Könsdifferentieringen av utbildningsresultat i grundskola och gymnasieskola har i Sverige liksom internationellt rönt stor uppmärksamhet. Främst har diskussionen kommit att handla om huruvida dagens pojkar möter svårigheter med att förena maskulina praktiker och engagerat skolarbete. Att betygsglappet nu är ungefär lika stort mellan pojkar och flickor oavsett socialklass har väckt frågan om huruvida alla pojkar ställs inför dilemmat att välja mellan skolframgång eller status bland jämnåriga. I bjärt konstrast till samtida genusforskning har detta även öppnat för en ensartad syn på maskulinitet i de utvecklingsarbeten som initierats. Behovet att utöka den inhemska empiriska basen har därmed varit betydelsefullt, inte minst eftersom forskningen i liten grad analyserat hur maskuliniteter konstrueras bland elever från samhällets övre skikt. Syftet med denna text är att problematisera den antagna konflikten mellan den ”riktige killen” och den ”goda eleven” genom att vända blicken mot elitens söner.
Det empiriska materialet i detta paper bygger på deltagande observation och intervjuer av unga män och kvinnor i en naturvetenskaplig gymnasieklass, vilka läser första året i en skola med betydande status. Analysen tar utgångspunkt kritisk forskning om män och maskuliniteter. Genom vilka praktiker och diskurser konstrueras dominans, utanförskap och maskulinitetsideal bland elitens söner i skolvardagen? Att ha kul tillsammans under lektionstid, t ex genom att utmana klassrummets ordningsnormer, tycks vara en viktig byggsten i killarnas sociala hierarki och gemenskap. Samtidigt sammanfaller även iscensättande av den ”gode eleven” i hög grad med maskulina praktiker och genererar status i den manliga hierarkin. Här utgör tidigare förvärvat skolkapital emellertid en viktig bricka för att kunna använda sig av skolans ”spelplan”. Således både bekräftas och ifrågasätts antagandet om den negativa relationen mellan maskulinitet/er och skola av empirin. I studien undersöks relationen mellan normer för maskuliniteter och elevskap med en öppenhet för dessa inte bara kan variera mellan elever med olika social bakgrund eller mellan skolor, utan även mellan de olika pedagogiska sammanhang som elever i en och samma skolklass agerar inom. Har exempelvis skolämnenas könskodning betydelse elevernas könsrelationer, och när accentueras respektive utmanas skillnadsskapanden mellan könen?
Materialet utgör en av två delar i en pågående sociologisk studie lokaliserad till en mellanstor universitetsstad. I den andra delen studeras en klass som läser fordonsprogrammet i samma kommun.