I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med läs- och skrivsvårigheter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lärarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, då läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) säger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrån fyra klasslärares undervisningspraktik undersöka, om och i så fall hur inkludering sker för elever med läs- och skrivsvårigheter i årkurs två. För att belysa detta syfte användes en kvalitativ metodansats där fyra klasslärare intervjuades om deras syn på inkludering och hur de såg på detta begrepp i förhållande till sin undervisning med elever med läs- och skrivsvårigheter. Även två lektionsobservationer gjordes hos varje klasslärare för att ta reda på om och i så fall på vilket sätt det fanns en inkluderande undervisning. Resultatet visade att undervisningen anpassades i största möjliga mån till elever med läs- och skrivsvårigheter. Lärarna använde i sin undervisning olika tillvägagångssätt och kompensatoriska material för att möta elevernas behov. Resultatet visade även att undervisningen hade ett individualiserat arbetssätt i hög utsträckning där eleverna inte tog hjälp och samarbetade med varandra i uppgifterna. Lärarnas roll och attityd i en inkluderande undervisning blev mycket avgörande för framgången. Slutsatserna av studien är att för att elever med läs och skrivsvårigheter skall kunna utvecklas i sina färdigheter och vara delaktiga i undervisningen behövs tydligare riktlinjer i styrdokumenten, mer exempel på hur inkluderande undervisning kan se ut och fler arbetssätt där eleverna tar stöd och lär sig av varandra.