Syftet med den här studien var att öka förståelsen för hur begreppet delaktighet fungerar i skolan genom att studera fem lärare och på vilket sätt de arbetar med begreppet i sin klassrumsmiljö respektive lärandemiljö. Jag har använt mig av en kvalitativ undersöknings metod i form av intervjuer. Intervjuerna är gjorda med fem lärare från fyra olika grundskolor. Jag anser att mitt val av metod har passat väl för mitt syfte, då jag ville ha en djupare och mer informativ undersökning. Forskning visar att elevernas möjlighet till att vara delaktiga i den verksamhet de tar del av, är en förutsättning för lärande. På vilket sätt de får var delaktiga och på vilket sätt det får vara med och påverka olika faktorer som klassrummets fysiska lärmiljö spelar en viktig roll för hur de upplever sin vardag i skolan. Mitt resultat visar brister på en gemensam definition av begreppet delaktighet och även en osäkerhet på vilket sätt man ska arbeta med delaktighet i skolan. Resultatet visar också att eleverna inte får vara delaktiga i utformningen av den fysiska miljön, men att lärarna arbetar medvetet med varje elevs möjlighet att få vara med och påverka sin lärandemiljö. Lärarna lyfter upp gruppens storlek, lokaler, Lgr 11 och de högt uppsatta kunskapsmålen som hinder för att arbeta med delaktighet på ett tillfredställande sätt. Mina slutsatser blir att lokalernas utformning, gruppernas storlek och en bristande förståelse för hur viktigt det är att involvera eleverna i olika beslut och förändringar, hindrar lärarnas möjligheter att utforma en verksamhet där eleverna upplever sig delaktiga fullt ut.