Denna studie studerar arbetsmiljöpolicydokument från tjugofem svenska kommuner (tio är representerade i det empiriska materialet) samt en kompletterande intervju. Det empiriska materialet har analyserats utifrån tre olika teman som vi har ringat in utifrån tidigare mobbningsforskning. Fokus för studien har varit att analysera hur man i arbetsmiljöpolicydokument hanterar problematik som rör arbetsplatsmobbning samt hur balanserandet av ansvarsfrågan går till och vilka sociala kategorier som blir tilldelat ansvar i dokumenten. Vi har även analyserat hur arbetsmiljöpolicydokumenten är strukturerade för att framstå som trovärdiga. De teoretiska och metodologiska utgångspunkter vi har använt oss av för att besvara våra frågeställningar är diskurspsykologi. Intervjun gav oss möjlighet att ge en illustrativ bild av hur dessa dokument kan användas och hur mobbningsproblematiken kan hanteras i en stor organisation. De resultat vi såg var att problematiken kring arbetsplatsmobbning kan hanteras på en mängd olika sätt och att många dokument saknar inslag av mobbningsforskning. Tilldelningen av ansvar skiftade mycket i arbetsmiljöpolicydokumenten, det var olika organisatoriska kategorier som blev tilldelat ansvar i dessa dokument. Vi såg även variationer trovärdighetsskapandet samt hur författaren gick till väga för att uppnå detta.