I vårt samhälle använder sig människor av könsmarkörer för att markera sin könstillhörighet. För barn är färger det mest tillgängliga sättet att både att visa sitt eget kön med och lättare kunna dela in andra barn i flickor och pojkar. Syftet med vår studie var att väcka tankar hos barnen om att de inte behöver begränsas utifrån det socialt konstruerade könet, genus, när det gäller färger som könsmarkör. Genom olika aktiviteter skapade vi möjligheter för barnen i studien att samtala om, reflektera kring och använda färger som de annars möjligen skulle valt bort. Resultatet visade att det finns en ambivalens hos barnen i deras förhållande till vissa färger. Det visade också att ämnet engagerar barn och vår studie bidrog till öppnare klimat i barngruppen. En slutsats är att genusinriktat arbete kan bidra till positiva förändringar.