Mediet vi kommunicerar genom påverkar hur budskapet i meddelandet uppfattas. Detta gör att olika medier föredras vid olika tillfällen. Syftet med denna undersökning var att experimentellt undersöka om olika medier (film, radio och text) påverkar uppfattningen av ilska. Hypotesen var att ilskan skulle uppfattas snabbare och starkare när den visades som film eftersom det innebär att fler verktyg, som kroppsspråk och tonläge, är tillgängliga. I undersökningen presenterades ett bråk mellan en lärare och en elev för 75 personer, antingen som film, ljud eller text. Deltagarna fick sedan besvara ett formulär skapat för studien om hur de uppfattade känslotillståndet hos personerna. Ingen skillnad fanns i hur stark ilskan uppfattades över de olika medierna. Däremot uppfattade fler deltagare i ljudbetingelsen lärarens känslotillstånd som ilska än i filmbetingelsen. Detta kan bero på lärarens överdrivna kroppsspråk. Ett överdrivet kroppsspråk kan enligt Wallbot och Scherer (1986) göra individens affektiva tillstånd svårare att tolka.