Denna uppsats behandlar lajv ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med de analytiska ansatserna diskursiv psykologi och narrativ analys. Syftet och frågeställningarna vill belysa vad lajv kan göra för individens identitetsarbete och utveckling i vardagen. Som tidigare forskning ringas fenomenet in genom att delas upp som en social rörelse i sin organisatoriska aspekt och som ett fiktivt berättande i sin berättande, lekande aspekt. De analytiska begreppen kommer från diskursiv psykologi; kategorisering, kategoriskt berättigande, indexikalitet och stake – frågan om vad som står på spel. De används för att synliggöra individens identitetsarbete i ett samtal och visar hur interaktionen spelar stor roll för identitetsarbetet. För att få fatt i denna interaktion samlas det empiriska materialet in genom gruppintervjuer vid två tillfällen. Detta material börjar analyseras redan vid transkriberingen, under analysarbetet kommer flera olika mönster till ytan och till sist väljs de tre mest relevanta och kompletta mönstren ut för att analyseras djupare. Dessa kopplas till Bambergs utvecklade kontextuella modell och får namnen; nivå 1 – att legitimera sitt eget unika lajvande, nivå 2 – den gemensamma lajvvärlden och nivå 3 – resan mellan fantasi och verklighet. Uppsatsen avslutas med en reflektionsdel där det diskuteras om den röda tråden hållits genom textens gång och om frågorna har besvarats.