https://www.mdu.se/

mdu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 29 av 29
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ankarsköld-Flück, Cassandra
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Bellqvist Enström, Madeleine
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Överrapportering inom anestesi- och intensivvård: Specialistsjuksköterskor inom anestesi- och intensivvårds erfarenheter 2021Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En av de vanligaste orsakerna till avvikelse inom vården är brister i den muntliga kommunikationen vid överrapportering av patient mellan enheter. Dagligen sker överrapporteringar av patienter mellan specialistsjuksköterskor inom anestesi- och intensivvård. Bristande överrapportering kan bidra till sämre vårdkvalité och ökad risk för komplikationer för patienterna.

    Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskor inom anestesi- och intensivvårds erfarenheter av överrapportering inom vården.

    Metod: En kvalitativ enkätundersökning med demografiska och öppna frågor med induktiv ansats där 17 enkätsvar har analyserats.

    Resultat: Efter analys framkom två kategorier med subkategorier. Den ena kategorin var Faktorer som främjar överrapportering med subkategorierna Att viktig information förmedlas och Att ha bra struktur vid överrapportering. Andra kategorin var Faktorer som stör överrapportering med subkategorierna Yttre faktorer påverkar överrapportering och När överrapportering brister.

    Slutsats: Kommunikationsverktyg och checklistor behövs för att minska risken att viktig information uteblir vid överrapportering. Genom att ha ett gemensamt förhållningssätt av vilken information och hur informationen ska kommuniceras kan följsamheten i överrapportering öka i det dagliga arbetet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Arvidsson, Malin
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Jakobsson, Tobias
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Patientens upplevelser av intensivvårdsdelirium: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 3.
    Aulén Lindström, Camilla
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    von Post, Madeleine
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    När första vågen kom: En kvalitativ litteraturöversikt om intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter i relation till COVID-19 pandemin2023Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vården som helhet fick ändras om under våren 2020 när COVID-19 pandemin drabbade hela världen. Intensivvårdssjuksköterskor runt om i världen fick ändrade arbetsförhållanden och de ställdes inför stora utmaningar. Många patienter blev svårt sjuka och krävde intensivvård. Det nya viruset gick inte att behandla vilket ledde till stora dödssiffror. 

    Syfte: Syftet är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med COVID-19 under pandemins första våg.

    Metod: Kvalitativ systematisk metod med induktiv ansats utifrån Bettany-Saltikovs och McSherrys (2016).

    Resultat: Analysen resulterade i en huvudkategori och fem kategorier. Den övergripande huvudkategorin som framkom var “Att som IVA-sjuksköterska stå öga mot öga med COVID-19” där varierande erfarenheter hos IVA-sjuksköterskorna tydliggjordes. Under huvudkategorin framkom i sin tur fem kategorier “Rädsla för hotet mot den egna hälsan”, “Känslomässigt kaos när det okända blir verklighet”, “Att hantera en främmande situation”, “Hinder i vårdandet under första vågen” och “Att kunna upprätthålla god vård trots svåra omständigheter”.

    Slutsats:  Genom att beskriva Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter under första vågen av COVID-19 kan det bidra till en ökad förståelse och fördjupa kunskapen kring den komplexa situation som pandemin innebar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Bilal, Hussein
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    ANESTESISJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV STRATEGIER FÖR ATT LINDRA PATIENTERS ORO PREOPERATIVT: En systematisk litteraturöversikt2024Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 5.
    Bjurling-Sjöberg, Petronella
    et al.
    Uppsala universitet, Sweden.
    Wadensten, Barbro
    Uppsala universitet,Sweden.
    Pöder, Ulrika
    Uppsala universitet, Sweden.
    Jansson, Inger
    Göteborgs universitet, Sweden.
    Nordgren, Lena
    Uppsala universitet, Sweden.
    Struggling for a feasible tool - the process of implementing a clinical pathway in intensive care: A grounded theory study2018Ingår i: BMC Health Services Research, E-ISSN 1472-6963, Vol. 18, artikel-id 831Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Clinical pathways can enhance care quality, promote patient safety and optimize resource utilization. However, they are infrequently utilized in intensive care. This study aimed to explain the implementation process of a clinical pathway based on a bottom-up approach in an intensive care context.

    Methods: The setting was an 11-bed general intensive care unit in Sweden. An action research project was conducted to implement a clinical pathway for patients on mechanical ventilation. The project was managed by a local interprofessional core group and was externally facilitated by two researchers. Grounded theory was used by the researchers to explain the implementation process. The sampling in the study was purposeful and theoretical and included registered nurses (n31), assistant nurses (n26), anesthesiologists (n11), a physiotherapist (n1), first- and second-line managers (n2), and health records from patients on mechanical ventilation (n136). Data were collected from 2011 to 2016 through questionnaires, repeated focus groups, individual interviews, logbooks/field notes and health records. Constant comparative analysis was conducted, including both qualitative data and descriptive statistics from the quantitative data.

    Results: A conceptual model of the clinical pathway implementation process emerged, and a central phenomenon, which was conceptualized as 'Struggling for a feasible tool,' was the core category that linked all categories. The phenomenon evolved from the 'Triggers' ('Perceiving suboptimal practice' and 'Receiving external inspiration and support'), pervaded the 'Implementation process' ('Contextual circumstances,' 'Processual circumstances' and 'Negotiating to achieve progress'), and led to the process 'Output' ('Varying utilization' and 'Improvements in understanding and practice'). The categories included both facilitating and impeding factors that made the implementation process tentative and prolonged but also educational.

    Conclusions: The findings provide a novel understanding of a bottom-up implementation of a clinical pathway in an intensive care context. Despite resonating well with existing implementation frameworks/theories, the conceptual model further illuminates the complex interaction between different circumstances and negotiations and how this interplay has consequences for the implementation process and output. The findings advocate a bottom-up approach but also emphasize the need for strategic priority, interprofessional participation, skilled facilitators and further collaboration.

  • 6.
    Björkman, Annette
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Eriksson, Annette
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att vårdas lättsederad i mekanisk ventilation2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare forskning visar på en förändring inom intensivvården och att fler patienter vårdas lättsederade i mekanisk ventilation. Sederingsnivån ska vara tillräcklig för att patienter ska tolerera endotrakealtuben och fortsatt behandling trots obehaget det ger. Detta leder till att patienter blir mer delaktiga i sin egen vård men ställer även högre krav på intensivvårdssjuksköterskor som ska vårda dessa patienter. Syfte: Att belysa patienters upplevelse av att vara lättsederad och vårdas vaken med mekanisk ventilation. Metod: För att besvara examensarbetets syfte användes en allmän litteraturöversikt. Tjugo vetenskapliga artiklar som bestod av både kvalitativ, kvantitativ och mixed method design användes. Analysen skedde genom att identifiera likheter och skillnader i syfte, metod och resultat. Resultat: I resultatet framkom det både fördelar och nackdelar med att vårdas lättsederad i mekanisk ventilation. Tre teman framkom i analysarbetet: upplevelser av sitt tillstånd, upplevelsen av att bli sedd och hörd samt upplevelsen av samspel och delaktighet. Slutsats: Patientupplevelsen visade på både psykiskt och fysisk påfrestning. Patienter uttrycker hinder gällande kommunikation, existentiella faktorer och relationer med anhöriga och sjuksköterskor. Trots detta uttrycks önskemål om att få vårdas lättsederade i mekanisk ventilation under ett vårdtillfälle på intensivvårdsavdelningen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Ekelund, Ulf
    et al.
    Emergency Medicine, Department of Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden.
    Kurland, Lisa
    Department of Clinical Sciences and Education and Section of Emergency Medicine, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Eklund, Fredrik
    Medical Management Centre, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Torkki, Paulus
    HEMA-Institute, BIT Research Centre, Aalto University, Espoo, Finland.
    Letterstål, Anna
    Emergency Medicine, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Lindmarker, Per
    Emergency Medicine, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Castrén, Maaret
    Department of Clinical Sciences and Education and Section of Emergency Medicine, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Patient throughput times and inflow patterns in Swedish emergency departments: A basis for ANSWER, A National SWedish Emergency Registry2011Ingår i: Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, E-ISSN 1757-7241, Vol. 19, artikel-id 37Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: Quality improvement initiatives in emergency medicine (EM) often suffer from a lack of benchmarking data on the quality of care. The objectives of this study were twofold: 1. To assess the feasibility of collecting benchmarking data from different Swedish emergency departments (EDs) and 2. To evaluate patient throughput times and inflow patterns.

    METHOD: We compared patient inflow patterns, total lengths of patient stay (LOS) and times to first physician at six Swedish university hospital EDs in 2009. Study data were retrieved from the hospitals' computerized information systems during single on-site visits to each participating hospital.

    RESULTS: All EDs provided throughput times and patient presentation data without significant problems. In all EDs, Monday was the busiest day and the fewest patients presented on Saturday. All EDs had a large increase in patient inflow before noon with a slow decline over the rest of the 24 h, and this peak and decline was especially pronounced in elderly patients. The average LOS was 4 h of which 2 h was spent waiting for the first physician. These throughput times showed a considerable diurnal variation in all EDs, with the longest times occurring 6-7 am and in the late afternoon.

    CONCLUSION: These results demonstrate the feasibility of collecting benchmarking data on quality of care targets within Swedish EM, and form the basis for ANSWER, A National SWedish Emergency Registry.

  • 8.
    Enlund, Mats
    Mälardalens högskola, Institutionen för vård- och folkhälsovetenskap.
    Sevofluran-sedering2006Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Enlund, Mats
    et al.
    Uppsala University, Sweden.
    Jansson, P.
    Dept of Anesthesia & Intensive Care, Västerås, Sweden.
    AEP and Entropy responses to marked changes in sevoflurane concentration - a ceiling effect?2006Ingår i: Anesthesia & Analgesia: Abstracts of Posters Presented at the International Anesthesia Research Society 80th Clinical and Scientific Congress, 2006, Vol. 102, artikel-id S-160Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 10.
    Goitom, Tesfu
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Vallulv, Tobias
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING OCH SEDERING (PCA/PCS): En integrativ litteraturöversikt utifrån patienters perspektiv2024Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patientkontrollerad smärtlindring och patientkontrollerad sedering (PCA/PCS) är kliniskt sett säkra metoder för att leverera smärtlindring eller sedering till patienter utan direkt åtgärd från sjuksköterskor. Metoderna anses av sjuksköterskor vara metoder som stärker patienters autonomi, men riskerar att distansera sjuksköterskor från patienter. För att skapa ett bredare perspektiv på metoderna undersöks i detta arbete patienters upplevelser av PCA/PCS. Syfte; Syftet är att beskriva patienters upplevelse i samband med användning av patientkontrollerad smärtlindring och sedering (PCA/PCS). Metod: Integrativ litteraturöversikt baserad på 19 artiklar. Resultat: Två teman med tre respektive två subteman framkom från analysen. Det första temat var Möjligheter med PCA/PCS beskrivet av subteman Att ha färre biverkningar, Att ha ökad autonomi och Att vara bekväm med administreringsmetoden av läkemedel. Det andra temat var Utmaningar med PCA/PCS, beskrivet av subteman Att inte få individuella behov bemötta och Att känna minskad trygghet. Slutsats: Patienters upplevelser av PCA/PCS har varit generellt positiva, med goda möjligheter att öka tillfredställelsen med den vård som erbjuds. Resultatet visar att metoderna är användbara för att stärka patienters upplevelse av autonomi. Vidare påvisas att utmaningar som metoderna innebär kan motverkas av välinformerade patienter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    PCA/PCS
  • 11.
    Hansson, Sofie
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Tholander, Sofie
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Kommunikationen i teamet vid induktion: En kvantitativ enkätstudie utifrån anestesisjuksköterskors erfarenheter2024Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det anestesiologiska omvårdnadsansvaret kräver särskild kompetens och erfarenhet. Vid anestesiologisk vård såsom induktionen krävs nära samarbete. Kommunikationen i teamet har visat sig avgörande för teamsamarbetet. Faktorer som kan påverka kommunikationen är hierarki, stress, relationen till kollegor eller tron på den egna förmågan.

    Syfte: Att kartlägga anestesisjuksköterskors erfarenheter av kommunikationen i teamet vid induktion.

    Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats. Enkäten bestod av 35 frågor varav de första fem kartlade demografiska data. Resterande frågor bestod av påståenden vilka besvarades med likertskala. Data analyserades i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Deskriptiv statistik gav en överblick av datainsamlingen och analytisk statistik användes för jämförelse av grupper.  

    Resultat: 53 anestesisjuksköterskor besvarade enkäten. Majoriteten ansåg att kommunikationen har stor betydelse för patientsäkerheten. Samtliga uppgav att de i varierande grad vågar ifrågasätta oklarheter vid induktion. Det fanns positiva erfarenheter av att kommunikationsverktyg främjar kommunikationen.

    Slutsats: För en säker vård vid induktion krävs en fungerande teamkommunikation. Kommunikationen påverkas av personliga egenskaper, arbetserfarenheter, stress eller hur olika kommunikationsverktyg används. Främjande faktorer för kommunikationen är utbildning och relationsbyggnad inom teamet. Arbetserfarenhet och ålder kan påverka hur kommunikationen i teamet vid induktion uppfattas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12. Harlid, R.
    et al.
    Enlund, Mats
    Mälardalens högskola, Institutionen för vård- och folkhälsovetenskap.
    Handbok i intravenös anestesi2006Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Hosio, Emma
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Rydahl, Emma
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Anestesisjuksköterskors följsamhet av WHO:s checklista för säker kirurgi2021Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: WHO:s checklista för säker kirurgi har använts i Sverige sedan 2009 som en del i att öka patientsäkerheten i samband med kirurgi. God kommunikation inom teamet, utbildning i användandet samt stöd från chefer och ledning har i tidigare forskning varit markörer för en god följsamhet till checklistan. Användandet av checklistan registreras i SPOR.

    Syfte: Att undersöka anestesisjuksköterskors egenskattade följsamhet av WHO:s checklista för säker kirurgi samt överensstämmelse med data inrapporterad i Svenskt perioperativt register.

    Metod: Induktiv kvantitativ tvärsnittsstudie där data samlades in via digitala enkäter.Analys Data presenteras med deskriptiv och analytisk statistik. Mann-Whitney U-test användes till analytisk statistik.

    Resultat: Sign in är den del av WHO:s checklista för säker kirurgi med högst egenskattad följsamhet enligt deltagarna. Statistisk analys visar att det finns en signifikant skillnad i följsamhet relaterat till antalet yrkesverksamma år som anestesisjuksköterska. Skillnader finns gentemot inrapporterad data i SPOR.

    Slutsats: Anestesisjuksköterskors egenskattade följsamhet av WHO:s checklista för säker kirurgi överensstämmer med tidigare forskning inom området. Behov av ytterligare forskning föreligger för att undersöka vad som kan förbättra följsamheten samt hur följsamheten påverkar patientsäkerheten.

    Nyckelord operationsteam, WHO:s checklista för säker kirurgi, följsamhet, enkät, tvärsnittsstudie

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Anestesisjuksköterskors följsamhet av WHO:s checklista för säker kirurgi
  • 14.
    Hällkvist, Ylva
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Lundblad, Torbjörn
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att vårda med fingertoppskänsla: Anestesisjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter inför och under anestesi2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alla patienter är oroliga inför anestesi då de förlorar kontrollen över sin kropp. De önskar ha en bra kontakt med anestesisjuksköterskan för att kunna förmedla sina behov. Informationsbehovet är dock olika för alla patienter, vissa vill veta allt medan andra vill få sparsamt med information. Syfte: Syftet är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter inför och under anestesi. Metod: Kvalitativ systematisk litteraturstudie av bearbetat material. Resultat: Anestesisjuksköterskorna ansåg att det var viktigt att se patientens behov för att kunna skapa trygghet, likväl som att ha en bra kommunikation. Tidsbrist var dock vanligt förekommande vilket skapade hinder i mötet med patienten. Slutsats: Anestesisjuksköterskorna vill utföra ett bra arbete, men då patienterna och verksamheten ofta ställer motstridiga krav krävs en ständig avvägning för att avgöra vad som är bäst här och nu.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Lingsarve, Kajsa
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Odeheim, Sara
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Delirium inom intensivvård: En litteraturöversikt om intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter att vårda patienter med delirium2023Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förekomsten av delirium på intensivvårdsavdelningar är stor, cirka 80% av patienterna som vårdas på intensiven drabbas vid något tillfälle av delirium. Patienter beskriver en rädsla då delirium medför vanföreställningar och hallucinationer. Oupptäckt delirium orsakar ett lidande hos patienten och kan medföra konsekvenser för patienten såväl som samhället. Syfte: Syftet med studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med delirium. Metod: En integrativ litteraturstudie av 20 artiklar enligt Whittmore och Knafl. Resultat: I resultatet identifieras två teman. (1) Att uppleva okunskap och osäkerhet vid vårdandet av patienter med delirium och (2) Att arbeta omsorgsfullt. Att få tillräckligt med utbildning och ha tydliga riktlinjer är en viktig faktor för intensivvårdssjuksköterskor i hanteringen av delirium. Ökad kunskap leder till ökat självförtroende vilket i sin tur leder till tidigare upptäckt och snabbare behandling för patienten. Slutsats: Examensarbetet presenterar intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att identifiera och behandla patienter med delirium. Delirium är underdiagnostiserat vilket betonar viken av att intensivvårdssjuksköterskor besitter adekvat kompetens I ämnet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Mallin, Sofia
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Åhlman, Ebba
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    ATT VARA SJUKSKÖTERSKA I FRONTLINJEN AV COVID-19: En innehållsanalys av sjuksköterskors upplevelser på intensivvårdsavdelningar.2021Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: År 2019 bröt ett nytt coronavirus ut världen över och orsakade en pandemi. Det har påvisats att denna patientgrupp kräver mer tid till övervakning och omvårdnad än andra patientgrupper som vårdas på intensivvårdsavdelningar. Sjuksköterskor som vårdat patienter med coronavirus har påvisat psykologiska- och fysiska påfrestningar. Syfte: att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19 på intensivvårdsavdelningar Metod: Kvalitativ induktiv ansats utifrån obearbetat material i form av beskrivande bloggar ifrån internet. Data analyserades utefter en manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom ett övergripande tema: ”Att vara sjuksköterskor i frontlinjen”. Vidare framkom tre kategorier och sju subkategorier. Kategorierna som framkom var: ”Viruset orsakar förändringar i arbete och privatliv”, ”Att vårda svårt sjuka patienter där många dör” samt ”Att uppleva orimlig arbetsbelastning”.Slutsats: Examensarbetet kan ses som ett bidrag till att skapa en förståelse för den komplexa arbetsmiljö som var rådande under nutidens första pandemiutbrott i världen och sjuksköterskors upplevelser av att vårda i denna situation. Genom sin grund i analys av kvalitativ forskning kan detta möjliggöras och bidra till att i framtiden skapa verktyg för sjuksköterskor att hantera liknade situationer och reducera risken för ohälsa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Malm Wikström, Emil
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Selerup, Kristian
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    INTENSIVVÅRDSSJUKSKÖTERSKORS BEHOV AV STÖD OCH RESURSER: Vid vård av patienter med lätt eller ingen sedering i respirator2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Martin-Boglind, Lene
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd. Sabbatsberg Hospital, Sweden.
    Graves, Adrienne
    Sabbatsberg Hospital, Sweden.
    Wanger, Peter
    Sabbatsberg Hospital, Sweden.
    The effect of topical antiglaucoma drugs on the results of high-pass resolution perimetry1991Ingår i: American Journal of Ophthalmology, ISSN 0002-9394, E-ISSN 1879-1891, Vol. 11, nr 6, s. 711-714Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We conducted a randomly assigned, double-masked, crossover study of the effects of betaxolol, epinephrine, pilocarpine, and timolol on the high-passresolution perimetry results in normal subjects. The influence of topical administration of these intraocular pressure reducing drugs was negligible, which confirmed the reliability of high-pass resolution perimetry results. The method seems appropriate for the diagnosis of glaucoma and the follow-up ofpatients with glaucoma.

  • 19.
    Matilda, Söderlund
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Susanne, Melander
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Vårda i en komplex miljö: Anestesisjuksköterskors strategier för ett gott möte med patienter i det perioperativa vårdandet.2021Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Anestesi skapar oro hos patienter oavsett tillvägagångssätt. Patienter upplever att anestesisjuksköterskor är avgörande för hur deras upplevelse kommer bli. Dock känner patienter sig inte alltid sedda i en tidspressad miljö. Problem: Anestesisjuksköterskor har ett ansvar att stödja patienter utifrån individuella behov och skapa trygghet under en begränsad tidsram.  Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors strategier för ett gott möte med patienter i det perioperativa vårdandet. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes där 20 vårdvetenskapliga artiklar analyserats i resultatet. Resultat: Två teman kunde urskiljas. Dessa benämndes att axla ansvar för säkerhet och trygghet och att värna om den unika patienten. Utifrån dessa skapades 5 subteman vilka benämndes; Att ha ett professionellt förhållningssätt, att vårda i dialogen, att lotsa i en komplex miljö, att individanpassa vårdandet och att värna om patientens integritet och värdighet. Resultatet visade att anestesisjuksköterskor använder olika strategier i mötet med patienter som är komplext med flera aspekter att beakta. Utmaningen för mötet med patienter i den perioperativa vården ligger i det korta vårdmötet inför operationen. Slutsats: Anestesisjuksköterskor försöker anpassa vården efter individen men organisatoriska faktorer kan hindra det.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Nordin, Jonas
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Perers, Kristian
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Att genomgå regional anestesi: En kvalitativ litteraturstudie utifrån patientens perspektiv2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter som genomgår generell anestesi uttrycker oro och ångest inför att bli sövda. Anestesisjuksköterskor beskriver likaså att det är vanligt förekommande med perioperativ ångest hos patienter i samband med kirurgi. Anestesisjuksköterskan betonar vikten av god kommunikation för att lindra ångest och främja patienternas välbefinnande. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att genomgå regional anestesi. Metod: Kvalitativ litteraturstudie som innefattar analys av 20 vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Patienterna upplevde diverse känslofenomen som exempelvis smärta, obehag och känselbortfall. Patienterna belyser vikten av att känna sig delaktiga i deras egen vård. Detta främjades utav anestesisjuksköterskornas fysiska närvaro och emotionella stöd. God information ansågs vara en förutsättning för att patienterna skulle känna sig trygga. I de fall där patienterna kände att information var bristfällig kände de istället sig utsatta. Slutsats: Upplevelsen kan uppfattas både som negativ och positiv. Negativ i form av att anestesin kan uppfattas som smärtsam samt förlust av kontroll, rörlighet och känsla av utsatthet. En förutsättning för att främja delaktighet och trygghet hos patienterna är att som anestesisjuksköterska kunna etablera en vårdande relation. Kunskap kring patienternas utsatta situation, behovet av närhet, kontakt och kontinuerlig information är avgörande för att utföra en god omvårdnad för att främja välbefinnande och hälsa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Nyberg, Jesper
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Fröling, Patric
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Interprofessionell samverkan inom intraoperativ anestesi: En inblick i anestesisjuksköterskans och anestesiologens samarbete. En kvalitativ intervjustudie.2023Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Abstract 

    Background: The operating team consists of various professions that possess unique skills and knowledge that are needed for patient-safe care. The anesthesia nurse and anesthesiologist have an important role in the team, they need to work together and use their knowledge and skills to maintain patient safety. Work environment, sense of community, effective communication and hierarchical structures were considered to be the factors that had the greatest impact on this international collaboration.

    Aim: The purpose of the study is to investigate the anesthesia nurse's experience of collaboration with anesthesiologist in the intraoperative stage.

    Methods: The study was conducted as a qualitative interview study with semi-structured questions. The data collection took place in two operating departments in Stockholm, where 10 anesthesia nurses were interviewed. The analysis was carried out according to Lindgren et al. (2020) description for qualitative content analysis.

    Results: Four categories were identified. The categories were: Sense of security in the professional role facilitates with subcategories the importance of professional experience and feeling trust in collaboration. When cooperation fails with subcategories of not being listened to and lack of trust. The effect of interpersonal relationships with subcategories personal chemistry in collaboration and handling conflicts. The impact of clarity on the working process with subcategories clear dialogue facilitates and having a clear division of labor.

    Conclusions: The cooperation in the team is important as the intraoperative environment is complicated. The results shows that good communication, planning, trust and respect for each other’s professional competencies promotes teamwork and thereby increases patient safety.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Nymark, Alexander
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Lundh, Johan
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Postoperativ uppföljning - Anestesisjuksköterskans uppfattning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Simon, Gabriela
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Ramirez Vargas, Diana Patricia
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    UPPVÄRMNINGSÅTGÄRDER VID LAPAROSKOPISK KIRURGI: - En integrativ litteraturstudie2022Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienter som genomgår laparoskopiska ingrepp sövs med anestesiläkemedel och behöver administration av intravenösa vätskor och inblåsning av koldioxidgas i bukhålan under operationen. Ju längre anestesitid och ju längre tid det laparoskopiska ingreppet tar desto större är risken att patienter drabbas av perioperativ hypotermi. Icke-invasiva och invasiva uppvärmningsmetoder visar kunna förebygga perioperativ hypotermin och de postoperativa komplikationer som associeras med hypotermiuppkomst vid laparoskopiska ingrepp.Syfte: Syftet är att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan förebygga uppkomsten av perioperativ hypotermi och dess postoperativa komplikationer hos patienter som genomgår laparoskopisk kirurgi. Metod: En integrativ litteraturöversikt. Resultat: Studien visar att icke-invasiva och invasiva uppvärmningsåtgärder kan förebygga perioperativ hypotermi och minska de postoperativa komplikationerna associerade med hypotermi vid laparoskopisk kirurgi. Forcerad varmluftsbehandling visar sig vara den mest effektiva metoden för att förebygga perioperativ hypotermi. Andra icke-invasiva och invasiva värmebehandlingar är effektiva när de kombineras med varandra men inte när de administreras enskilt.Uppvärmningsmetoder visar sig förebygga uppkomst av hypotermi, bibehålla intraoperativ normotermi, öka komfort, minska postoperativa komplikationer vilket även leder till bättre återhämtning hos patienter som genomgår laparoskopisk kirurgi. Slutsats: Denna studie belyser att uppvärmnings åtgärder med invasiva och icke-invasiva uppvärmningsmetoder kan behandla och förebygga hypotermiuppkomst under den perioperativa perioden hos patienter som genomgår laparoskopisk kirurgi. Studien även visar att dessa uppvärmningsmetoder förebygger även de postoperativa komplikationer som associeras med perioperativ hypotermin vid laparoskopisk kirurgiuppkomst.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    UPPVÄRMNINGSÅTGÄRDER
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Sjöö, Emmalisa
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att lämna intensivvården: En kvalitativ litteraturstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När en patient som varit kritiskt sjuk börjar återhämta sig är det aktuellt med förflyttning från intensivvårdsavdelning (IVA) till en lägre vårdnivå på vårdavdelning. Ett högt tryck på intensivvårdsplatser kan resultera i snabba förflyttningar, vilka riskerar en bristfällig planering och förberedelse. Detta kan få negativa konsekvenser för patienten genom ökad risk för återinläggning på IVA, förlängd vårdtid och ökad mortalitet. Det är intensivvårdssjuksköterskans ansvar att genomföra en trygg och sammanhållen patientförflyttning. Att genomgå transition innebär att patienten ställs inför en förändring, exempelvis från en miljö till en annan, vilket kräver anpassning. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av förflyttning från IVA till vårdavdelning. En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes valdes som metod. Resultatet visar att bristfällig information och förberedelse inför en förflyttning orsakar oro, ångest och nedstämdhet. Detta till skillnad från de patienter som fick ett bra stöd och som upplevde att förflyttningen var ett positivt steg i rätt riktning. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att patienter som skall förflyttas från IVA behöver individuellt anpassad information och förberedelse. Det finns ett behov av tydligare riktlinjer för att minska oron hos patienter, underlätta kommunikation och informationsöverföring samt garantera patientsäkerheten.

  • 25.
    Stenman, Sanna
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Carlsson, Marie-Louise
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    DEN UNIKA I DET KOMPLEXA: En studie om personcentrerad vård inom intensivvård2022Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskor har ansvar att bedriva omsorgsfull omvårdnad av kritiskt sjuka patienter i en högteknologisk miljö samtidigt som vårdandet ska ske personcentrerat. Personcentrerad vård inom intensivvård problematiseras av patienternas sjukdomstillstånd, avancerad vård och faktorer inom organisation och miljö som påverkar. Höga krav ställs på intensivvårdssjuksköterskor samtidigt som utförandet av personcentrerad vård har stor betydelse för intensivvårdspatienter. Eftersom personcentrerad vård inom intensivvård inte är lika beforskat som andra kontexter är det ett viktigt område att belysa. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård inom intensivvård. Metod: Kvalitativ induktiv ansats, datainsamling med frågeformulär med öppna frågor och dataanalys utifrån manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och åtta subkategorier. Första kategorin Utmaningar i utförandet av personcentrerad vård beskrev otillräckliga resurser, patienternas tillstånd, att klimatet påverkar samt behov av mer kunskap. Andra kategorin Förutsättningar som främjar utförandet av personcentrerad vård beskrev organisatoriska förutsättningar, att alla arbetar mot samma mål, betydelsen av anhöriga och holistiskt synsätt. I tredje kategorin framkom Positiva upplevelser av personcentrerad vård inom intensivvård. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård inom intensivvård visar att det är komplext men samtidigt betydelsefullt och att det finns behov av utveckling inom området.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Södergren, Stina
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Westerberg, Ina
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Donationsprocessen: En kvalitativ intervjustudie om intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att underlätta i vårdandet av patienter i donationsprocessen2022Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: När den livsuppehållande behandlingen på intensivvårdsavdelningen inte längre upplevs meningsfull för patienten utreds möjligheten för organdonation. Intensivvårdssjuksköterskan har en aktiv roll i donationsprocessen och tidigare forskning visar att sjuksköterskan upplever det som en generös handling av patienten att donera och intensivvårdssjuksköterskan gör sitt yttersta för att värna om det i vårdandet av både patienten och dennes närstående. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att underlätta vårdandet av patienter i donationsprocessen. Metod: En kvalitativ studie utifrån semistrukturerade intervjuer med tio intensivvårdssjuksköterskor, dataanalys genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier framkom, ”Fokus på patienten” samt ”Möta närstående med värdighet”. Fem subkategorier framkom från kategorierna, ”Att värna om patientens vilja”, ”Att samordna vården av patienten”, ”Att bygga relationer”, ”Att anpassa informationen” och ”Att ge stöd i sorgen”. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att underlätta vårdandet av patienten beskrivs som att värna om patientens vilja till donation och att få fokusera på endast donationspatienten tillsammans med teamet. I vårdandet av patienten framkom tydligt närståendes centrala roll och att intensivvårdssjuksköterskorna underlättar för dem genom relationen, information samt stöttning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Södervall, Thea
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Vauhkala, Pia
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att döden får en mening: En kvalitativ intervjustudie om intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av att vårda i donationsprocessen.2024Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: When life-saving interventions are not compatible with a meaningful and dignified life for a patient in the intensive care unit, decisions are made to withdraw life-sustaining treatment, allowing for the possibility of organ donation. There are clear laws and guidelines for the process of donation. Previous research highlights the complex work of intensive care nurses, involving the care of both potential organ donors and relatives. Aim: The aim was to describe intensive care nurses' experiences of nursing care during the process of organ donation. Method: A qualitative interview study with 12 intensive care nurses. Content analysis was conducted. Results: The analysis resulted in three categories: The complex nursing care, The meaningful nursing care and Meeting the relatives in the donation process and eight subcategories emerged. Conclusion: Intensive care nurses experienced nursing care in the donation process as meaningful and as an opportunity to contribute to another person's continued life. However, nursing care was also perceived as challenging and time-consuming, both in relation to the donor and relatives. Nurses described facilitating factors such as knowledge and education about the donation process, as well as the importance of the team. A significant part of nursing care involved supporting and informing relatives.

    Key words: Intensive care nurses, interview study, nursing care, organ donation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Weiderstål, Tove
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Vikström, Sofia
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Att möta patienter med oväntad svår luftväg: En kvantitativ enkätstudie2022Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Anestesisjuksköterskor har ett övergripande ansvar för den anestesiologiska omvårdnaden, vilket bland annat innefattar att bedöma och hantera patienters luftväg. Situationer av en oväntad svår luftväg hos patienter uppstår emellanåt och ställer då höga krav på anestesisjuksköterskors kompetens. Att ta snabba beslut och vidta rätt åtgärder blir avgörande för utfallet och för patientsäkerheten. Syfte: Att undersöka anestesisjuksköterskors erfarenhet och hantering vid vård av patienter med oväntad svår luftväg. Metod: Enkätstudie med kvantitativ studiedesign. Enkäten bestod av 25 frågor med färdiga svarsalternativ. All insamlad data analyserades med hjälp av statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Studiegruppen delades in i två grupper utefter antal år de arbetat som anestesisjuksköterskor där ena gruppen representerade anestesisjuksköterskor med mindre erfarenhet och den andra anestesisjuksköterskor med mer erfarenhet. Jämförelser gjordes sedan mellan grupperna. Resultat: Totalt 76 anestesisjuksköterskor svarade på enkäten. I resultatet kunde skillnader mellan de mindre erfarna och de erfarna anestesisjuksköterskorna urskiljas i flera frågor. Det fanns signifikanta skillnader mellan de två grupperna, bland annat i avseende hur de upplevde stress. De mindre erfarna upplevde en högre nivå av stress än de mer erfarna. Båda grupperna kände sig tryggare när de arbetade tillsammans med en erfaren kollega än med en som är ny när det gällde situationer med oväntad svår luftväg. Slutsats: Erfarenhet påverkar hur anestesisjuksköterskor erfar och hanterar patienter med oväntad svår luftväg. Mindre erfarna anestesisjuksköterskor upplever i högre grad stress vid hantering av svår luftväg i jämförelse med erfarna anestesisjuksköterskor. Risken att ställas inför en oväntad svår luftväg finns alltid, trots noggranna bedömningar av luftvägen. Dock uppstår dessa situationer relativt sällan, vilket kan tyda på att de luftvägsbedömningar som görs har en stor betydelse när det gäller att förutse en svår luftväg.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Wickius, Moa
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Lidia, Eriksson
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Donationsprocessen: Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda en patient som utreds som organdonator2023Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
1 - 29 av 29
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf