Psykosocial motståndskraft (”resilience”) innebär att klara sig bra i samband med motgång. Det är viktigt att främja detta i unga år då utvecklingskaskader (kedjereaktioner) som följd av olika upplevelser kan påverka resten av livet. Syftet med denna studie var att undersöka hur motståndskraft uppfattas och hur det främjas i det dagliga arbetet i förskolan. Sju intervjuer med förskolepersonal genomfördes och analyserades och resultatet tyder på att begreppet i sig inte är känt men att många delar av det appliceras. Resultatet visade att personalen uppfattar att motståndskraft berör barnets inre förmågor, faktorer i interaktion med omgivningen och förskolans specifika roll. Barnets inre förmågor kan sammanfattas i temat inre motivation, interaktionen med omgivningen i temat anknytning och förskolans speciella roll som temat ekologiskt system. Framtida forskning kan utökas med hjälp av resultatet, förskolor kan använda redovisade faktorer för mer strukturerat hälsoförebyggande arbete och hälsobetydelsen av små barngrupper får ytterligare stöd för beslutsfattare.