av djurassisterat vårdande. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att beskriva den inverkan djurassisterat vårdande kan ha på boendes välbefinnande inom äldrevården. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes för att besvara syfte och frågeställning. Data samlades in både manuellt och genom databassökning. Endast vetenskapliga forskningsartiklar inkluderades och datamaterialet var både kvantitativt och kvalitativt. Datamaterialet analyserades för att identifiera kategorier. Resultat: Nio kategorier identifierades varav åtta beskriver hur djurs medverkan i vården främjat välbefinnande hos äldre. Den nionde kategorin beskriver på vilka sätt djuren orsakat uttryck för illabefinnande. Slutsats: Fördelarna med djurassisterat vårdande uppvägde nackdelarna med god marginal, vilket gör att författarna anser att examensarbetets resultat pekar på att djurassisterat vårdande kan användas i praktiken för att främja boendes välbefinnande inom äldrevården.

  • 17.
    Andersson, Jonas
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Pettersson, Anna
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Telefonrådgivning utifrån webbaserat rådgivningsstöd: Sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I bakgrunden presenteras sjuksköterskans och distriktssköterskans ansvarsområde, att arbetet ska utgå från ett etiskt och holistiskt förhållningssätt och främja hälsa genom exempelvis rådgivning. Forskning beskrev att arbetet med telefonrådgivning upplevdes stimulerande samtidigt som det var svårt att vara både grindvakt och vårdare. Som en hjälp i det arbetet kunde beslutsstöd användas, det sågs som ett skyddsnät som kompletterade sjuksköterskans erfarenheter. Det sågs även som ett kvalitétshöjande instrument samt att rädslan för att ta fel beslut och anmälas minskade. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning utifrån det webbaserade rådgivningsstödet på vårdcentral. För att få fram beskrivningarna användes halvstrukturerade intervjuer som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. I resultatet beskrevs det att stödet skapade trygghet då det var en källa till kunskap, ett stöd vid behov, ett bra hjälpmedel och gav bekräftelse. Stödet sågs som otillräckligt och svårarbetat då det var svårnavigerat, tidskrävande, språket satte gränser, det kunde inte ersätta den kliniska blicken och stämde inte med verkligheten. Slutligen beskrevs det att den egna erfarenheten styr hur stödet används. Erfarenheterna var övervägande positiva, men omvårdnadsfokus minskade då dyrbar tid användes till att hantera rådgivningsstödet.

  • 18.
    Andersson, Katarina
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Distriktssköterskors hälsofrämjande arbetssätt: Att forma arbetet utifrån individers behov och verksamhetens mål2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårdcentraler har som uppdrag att arbeta hälsofrämjande. Ett arbete som beskrivs som en process där individens resurser att uppnå hälsa tas till vara. Distriktssköterskor har kompetens att arbeta hälsofrämjande och deras arbete på vårdcentraler genomsyras av ett holistiskt förhållningssätt med utgångspunkt från det friska hos individerna. Ett arbete som inrymmer ett tvåfaldigt uppdrag mot befolkningen och individerna vilka syntetiseras till ett arbetssätt. Examensarbetets vårdvetenskapliga referensram utgår från denna teorin om ett befolkningsindividualiserat arbetssätt. I distriktssköterskors kompetensbeskrivande och utbildningsreglerande dokument står att de ska arbeta hälsofrämjande. Dock saknas kunskap om distriktssköterskors hälsofrämjande arbetssätt.

  • 19.
    Andersson, Lena
    et al.
    Uppsala University.
    Eriksson, Henrik
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Nordgren, Lena
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Differences between heart failure clinics and primary health care regarding information and follow-up2013Inngår i: British Journal of Community Nursing, ISSN 1462-4753, E-ISSN 2052-2215, Vol. 18, nr 6, s. 288-292Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There is a paucity of knowledge concerning how people with heart failure experience differences between specialised heart failure clinics and primary healthcare in Sweden. This study aimed to describe differences regarding information and followup in heart failure clinics and primary healthcare. The study was conducted in Sweden in 2011. Four people (three men, one woman; aged 60 to 84) with heart failure (NYHA II) were interviewed. The interviews were analysed with qualitative content analysis. The findings revealed after referral from the heart failure clinic to primary healthcare, follow-ups were omitted. Still, the patients needed care, support and information. The findings are illuminated in four themes. The patients' varying and individual needs can be difficult to recognise and manage unless they are followed-up from either HFC or PHC on a regular basis.

  • 20.
    Andersson, Lena
    et al.
    Centrum för klinisk forskning Landstinget Sörmland/Uppsala universitet.
    Eriksson, Irene
    Högskolan i Skövde.
    Nordgren, Lena
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Living with heart failure without realising: A qualitative patient study2012Inngår i: British Journal of Community Nursing, ISSN 1462-4753, E-ISSN 2052-2215, Vol. 17, nr 2, s. 630-637Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Heart failure is an important problem in Swedish primary healthcare as in the UK. In spite of that little is known about how people with heart failure experience support from primary healthcare. This paper investigates how people with heart failure experience support in primary healthcare. Semi structured interviews were conducted with five men and five women, born 1922-1951. The interviews were analyzed with qualitative content analysis in accordance with Graneheim and Lundman (2004). The participants experienced they had not received information about their diagnosis or about the cause of their condition. They had not been informed they had heart failure. Instead the participants believed their symptoms were caused by age, thus being part of normal ageing. They did not experience they needed care or support to cope with illness or disease. Instead their main needs for support in daily life concerned help with practical matters.There is a risk primary healthcare abandons people with heart failure meaning the patients are forced to develop strategies on their own in order to manage symptoms. When inadequately informed there is also a risk they make up their own explanations signifying possible difficulties to handle their health situation.

  • 21.
    Andersson, Malin
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Åkerstedt, Caroline
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att vårda patienter med substansbrukssyndrom: Ur ett sjuksköterskeperspektiv2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 22.
    Andersson, Mona
    Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling.
    Ett nytt sätt att övervaka palliativpatienter: Exemplet Kullbergska sjukhuset2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver ett nytt sätt att monitorera eller övervaka palliativa patienter inomden avancerade hemsjukvårdens domäner jämfört med ett mer traditionelltomhändertagande inom slutenvården. I det nyare sättet vistas patienterna i hemmet sålångt det är möjligt innan en ev. inläggning på sjukhuset behövs. Monitoreringen sker genomkontinuerlig kontakt via främst ett frågeformulär, som patienten eller dennes anhörigaoch/eller distriktssköterska skickar in till samordnande sjuksköterska inom palliativ vård.Genom att data kontinuerligt registreras av hur patienten mår kan läkaren se hursjukdomsbilden utvecklar sig och sätta in de resurser som behövs efter varje patient behov.Vid ev. behov av slutenvård ligger dessa patienter inne kortare tid eftersom derasallmäntillstånd inte är lika dåligt som för patienter, som direkt kommer till sjukhusetsakutavdelning eller slutenvårdsavdelning, enligt traditionellt omhändertagande. Dessa patienter behöver vistas längre tid på sjukhuset och behöver dyra och omfattandebehandlingar för att förbättra sin hälsostatus, så att de kan skickas hem igen. En fråga som därför har ställts i studien är om det nya sättet att monitorera är mer kostnadseffektivt ändet traditionella eftersom vårdtid och därtill hörande kostnader skiljer sig åt mellan dessabåda system att vårda palliativa patienter. För att svara på denna fråga har en jämförelseavseende vårdtillfällen, vårddagar och kostnader gjorts för åren 2003 och 2004, då ett traditionellt synsätt användes på Kullbergska sjukhuset med åren 2008 och 2009 då manövergått till avancerad vård i hemmet (ASIH) för de palliativa patienterna.

    Resultatet visar att antalet anslutna palliativa patienter år 2003 var 82 stycken, vilka hade 90 vårdtillfällen tillsammans. Det genomsnittliga antalet vårdtillfällen per patient (exklusive 26 patienter, som aldrig anslöts eller kom hem från sjukhuset) var 1,6 och det genomsnittligaantalet dagar som dessa låg inne var 17,3. Spridningen i antalet dagar var från 1 till max 76 dagar och totala antalet vårddagar var 971.

    År 2009 visar resultatet att antalet anslutna palliativa patienter ökat till 117 stycken och attde hade 60 vårdtillfällen tillsammans samtidigt som antalet som ej anslöts eller kom hemfrån sjukhuset har ökat till 37 stycken. Det genomsnittliga antalet vårdtillfällen per patient ärnu 0,8 dvs. en minskning med 50 % från 2003. Antalet vårddagar har nu minskat till 543 stycken och i genomsnitt ligger patienterna inne 6,8 dagar. Spridningen av vårdagar är från 1 dag till max 51 dagar.

    Sammanfattningsvis har det trots fler anslutna palliativa patienter, från 82 stycken år 2003till 117 år 2009, en ökning med 43 %, skett en minskning av det totala antalet vårdtillfällen,från 90 tillfällen till 60 det vill säga en reduktion med 33 %. Detta har också fått till följd enhalvering av antalet vårdtillfällen per patient mellan dessa år. Det totala antalet vårddagarhar minskat från 971 till 543, en reduktion med 428 dagar eller 44 %. Detta har medfört attdet genomsnittliga antalet inneliggande dagar minskat från 17,3 till 6,8, en reduktion med 10,5 dagar eller 60 %. Det som dock kan ses som förvånande är att antalet patienter som inte kom hem eller anslöts till ASIH har ökat mellan dessa år, från 26 till 37, en ökning med 11 patienter eller 42 %. Orsaken kan sannolikt finnas i det som kallas för brytpunkten, ett tillfälle som ses som en gräns för ändring av innehållet i vården och som innebär attlivsförlängande insatser inte längre har effekt eller att effekten är marginell eller till och mednegativ för patienten. Studier visar att läkare tycker att det är svårt att tala om för en patientatt livet snart är slut och att de kurativa insatserna inte längre har effekt.

    Den kostnadskalkyl som gjort utifrån ovanstående data visar att den totala kostnaden för å r2003 var 2 225 532 (971 vårddagar x 2 292 kr/dygn) medan den för 2009 hade sjunkit tilltotalt 1 672 983 (543 vårddagar x 3 081 kr/dygn). Frågan som ställdes i denna rapport var omdet nya sättet att monitorera palliativa patienter var kostnadsbesparande. Utifrån ovanstående resultat är svaret entydigt ja - den har varit kostnadsbesparande förlandstinget. Mot denna kostnadsbesparing bör man också ställa intäkter eller effekter förpatienterna, i form av påverkan på deras livskvalitet. Genom monitoreringen finns såväl enkontinuerlig uppföljning som stor tillgänglighet för patienterna. Resurser sätts in efter varjepatients behov varför patienten inte behöver förlora så mycket av sin livskvalitet och sinakrafter. Om en inläggning dock måste göras blir vårdtiderna korta. Genom dennamonitorering kan patienterna delta i ”vardagslivets lunk” så länge som möjligt och dettaligger i linje med den palliativa vårdens filosofi. Jag har inga speciella skäl att anta attlivskvaliteten har blivit sämre trots att jag inte själv genomfört någon studie av detta.

    Att monitorera på detta sätt kan också vara ett svar på den fråga som Socialstyrelsenefterlyst om vad som kan göras för att minska eller förhindra onödig sjukhusvistelse. Jag seringa skäl till varför det här nya sättet att monitorera inte skulle vara möjligt även på andra orter eller sjukhus.

  • 23.
    Andersson, Sara
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Barn med övervikt: BVC-sjuksköterskors arbetssätt - en kvalitativ intervjustudie2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Obesity is an international as well as a national problem. In Sweden one of five four-year-olds are obese. Child health care nurses work from both a population perspective and a family perspective. The child health care centre is an arena that can make different to the obesity problem in society, by offering support to parents of children at risk for obesity or with diagnosed obesity. The purpose of the study is to describe the child health care nurses clinical practice with parents of children who are obese. The study has a qualitative approach with interviews and deductive content analysis. Five child health care nurses have been interviewed. Olander's theory of clinical practice is the reference of the deductive content analysis. The result shows that the child health care nurses are aware of their two missions. Their population mission is based on the national guidelines of child health care. However, their family mission seems to be prominent. This as the child health care nurses strive to work in an individualized manner to identify the needs of each family to determine on how to invite parents to participate and how to communicate with parents about their child’s obesity. 

  • 24.
    Andersson Sunesson, Linnéa
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Utemiljöns inverkan för patienter med demenssjukdom2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demenssjukdom innebär gradvis försämring av kognitiva funktioner. Det finns ingen botande behandling men symtom kan lindras med läkemedel och åtgärder kan bidra till förbättrad livskvalité för patienter med demenssjukdom. Problem: Demensvård bör grundas på personcentrerat förhållningssätt samt främja patienters autonomi. Om demensvård inte anpassas till detta innebär det begränsad möjlighet till vistelse i utemiljön för patienter med demens. Det är viktigt att ta reda på vilken inverkan utemiljön har för patienter med demenssjukdom för att därefter kunna anpassa användning av utemiljön inom demensvård efter behovet hos patienter med demenssjukdom. Syfte: Syftet var att skapa en översikt om utemiljöns inverkan för patienter med demenssjukdom. Metod: Allmän litteraturöversikt med beskrivande design. Åtta artiklar med kvalitativ och tre med kvantitativ ansats. Resultat: Utemiljön hade i stor utsträckning positiv inverkan psykiskt och fysiskt samt inverkan på beteenden för patienter med demenssjukdom. Positiv inverkan uppmärksammades bland annat genom att livskvalité och känsla av fysisk välmående främjades samt genom att aggressiva beteenden minskade. Slutsatser: Att involvera utemiljön i omvårdnaden kan bidra till förbättrade livssituationer för patienter med demenssjukdom.

  • 25.
    Andreae, Christina
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att vara passiv på en aktiv avdelning: - En innehållsanalys om hjärtpatientens dokumenterade delaktighet i omvårdnadsjournalen2008Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inom hälso- och sjukvården finns två viktiga budskap för en god och säker vård, det ena är att vård och behandling ska ske i samverkan mellan vårdare och patient och det andra är att sjuksköterskan ska utforma individuella vårdplaner. Studier visar att individuella vårdplaner i hälso- och sjukvård i princip är obefintliga och att sjuksköterskor istället utformar standardvårdplaner. Problem: Risken att arbeta med standardvårdplaner är att patienternas delaktighet i vården förbises eftersom standardvårdplaner utformas i förväg genom förväntade omvårdnadsproblem, till skillnad från individuella vårdplaner som utarbetas i samverkan med patienten. Syfte: Examensarbetets syfte var att beskriva på vilket vis patientens delaktighet framkom i omvårdnadsjournalen vid användning av standardvårdplaner, vid vård av patienter med instabil kranskärlssjukdom. Metod: En kvalitativ, beskrivande forskningsmetod användes för att undersöka sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation av tretton omvårdnadsjournaler. Text som innehöll någon form av dokumenterad delaktighet i sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation analyserades utifrån manifest innehållsanalys som till slut även analyserades genom latent innehållsanalys. Resultat: I omvårdnadsjournalerna, vid användning av standardvårdplaner framkommer patienternas delaktighet genom kategorier sjukdomsberättelsen, kroppsfunktion, självuppfattade problem, utanförskap och självbestämmande. Kategorierna visade mönster som urskilde tema passivt och aktivt deltagande där det passiva deltagandet i omvårdnadsjournalerna framträdde som starkast.

  • 26.
    Andreae, Christina
    et al.
    Research and Development Center/Center for Clinical Research, Sörmland County Council,.
    Ekstedt, Mirjam
    Department of Health Care Sciences, Ersta Sköndal University,.
    Snellman, Ingrid
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Patients’ Participation as It Appears in the Nursing Documentation,When Care Is Ruled by Standardized Care Plans2011Inngår i: ISRN Nursing, ISSN 2090-5483, Vol. 2011, nr Article ID 707601Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aimed to describe inpatients with myocardial infarction and their participation in care as documented in the nursing

    records when standardized care plans are used in care. The use of standardized care plans not only has increased the quality of

    medical treatment but has also overlooked patients’ opportunities to participate in their own care. There is a lack of knowledge

    about how standardized care plans influence patients’ participation in nursing care. Data were collected from thirteen patients’

    records with diagnoses of myocardial infarction. Participation in the decision-making process and participation associated with

    “sharing with others” were searched for in the analysis. The analytical process was guided by content analysis. The findings were

    grouped into two categories: patients’ intermediary participation and patients’ active participation. The main results indicated that

    patients’ intermediary participation depended on healthcare professionals’ power to rule the nursing care situation.

  • 27.
    Arleide, Pereira Da Silva Nyberg
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att leva med stomi: En kvalitattiv litteraturstudie ur patienters perspektiv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bristande information och undervisning av sjuksköterskor påverkar patienters anpassning till och acceptans av det nya livet med stomi, vilket också påverkar anhörigas kapacitet att vårda och stödja sin familjemedlem med stomi. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med stomi. Metod: Datamaterialet består av 12 kvalitativa artiklar som analyserats utifrån en systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman: Påverkan av självbild; En förändrad livssituation och Stöd i bemötandet. Slutsats: Att leva med stomi upplevs som en begränsning av fysiska aktiviteter och väcker negativa reaktioner, relaterade till den förändrade kroppen. Trots detta upplever patienterna att livet är mindre besvärligt än förut. Genom god information och undervisning kan sjuksköterskor hjälpa patienterna att tro på sig själva och bli mer självständiga i att sköta stomin. Kunskapen om vardagliga, fysiska men även sexuella aktiviteters anpassningar är något som sjuksköterskor behöver inhämta och dela med patienterna. Detta behöver patienterna veta, för att uppleva sig trygga med sig själva och inte som begränsade. Detta bidrar även till att utforma en bättre vård utifrån patienternas behov vilket lindrar lidandet och förbättrar patienternas livskvalité. 

  • 28.
    Armini, Antonia
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Camilla, Söderlind
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    EN förändrad KROPP, ETT förändrat LIV: Patienters upplevelser av att leva med stomi2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: When patients suffer from sicknesses such as rectal cancer, Chrons disease and ulcerative colitis, then ostomies can be a course of treatment. Earlier research show that nurses lack knowledge to be able to care for patients with ostomies while expected to have an important role in the patients’ well-being.  Problem: Lack of knowledge from the general nurse about ostomy care impacts patients since their lives are affected by living with a stoma.  Aim: To describe patient´s experiences of living with a stoma. Method: A literature review based on ten qualitative scientific articles with descriptive synthesis. Results: Experiences shown in the results were divided into three themes: “Emotionell influence”, “Changes in everyday life” and “Acceptance of living with a stoma”.  Out of these themes came six subthemes: “To feel worry”, “To feel frustration”, “To feel shame”, “To live with a changed body”, “To be limited physically in one´s life”, “To lose control”.  Conclusion: Life with a stoma brings daily changes and influences the patients emotional state in relation to their body and their new situation. These experiences can in their turn evolve and patients can come to accept the stoma over time. Patients experiences a lack of information concerning ostomy care and support in living with a stoma. The results show that patients due to their ostomy experience suffering related to illness, to care, and to life.

  • 29.
    Arvidsson, Alexander
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    "DET ÖMSINTA ANSANDET" SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSE AV VAD SOM ÄR VÅRDANDE INOM RÄTTSPSYKIATRIN2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Forensic psychiatric care is a complex business. Patients who are cared for in forensic psychiatry are usually in need of care for a long time. The forensic care is a major intrusion into a person's life and the nurses and caregivers are the people who spend the most time with patients. They have a difficult mission providing a good and personalized care while patients are deprived of their liberty. Previous research demonstrates that patients experience forensic care as uncertain, insecure and punitive but that there are also glimpses of "good care". Caring is described as unreflective and that nurses are left for themselves to use their "common sense". This study's aim is to highlight nurses' experiences of what is caring in forensic nursing. The study has a qualitative design and a theoretical framework that is based on caring idea and ethos according to the description of Eriksson (2002). A total of six nurses at a forensic care clinic were interviewed. The interviews were then analyzed through a phenomenological hermeneutic method. Caring in forensic psychiatry was perceived to be associated with both closeness and distance, as well as to create balance. The comprehensive understanding of nurses' experiences showed that that caring is a balancing act between getting close to the patient while creating a functioning structure in the care which is interpreted as a "tender purging".

  • 30.
    Arvidsson, Emelie
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Gravem, Linda
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    "...man kan ju inte vara delaktig i alla beslut, men i så mycket som möjligt vara delaktig.": Delaktighet vid omvårdnadsplanering inom rättspsykiatrisk vård2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 31.
    Asp, Margareta
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Vila och lärande om vila. En studie på livsvärldsfenomenologisk grund2002Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Avhandlingsarbetets syfte var att utifrån människors levda erfarenheter av vila, utveckla en tentativ teori om vila och om lärande avseende vila. Den kunskapen har utgjort grund för att beskriva hur förutsättningar för lärande avseende vila kan skapas. En modell för lärande avseede vila har utvecklats, i vilken en ömsesidighet mellan innehåll, lärande och förutsättningar för lärande beaktas.

    Studien genomfördes med en livsvärldsfenomenologisk ansats och med intervju som datainsamlingsmetod. Analysen genomfördes enligt en beskivande fenomenlogisk metodologi, i syfte att beskriva fenomenets generella struktur

    En generell struktur av fenomenet vila, implicerar en dualitet mellan vila och icke-vila. Essensen i vila utgörs av en harmoni i vilja, känsla och handling Vilan gestaltas i och med att en inre verklighet avseende behov och längtan överensstämmer med den yttre verklighetens beskaffenhet. Till vilans essens relateras innebördselementen: vilorytm i livet, stämningar av skönhet och trevnad, bejakad utan bedömning, frihet från bekymmer och tvång, samvaro med gemensamt intresse, att dröja, lustfylld stimulans och lustfylld utmaning.

    Essensen i icke- vila är disharmoni i vilja, känsla och handling. Upplevelsen av disharmoni tär på krafterna och blir allt påtagligare ju längre icke-vilan pågår.

    Att lära sig vila innebär att bli medveten om sitt behov av att ha en livsrytm som ger utrymme för vila, att tillåta sig att leva i en sådan rytm och att finna eller skapa källor där kraft kan hämtas.

    Modellen för lärande avseende vila består av tre dimensioner: lärande om vila, lärande i vila och lärande genom vila. Lärande om vila kan relateras till idëer om livsvärld, levd kropp, tid och rum, cirkularitet och intentionalitet. Lärande genom vila kan relateras till hälsa och lärande i vila kan relateras till etiska och estetiska aspekter.

     

  • 32.
    Asp, Margareta
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Fagerberg, Ingegerd
    Institutionen för vårdvetenskap, Ersta Sköndal Högskola.
    Developing concepts in caring science based on a lifeworld perspective2005Inngår i: International Journal of Qualitative Methods, ISSN 1609-4069, E-ISSN 1609-4069, Vol. 4, nr 2, s. 1-10Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Concept development is a significant form of inquiry to expand and develop the knowledge base in caring science. The authors´aim in this article is to illuminate the possibility of working with concept development, based on a life world perspective, especially Merleau-Ponty´s philosophy of language, wherein phenomenological, semiological, and pragmatic dimensions are included. the theoretical discussion shows that it is possible to create methodological principles for concept development based on epistemological foundations that are consistent with ontological assumptions in caring science.

  • 33.
    Augustsson, Maria
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Ahosmäki, Linda
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Yngre kvinnors upplevelser under pågående bröstcancerbehandling: En litteraturstudie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Bröstcancer är den cancerform som är vanligast bland kvinnor i Sverige i dag. Kvinnorna som drabbas av bröstcancer kan uppleva både känslomässiga och kroppsliga svårigheter i samband med bröstcancerbehandlingen. Ofta påverkas hela familjen av kvinnans sjukdom. Rädsla, sorg och oro är vanligt förekommande känslor hos den drabbade kvinnan och hennes familj.

    Problem:

    Den yngre kvinnas upplevelser av bröstcancerbehandling kan vara annorlunda än den äldre kvinnans upplevelser då livet har ett annat fokus med exempelvis små barn och karriär.

    Syfte:

    Att belysa den yngre kvinnans upplevelser av bröstcancerbehandling.

    Metod:

    En litteraturstudie med manifest innehållsanalys har gjorts på fyra självbiografiska böcker. Graneheim och Lundmans kvalitativa (2004) innehållsanalys har använts vid analysen av böckerna.

    Resultat:

    I resultatet framkommer det att kvinnorna förlorar sin trygghet, känner rädsla för behandlingen och upplever rädsla att dö. Kvinnorna upplever att livet förändras och att det är viktigt med positiva tankar. Det framkommer också att stödet som kvinnorna får av familj, vänner och vårdpersonal är viktigt.

    Slutsatser:

    Unga kvinnor som behandlas för bröstcancer behöver stöd av familj, vänner och vårdpersonal.

    Nyckelord:

    behandling, bröstcancer, familj, lidande, unga kvinnor, upplevelser

  • 34.
    Awel, Hodan-Khayr
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Alwan, Zeinab
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Medkänslotillfredsställelse: Sjuksköterskors erfarenheter2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att lindra lidande och främja välbefinnande hos patienter är bland sjuksköterskors främsta och viktigaste uppgifter. För att lindra lidande krävs medlidande och trots detta har tidigare forskning påvisat att sjuksköterskors förmåga att känna medlidande äventyras av en påfrestande arbetsmiljö. Medkänslotillfredsställelse är det som ger sjuksköterskor kraft att vårda och härleds från att hjälpa patienter. Problem: Mer forskning behövs kring ytterligare faktorer som påverkar upplevelsen av medkänslotillfredsställelse. En ökad kunskap krävs för att reducera antal sjukskrivningar samt sjuksköterskor som lämnar yrket på grund av olika påfrestningar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av medkänslotillfredsställelse. Metod: Allmän litteraturöversikt genomfördes med sex kvalitativa artiklar och sex kvantitativa artiklar. Resultat: Tre teman framkom i resultatet som visade att medkänslotillfredsställelse kunde härledas från 1) en god arbetsmiljö, 2) patientnära arbete samt påverkas av 3) demografiska faktorer, det vill säga sjuksköterskors erfarenhet och ålder. Slutsats: Ökad kunskap om faktorer som främjar medkänslotillfredsställelse kan bidra till ökat välbefinnande hos sjuksköterskor, vilket i sin tur har positivt inflytande på vårdkvalitén och därmed även patienters välbefinnande.

  • 35.
    Babaoi, Saemon
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att erfara empatiksk utmattning: En litteraturstudie om sjuksköterskors erfarenheter av empatisk utmattning2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Empatisk utmattning (eng: compassion fatigue) berör den utmattning sjuksköterskor kan uppleva genom att ha tagit del av patienters fysiska eller psykiska lidande. Denna empatiska utmattning bidrar till en känsla av kronisk trötthet och oförmåga att uppleva empati för sina patienter. Problem: För att ge en god patientvård förväntas att sjuksköterskorna lever sig in i patienternas situation. Eftersom sjuksköterskorna ofta befinner sig i stressfyllda situationer med korta återhämtningsperioder och samtidigt måste leva sig in i patienternas lidande kan vissa av dem få problem med att ta väl hand om sig själva, vilket gör att deras förmåga att känna empati för sina patienter avtar. Sammantaget bidrar det till en försämrad patientvård.

    Syfte: Syftet var därför att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av empatisk utmattning i vården.

    Metod: Sjuksköterskornas erfarenheter av empatisk utmattning jämfördes genom en beskrivande analys av 10 kvalitativa artiklar.

    Resultat: Sjuksköterskorna med empatisk utmattning erfor sina arbetsmiljöer som påfrestande och stressiga. De upplevde bristfälligt stöd från kollegor, familj, vänner, arbetsledning och otillräcklig utbildning i hur de kan motverka riskerna med att drabbas av empatisk utmattning. Ofta hade de upplevt upprepade traumatiska händelser i vården, vilka framkallat känslor av maktlöshet, frustration och sorg. Resultatet visade även att de sjuksköterskor som drabbades av empatisk utmattning var mer benägna att lägga stora krav på sig själva, ha svårt för att dra en skiljelinje mellan privatliv och yrkesliv, samt vara känsliga för stora intryck från omvärlden. Vissa sjuksköterskor hade lättare för att ta hand om sig själva och kunde därmed ge bättre patientvård. Snarare än att bli utmattade tenderade dessa sjuksköterskor att inspireras av sin vårdsituation och drivas till att fortsätta uttrycka empati och inlevelse i kontakterna med patienterna. Det bidrog till empatisk tillfredsställelse snarare än empatisk utmattning, samt till goda ömsesidiga upplevelser mellan sjuksköterskor och patienter.

  • 36.
    Baggås, Rebecca
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Ahlqvist, Robyn
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    När tillvaron förändras: Yngre kvinnors upplevelse av att genomgå bröstcancerbehandling2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen i världen bland kvinnor. Yngre kvinnor får ofta sämre prognos än äldre eftersom de ofta utvecklar en aggressiv cancerform och svarar sämre på behandling. Trots att bröstcancer är den vanligaste cancerformen är forskning underrepresenterat bland yngre kvinnor med bröstcancer. I sjuksköterskans omvårdnad ingår ansvar att ge information och stöd under behandlingsperioden. Det är viktigt att förstå yngre kvinnors lidande för att lättare möta deras behov. Syfte: Syftet var att beskriva yngre kvinnors upplevelser av att genomgå behandling mot bröstcancer. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Analysen resulterade i två teman. Första temat var betydelsen av stöd med subteman upplevelse av att få stöd, upplevelse av otillräckligt stöd och upplevelse av att själva stötta familjen. Andra temat var sjukdomens påverkan på kroppen med subteman upplevelse av kroppsförändringaroch upplevelse av påverkad fertilitet.Slutsats: Patienterna upplevde sig begränsade till följd av behandling, de upplevde sorg och oro. Patienterna hade svårt att stötta familjen när de själva behövde stöd. Stöd från anhöriga, familj och sjuksköterska var viktigt för dem. Dock upplevde några av kvinnor att det emotionella stödet från sjukvårdspersonalen samt information om behandling var bristfällig. Patienterna upplevde också kroppspåverkan till följd av behandling negativt.

  • 37.
    Barrientos, Christian
    et al.
    Norrtälje Hospital, Sweden.
    Holmberg, Mats
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd. Sörmland County Council, Eskilstuna, Sweden.
    The care of patients assessed as not in need of emergency ambulance care: registered nurses' lived experiences2018Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 38, s. 10-14Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to describe the care of patients assessed as not in need of emergency ambulance care, from Registered Nurse's lived experiences. Background: Non-emergency patients in need of ambulance care are described as vulnerable and patients in ambulance care have earlier been found to be dependent on the Registered Nurse. However, little is known about the care of non-emergency patients in the ambulance setting, from the perspective of Registered Nurses. Methods: A reflective lifeworld research design was chosen. Five Registered Nurses with experience of ambulance care were individually interviewed. Results: The result reveals the essence of the phenomenon as a desire to provide good care in an on-going struggle between one's own and others' expectations. Three meaning constituents emerged in the description; Being in a struggle between different expectations, Being in a questioned professional role, and Being in lack of support and formal directives. Conclusion: Registered Nurses' care for patients assessed as not in need of emergency ambulance care, is a complex struggle between different expectations. This may be related to the encounter between the nurse's and the patient's lifeworld.

  • 38.
    Bastholm Rahmner, Pia
    et al.
    Stockholm Cty Council.
    Gustafsson, Lars L.
    Stockholm Cty Council.
    Holmström, Inger
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Rosenqvist, Urban
    Hlth Serv Res, Dept Publ Hlth & Caring Sci, Uppsala.
    Tomson, Göran
    Karolinska Inst.
    Whose job is it anyway?: Swedish general practitioners' perception of their responsibility for the patient's drug list2010Inngår i: Annals of Family Medicine, ISSN 1544-1709, E-ISSN 1544-1717, Vol. 8, nr 1, s. 40-46Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE Information about the patient's current drug list is a prerequisite for safe drug prescribing. The aim of this study was to explore general practitioners' (GPs) understandings of who is responsible for the patient's drug list so that drugs prescribed by different physicians do not interact negatively or even cause harm. The study also sought to clarify how this responsibility was managed. METHODS We conducted a descriptive qualitative study among 20 Swedish physicians. We recruited the informants purposively and captured their view on responsibility by semistructured interviews. Data were analyzed using a phenomenographic approach. RESULTS We found variation in understandings about who is responsible for the patient's drug list and, in particular, how the GPs use different strategies to manage this responsibility. Five categories emerged: (1) imposed responsibility, (2) responsible for own prescriptions, (3) responsible for all drugs, (4) different but shared responsibility, and (5) patient responsible for transferring drug information. The relation between categories is illustrated in an outcome space, which displays how the GPs reason in relation to managing drug lists. CONCLUSIONS The understanding of the GP's responsibility for the patient's drug list varied, which may be a threat to safe patient care. We propose that GPs are made aware of variations in understanding responsibility so that health care quality can be improved.

  • 39.
    Bechtouli, Nadia
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Oldrati, Satu
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Den vårdande relationen inom psykiatrisk vård.: En litteraturstudie ur sjuksköterskeperspektiv.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Den vårdande relationen är kärnan i omvårdnaden. Patienterna beskriver att de behöver känna trygghet innan den vårdande relationen skapas. Psykiatrisjuksköterskan är skyldig att ansvara för att patienternas behov tillgodoses. Syfte Syftet är att synliggöra hur sjuksköterskor inom psykiatrisk vård beskriver den vårdande relationen. Vidare syftar studien till att synliggöra likheter och skillnader jämfört med hur den vårdande relationen gestaltas i den teoretiska referensramen. Den metod som ansågs vara mest lämplig för att besvara studien var en kvalitativ innehållsanalys. Med en deduktiv ansats, vilket beskrivs utifrån Elo och Kyngäs, (2008). Den teoretiska referensramen som valdes till studien utgår från Kaséns (2002) fyra aspekter av den vårdande relationen. I resultatet framkommer sjuksköterskors beskrivningar av den vårdande relationer och hur den kan gestaltas utifrån Kaséns fyra aspekter. Det framkom likheter och skillnader i resultatets analys del, vad sjuksköterskor beskrev som vårdande relationer. Slutsatser som kan tas utifrån studien är att den vårdande relationen har flera liknelser med patienternas beskrivning av den vårdande relationen. Även skillnader i deras beskrivningar av den vårdande relationen visades. Den vårdande relationen berörde sjuksköterskan lika väl som den berörde patienten.  Nyckelord: 

  • 40.
    Bengtsson, Helena
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Hörnqvist, IngaLill
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    De närståendes resa mot att släppa taget: En litteraturstudie om närståendes upplevelser inom den palliativa vården2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: People who is close to patients suffering from incurable diseases experiences both suffering and grief. It is hard to be there for someone and at the same time handle your own grief. This can create feeling of anxiety, stress and guilt. Problem: Near related persons might not accept the further loss of someone near, the hope remains until it is final. They may not know the whole width of the situation, not acknowledge to the patient or himself how it is going to end. Aim: The aim with the literature study was to describe close ones experiences of suffering and grief within the palliative care. Method: The study is a qualitative analysis of autobiographies written by people close to patients in the palliative care. Result: The study shows how close ones can be spared suffering and grief through kind treatment and empathic personnel. The result shows a great individual dissemination when feelings are to be worked trough and grief gets to the surface and is accepted. Conclusion: To be close to someone in the end of his or her life wakes hard and irrational feelings and thoughts in people. To handle your own experiences and feelings is difficult. To support these persons due to their individual needs is a crucial part in reducing there suffering.

  • 41.
    Bentling, Sonia
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Lennander, Åke
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Synligt, osynligt och synliggjort: 10 år i ett Nordiskt nätverk av sjuksköterskeutbildningar2008Inngår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 28, nr 3, s. 39-41Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The multicultural society has impact on the nursing profession and multicultural aspects of education have impacts on international cooperation. Materials from 10 years in a Nordic network within higher education institutions within nursing was analysed in order to develop cooperation, mobility, curriculum and research. Methods of benchmarking were used in analysing political documents, memorandum, descriptions of the institutions, course programs and reports from teachers and student. The result indicated that the process from planning to realization was unclear, ambitions were higher than outcomes; experiences of mobility were mostly described in terms of personal experiences, enriching and useful, but relations to political goals instituional strategies were invisible. Effects on academic subjects or competence were not reported,nor were they asked for. Weeklong courses with more participants were succesful. However the research method implied new insights in the results: experiences became visible effects beyond an individual level exists, but they had to be named and asked for.

  • 42.
    Berg, Cathrine
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Kim, Sunhee
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att vara anhörig till en familjemedlem som fått stroke2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar och död i Sverige. De flesta som fått en stroke blir beroende av stöd från sina anhöriga. Anhöriga bör delta i vården av den som fått stroke för att underlätta i deras tillvaro. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en människa som har fått stroke. Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar med beskrivande syntes. Resultat: Först kände de anhöriga en osäkerhet över situationen, en känsla av kaos uppstod och de var oroliga inför framtiden. Sedan kände de anhöriga sig ensamma i tillvaron, de upplevde brist i stödet från hälso- och sjukvården samt obehag över det stora ansvaret som nu följde. De anhöriga började sedan acceptera framtiden, de kände tacksamhet över sin livssituation och de började omprioritera sitt liv. Slutsats: Genom att låta sjuksköterskor ta del av de anhörigas upplevelser kan de ge bättre och mer anpassad information och stöd individuellt till de anhöriga. Detta skulle ge patienten ett bättre stöd och minska onödigt lidande.

  • 43.
    Bergfeldt, Erik
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Iseland, Alexander
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt: en kvalitativ litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hjärt-kärlsjukdomar är ett av det vanligaste folkhälsoproblemet i Sverige. Årligen drabbas cirka 40 000 människor av hjärtinfarkter i Sverige, av dessa är andelen kvinnor 42 procent. Problem: Det har visat sig att kvinnor löper en större risk av att drabbas av depression och ångest, upplever en sämre livskvalitet samt inte genomför livsstilsförändringar i samma utsträckning som män efter en hjärtinfarkt. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med elva vetenskapliga artiklar utförd efter Evans analysmetod. Resultat: Det åskådliggjordes att kvinnorna efter hjärtinfarkten inte längre vågade lita på sina kroppar. Detta gav känslor av oro och rädsla och ledde till en ovisshet inför framtiden. Vården sågs i många fall som bristfällig. Kvinnorna uttryckte att deras roll och förhållande inom familjen förändrades. Nya tankar infann sig efter hand och positiva utkomster av hjärtinfarkten kunde ses. Slutsatser: Sjuksköterskan måste beakta många aspekter i mötet med kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt och en helhetssyn är viktig. Familjen behöver involveras i vården. Hänsyn måste tagas till vilken information som ges och om tidpunkten är lämplig. Kvinnorna behöver hjälp av sjuksköterskan att på bästa sätt tillvarata det friska och resurser hos sig själva.

  • 44.
    Berghard, Louise
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Engzell, Jennie
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att tillsammans segla mot livet: Levda erfarenheter av uppföljande samtal efter självmordsförsök ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv inom vuxenpsykiatrisk öppenvård2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Självmord är ett globalt och nationellt folkhälsoproblem där patienten som överlevt självmordsförsök många gånger möter den psykiatriska öppenvården för uppföljande samtal. Tidigare forskning påvisar att samtal är kärnan i vårdandet och patienten behöver någon som lyssnar, å andra sidan är dessa möten utmanande för sjuksköterskan. Syfte: Att inom vuxenpsykiatrisk öppenvård belysa patienters och sjuksköterskors levda erfarenheter av uppföljande samtal efter självmordsförsök. Metod: En kvalitativ design med hermeneutisk ansats användes där patienters och sjuksköterskors levda erfarenheter insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en fenomenologisk hermeneutisk metod som gjorde det möjligt att sammanväva resultatet och genom Tidvattenmodellen metaforiskt fördjupa förståelsen av livsvärlden. Resultat: De framkomna sammanvävda temana Att färdas i motvind; Att vara färdkamrater; Att mötas genom berättelsens kraft och Att få vind i seglen sammanförs i huvudtemat, Att lotsas mot livet över erfarenhetens ocean. Slutsats: I det uppföljande samtalet är relationen av betydelse och sjuksköterskan behöver våga fråga, lyssna och vara mottaglig för berättelsen vilket ger patienten möjlighet att ge röst till sina innersta tankar och känslor.

  • 45.
    Berglund, Maria
    et al.
    Växjö universitet,Sweden.
    Johansson Sundler, AnnelieVäxjö universitet, Sweden.Roxberg, ÅsaVäxjö universitet, Sweden.
    Vårdvetenskapliga vägskäl2008Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna vårdvetenskapliga jubileumsskrift tar läsaren med på en resa genom den utveckling som skett av ämnet vid forskarutbildning i vårdvetenskap vid Växjö universitet. Många bäckar små… ett talesätt som kan illustrera det gemensamma arbete och den samlade kunskap som ligger bakom denna skrift. I skriften får vi stifta bekantskap med vårdvetenskapen i varierande kontexter alltifrån rättpsykiatri till akut- och hemsjukvård. Sammanställningen av den vårdvetenskapliga forskning som under denna femårsperiod har gjorts på IVOSA visar att vårdvetenskapen är en autonom vetenskap med en tydlig substans eller kärna. I kärnan finns patienten, och ämnet tar sin utgångspunkt i människors existens. Med fokus på människan som är i behov av vård framträder lidande, hälsa och välbefinnande som väsentliga begrepp. I bokens delar fördjupas och kontextualiseras vårdvetenskapen i skiftande vårdande liksom lärande miljöer. En vårdvetenskap med grund i ett patientperspektiv behövs såväl akademiskt som i vården för att anta både dagens och morgondagens utmaningar.

  • 46.
    Berglund, Mårten
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av suicidriskbedömningar: Hos patienter med depressiv ohälsa2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Suicid/självmord är idag enligt världshälsoorganisationen WHO en av de 20 vanligaste dödsorsakerna och det är välkänt att risken för suicid ökar vid depression. Psykiatrisjuksköterskor möter dagligen patienter där de är skyldiga att bedöma hur stor risken är att patienten tar sitt liv. Det har hittills funnits lite forskning angående hur psykiatrisjuksköterskorna erfar det är att göra dessa bedömningar och syftet med studien var därför att beskriva psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av suicidriskbedömning hos patienter med depressiv ohälsa. Studiens design var av kvalitativ art där intervjuer genomfördes med 10 psykiatrisjuksköterskor inom allmänpsykiatrisk öppenvård. Data analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och mynnade ut i ett resultat om fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Kategori ett var att skapa en helhetsbild vilket psykiatrisjuksköterskorna gjorde genom att inhämta kunskap från olika källor så som teori- och faktakunskap, tidigare bedömningar, intuition, klinisk blick och olika former av instrument som stöd. Kategori två handlade om relationens betydelse. Att skapa och bibehålla en relation där psykiatrisjuksköterskorna utforskade genom samtal och etablerade en ömsesidigt trygg relation med patienten. Den tredje kategorin beskrev hur det är att bära ansvar för någon annans liv. Här beskrev informanterna hur det känns att bära ansvaret för sin bedömning, vilket stöd man får av andra och hur man gör för att skydda sig själv. Slutligen framkom den fjärde kategorin som berör att hantera tiden där bristen på tid för professionell utveckling och att finnas till för patienten presenterades. Slutsatsen blev att suicidriskbedömning av deprimerade patienter är komplext och påverkas av en rad olika faktorer vilket psykiatrisjuksköterskan behöver stöd i för att hantera på bästa sätt. 

  • 47.
    Björksten, Jenny
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Fust, Antonia
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Omvårdnad vid smärtlindring: En allmän litteraturöversikt om cancerpatienters erfarenheter2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 48.
    Björn, Casandra
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Nilsson, Ina-Linn
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Kontinuitetens betydelse för patienten: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns olika karaktärer av kontinuitet, de karaktärer som framträder inom omvårdnad är: relation, information och styrande kontinuitet. Att träffa samma vårdgivare relateras främst till kontinuitets begreppet. Sjuksköterskans förhållningssätt påverkar patienternas uppfattning om god vård, då mötet är det mest centrala ur patienternas perspektiv. Problem: Det föreligger i sjuksköterskans ansvar att förbättra välbefinnandet hos befolkningen. När kontinuiteten brister upplever anhöriga att de behöver inta rollen som ansvarstagande, för att patienternas välbefinnande inte ska påverkas negativt. Syfte: Att beskriva patienternas upplevelse av sjuksköterskekontinuitetens betydelse för välbefinnandet. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Patienter upplevde att kontinuitet av samma sjuksköterska ökade välbefinnandet. Alla tre karaktärer av kontinuitet krävs i vården för att god vård skulle upplevas. Patienter upplevde att den personcentrerade vården med kontinuitet i relationen var viktigt för att välbefinnandet skulle infinnas. För att god vård skulle upplevas krävdes kontinuitet inom samtliga områden i omvårdnaden: relationell, information och styrande kontinuitet. Slutsats: Patienterna vill att vårdrelationen med sjuksköterskan är personlig och att den information som delges ska vara individanpassad. Alla former av kontinuitet är viktiga variabler i det vårdande mötet och vårdavdelningar bör studera hur det kan bedriva kontinuitetsfrågan bättre. Sjuksköterskan bär ett ansvar för hur vården samordnas och utformas utifrån patienternas behov.

    Nyckelord: behov, omvårdnad, patientperspektiv, sjuksköterska, vårdavdelning, vårdrelation, välbefinnande.

  • 49.
    Blix-Lindström, S
    et al.
    Karolinska Institutet, Stockholm,.
    Johansson, E
    Karolinska Institutet, Stockholm,.
    Christensson, Kyllike
    Karolinska Institutet, Stockholm,.
    Midwives' navigation and perceived power during decision-making related to augmentation of labour2007Inngår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, Vol. 24, nr 2, s. 190-198Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: to explore and understand how midwives perceive and experience decision-making about augmentation of labour. DESIGN: focus-group discussions. SETTING: Stockholm, Sweden. PARTICIPANTS: 20 midwives experienced in working in labour wards. FINDINGS: five categories were identified that illustrate the factors considered by the midwives to influence decision-making during augmentation of labour: 'regulations and guidelines'; 'shortage of delivery rooms'; 'influence of obstetricians'; 'women in labour'; and 'midwives' professional selves'. The theme identified was how midwives managed to 'navigate' these factors, which provided midwives with a decisive influence during the decision-making process. KEY CONCLUSIONS AND IMPLICATIONS: midwife job satisfaction can result from a sense of professional power over the possibility of navigating factors that influence decision-making during augmentation of labour. This sense of power can subsequently influence co-operation with both obstetricians and women during labour.

  • 50.
    Blomberg, Karin
    et al.
    Örebro universitet, Sweden.
    Bisholt, Birgitta
    Karlstads universitet, Sweden.
    Kullén Engström, Agneta
    Högskolan Borås, Sweden.
    Ohlsson, Ulla
    Örebro universitet, Sweden.
    Sundler Johansson, Annelie
    Högskolan Skövde, Sweden.
    Gustafsson, Margareta
    Örebro universitet, Sweden.
    Swedish nursing students' experience of stress during clinical practice in relation to clinical setting characteristics and the organisation of the clinical education.2014Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 23, nr 15-16, s. 2264-2271Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: To describe nursing students' experience of stress during clinical practice and evaluate the risk of stress in relation to the clinical setting characteristics and the organisation of the clinical education.

    BACKGROUND: Stress during clinical practice is well documented, but there is a lack of knowledge concerning whether the clinical setting characteristics and the organisation of the education make a difference.

    DESIGN: A cross-sectional study with evaluative design.

    METHODS: Data were collected by means of a numerical rating scale for the assessment of stress and questions about the clinical setting characteristics and the organisation of the education. One hundred and eighty-four students who had completed their final year on the nursing programme at three universities in Sweden were included.

    RESULTS: Nearly half of the students (43%) experienced high level of stress during clinical practice. Measured by decision in the tree analysis, the absolute risk of stress was 57% in students with placements in hospital departments, as compared to 13% in students with placements in other clinical settings. The risk of stress increased to 71% if the students with placement in a hospital took the national clinical final examination. Performance of practice in a hospital department overcrowded with patients was also associated with increased risk of stress. The organisation of supervision and number of students at the clinical placement had an effect on the experience of stress, but did not prove to be risk factors in the analysis.

    CONCLUSIONS: The risk of stress in nursing students during their clinical practice differs depending on clinical setting characteristics. The taking of the national clinical final examination could be a source of stress, but this requires further investigation.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: It is important that supervisors are aware that students in hospital departments overcrowded with patients are at risk of stress and may have increased need of support.

1234567 1 - 50 of 573
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf