Denna forskningsrapport är en del i ett samverkansprojekt som tar sin utgångspunkt i redan genomförda eller pågående utvecklingsprojekt i stadsdelen Lagersberg i Eskilstuna och bostadsområdet Bäckby i Västerås. Inom ramen för Samhällskontraktet – en plattform för samverkan mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun och Västerås stad – har en kartläggning av ovannämnda satsningars erfarenheter och nyvunna kunskaper slutförts och presenteras i denna rapport.
Tidigare forskning och insikter från samverkan med berörda tjänstemän från båda kommunerna har legat till grund för en analysmodell. Modellen tar hänsyn till såväl kommunernas specifika samhällskontext som till andra faktorer som påverkar kommunernas genomförande av handlingsplaner.
Förutom modellen utvecklas i rapporten en matris som fångar stadsdelarnas olika positioner med avseende på deras socioekonomiska och sociokulturella utveckling. Matrisen kallas för SUND (Sustainable Underprivileged Neighbourhood Development) och mäter hur hållbar den sociala utvecklingen är i utsatta bostadsområden och/eller stadsdelar. Ett samband mellan hög grad av mångetnicitet och en god ekonomisk och/eller sociokulturell utveckling förklarar delvis varför samma åtgärd får olika genomslagskraft i olika stadsdelar. Områden som kännetecknas av relativ låg grad av mångetnicitet kännetecknas, å andra sidan, av lågt socialt kapital och stagnerad socioekonomisk utveckling.
Jämfört med andra områden som ingår i studien finns det fortfarande ett stort utrymme för Eskilstuna kommun att få till en god socioekonomisk och sociokulturell utveckling i området. Stadsdelen Bäckby bör vara mån om att bevara och på sikt förbättra en redan relativt god socioekonomisk utveckling och har utrymme för att ytterligare påverka den sociokulturella utvecklingen. Bäckbys utveckling över en tolvårsperiod (2000–2012) är relativt stabil i relation till Västerås stad, medan det socioekonomiska gapet mellan stadsdelen Lagersberg och Eskilstuna kommun växer under samma tidsperiod.
Utvecklingen i stadsdelen Hallunda/Norsborg visar att det finns stor potential för Västerås stad och Eskilstuna kommun att ändra det nuvarande läget i både Lagersberg och Bäckby. Båda kommunerna visar att utvecklingen i mångetniska stadsdelar och bostadsområden inte alltid behöver stödjas av en ny eller förnyad lagstiftning, eller andra nationella satsningar. Genom resultaten från egna utvärderingar och tillämpbara forskningsresultat är kommunerna fullt kapabla att välja ”rätt” åtgärder och insatser.
Den positiva socioekonomiska och sociokulturella utvecklingen i Lagersberg och Bäckby kan vara hållbar endast om stadsdelen och/eller bostadsområdet gagnas av den på lång sikt. Från ett hela-staden-perspektiv gynnas kommunen av att de boende är mer välutbildade, även om de flyttar till andra mer attraktiva områden, så länge det sker inom kommunens gränser. Från ett områdesperspektiv leder denna utflyttning däremot till en veritabel ”braindrain”, som kan minska områdets konkurrenskraft och öka områdets och de boendes utsatthet. Kommuner bör av detta skäl eftersträva att exempelvis nyutexaminerade studenter och företagare flyttar in eller bor kvar i områden som Lagersberg och Bäckby.
Västerås, 2014. , p. 81
Miljonprogamsområde, utanförskap, segregering, kommuner, socioekonomisk hållbarhet, sociokulturell hållbarhet
Rapporten är finansierad av Eskilstuna kommun och Västerås stad och genomförd inom ramen för MDH:s Samhällskontraktet.