https://www.mdu.se/

There are many innovation audits that aim to contribute to increased innovativeness through systematic monitoring and review. In line with this the purpose of this study is to build knowledge that increases both the academic and the practical user-value of innovation audits.

Previous research in the innovation audit area is mainly focused on the audit tool and to some extent the auditing process, with a strong bias towards what to audit, rarely addressing more than just the measuring- and assessment phases. Most audits involve internal staff in audit-related work such as self-assessments, and thus employees from the audited organisation can also be regarded as internal auditors (executors). Previous research indicates that the ability of the internal auditor impacts the audit’s execution and that the audit design affects how auditor-demanding the execution of the audit becomes. Despite this there is very little research that concerns the internal auditor’s role in the auditing process.

To better understand how the abilities of individual internal auditors affect the audit process, I formulated two questions for the licentiate thesis: What types of shortcomings in the audit process are influenced by deficient auditor maturity? and What are the consequences of these shortcomings on the audit process? The concept of auditor maturity is here used familiarly to describe the internal auditors’ level of ability to independently perform their auditing tasks in an appropriate manner without any further support than what is provided by the audit tool.

The empirical data were collected in two qualitative case studies with 21 participants from two SMEs. 92 written questionnaire and 23 interviews were conducted and complemented by a literature review. My use of two subdivisions of the audit process is central to the thesis and to my knowledge not previously used: firstly the division into three phases: the pre-assessment phase, the assessment phase and the post-assessment phase, and secondly the division into three parts: the audit (the tool), the auditor (the executor) and the auditing (the execution). The analytical focus is on shortcomings in the internal auditors’ ability to execute their auditing tasks.

Several shortcomings in this respect were identified and can be grouped based on the following characteristics: Conceptual, Contextual, Auditor interaction, Strategic & operational and Adaption.

The main contribution of this research is by highlighting the internal auditor’s role in the audit process, to discuss all the phases of the process and to introduce the perspectives of audit, auditor and auditing under the unifying concept of the audit process.

Det finns många innovations-audits som syftar till ökad innovativitet genom systematisk mätning och granskning. I linje med det är den här studiens syfte att bygga kunskap som ökar både den akademiska och den praktiska användarnyttan av innovations-audits.

Det finns mycket tidigare forskning inom området innovations-auditering med en stark övervikt mot vad som ska auditeras och berör ofta inte mer än själva mät- och skattnings-fasen. De flesta audits involverar i hög grad intern personal i det audit-relaterade arbetet med att t.ex. utföra självskattningar och förändringsplanering. Det innebär att personal från den auditerade organisationen kan betraktas som interna auditors. I tidigare forskning finns tydliga tecken på att den interna auditorns (utföraren) förmåga påverkar auditerings-arbetet och att auditens utformning påverkar hur krävande auditerings-utförandet blir för auditorn. Trots detta berör ytterst lite forskning den interna auditorns roll i audit-processen.

För att bättre förstå hur enskilda interna auditors förmågor påverkar audit-processen formulerade jag två frågor i lic-avhandlingen: Vilka typer av tillkortakommanden i audit-processen påverkas av otillräcklig auditor-mognad? och Vilka följder får dessa tillkortakommanden på audit-processen? Begreppet auditor-mognad används här på ett vardagligt sätt för att beskriva nivån av den interna auditorns förmåga att självständigt utföra sina auditeringsuppgifter på ett ändamålsenligt sätt - utan att behöva ytterligare stöd än det som ges i audit-verktyget.

Empiri har samlats in i två kvalitativa case-studier med totalt 21 deltagare från två SME företag. 92 skriftliga enkäter och 23 intervjuer har genomförts och kompletterats med en litteraturstudie. Centralt för avhandlingen är mitt val att använda två uppdelningar av audit-processen som vad jag vet inte använts tidigare. Den första delar auditeringen i tre faser; för-mätningsfasen, mätfasen och efter-mätningsfasen. Den andra delar processen i tre delar: auditen som är verktyget, auditorn är genomföraren och auditeringen är utförandeprocessen. Analys fokus är tillkortakommanden i den interna auditorns förmåga att genomföra sina audit-uppgifter.

Ett flertal tillkortakommanden i auditorns förmåga att utföra sina audit uppgifter identifierades och kan grupperas utifrån följande karaktärsdrag; Konceptuella, Kontextuella, Auditor interaktion, Strategisk och operationell samt Anpassning.

Forskningens främsta akademiska och praktiska bidrag är att lyfta och tydliggöra den interna auditerns roll i audit-processen, att modellera och diskutera processens samtliga faser samt att föra in de tre perspektiven audit, auditor och auditing under det sammanhållande begreppet audit-process.