mdh.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Livet för barn och mammor i skyddat boende: Utvärdering av barnverksamheten på Kvinnohuset i Örebro
Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare. (ICU CHILD)ORCID iD: 0000-0002-8690-3002
Malmö högskola.
2012 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Nästan alla barn som vistats på Kvinnohuset i Örebro under 2011, kan utifrån Kvinnohusets uppgifter betraktas som brottsoffer.  Det har bott totalt 41 barn (23 flickor och 18 pojkar) på Kvinnohuset under det året, ungefär lika många i förskolebarn som i skolbarn. Rapporteringen visar att barnen har olika upplevelser av våld. En fjärdedel av barnen (24%) har själva varit utsatta för direkt våld från pappan eller från annan närstående och de flesta av barnen (88%) har bevittnat våld från pappa mot mamma. Dessutom har 17 procent av barnen bevittnat våld från någon annan närstående mot mamma. Det innebär att det finns en skillnad mellan hur våldet gestaltar sig för olika barn. Många av barnen har själva varit direkt utsatta för våld eller har bevittnat våld mot sin mamma. De kan också vara hotade av kidnappning. Barnen är således i behov av skydd på olika nivåer och med varierande innehåll. Det innebär behov av professionella stöd- och behandlingsinsatser som måste vara anpassade till barnets ålder.    Det har visat sig att alla, utom tre av barnen (n38) är födda i Sverige. Deras föräldrar kan däremot komma från olika länder.  Endast en tredjedel av barnen har både mamma och pappa från Sverige medan drygt en tredjedel har både mamma och pappa från ett annat land. Ca tio barn har växt upp i familjer där mamma och pappa är födda i olika länder. Sverige är idag ett invandringsland och barn födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar är en växande grupp. (Demografiska rapporter 2010). Tidigare var de utrikesfödda föräldrarna framförallt från något annat nordiskt land medan nu kommer de ofta från ett land utanför Europa eller länder i Europa utanför EU. De kvinnor vi intervjuat menar att det våld som varit riktat mot dem har påverkats av deras kulturella och etniska bakgrund. Det kan betyda att det våld eller hot ett barn eller barnets mamma utsätts för kan ha kulturella dimensioner med betydelse för hur våldet manifesteras och hur det relateras till normativt beteende. Heders-våldet är ett exempel på detta. Den ökade invandringen från länder utanför Europa påverkar även situationen på Kvinnohuset genom att allt fler mammor har ett annat förstaspråk än svenskan vilket kan försvåra kommunikationen och förståelsen för kulturella och sociala skillnader. Våld kan uppfattas å ena sidan som ett likartat fenomen i alla kulturer och å andra sidan som ett fenomen som är kontextuellt bundet och våldets språk olika.     Kvinnohuset erbjuder ett akut skydd för mammorna och deras barn. De kan få hjälp att göra polisanmälan, sköta om sin hälsa och planera för framtiden.  De får hjälp med att upprätthålla vardagliga rutiner och komma i kontakt med myndigheter.  Personalen på Kvinnohuset har kontakt med både polis, socialtjänst och domstolsväsendet.  Det kan handla om brott samt vårdnadstvister. Kvinnohuset kontaktas däremot inte i alla fall eftersom stiftelsen inte har myndighetsstatus.    När det gäller barnens situation så hade nio skolbarn inte kunnat gå till skolan under flera månader medan de bodde på Kvinnohuset. Det innebär att de inte kunnat uppfylla sin skolplikt och inte heller fått motsvarande undervisning på Kvinnohuset. Endast ett barn har, efter flera månaders frånvaro från skolan, fått så kallad hemundervisning och då bara i mycket begränsad utsträckning. Även sex förskolebarn har uteblivit från sin förskola. Detta kan förklaras med att den aktuella hotbilden för barnen kan se olika ut eller att deras traumatiserande erfarenheter påverkar barnens möjlighet att klara av att gå till förskola/skola. Det tycks även kunna påverkas av om barnet kommer från en annan kommun än Örebro kommun. Alla barn kan alltså inte uppfylla sin skolplikt under trygga förhållanden. Att barn blir förhindrade av olika omständigheter att gå till skola/förskola är förstås inte acceptabelt och måste lösas.     Barnverksamheten på Kvinnohuset startade 2006. Barnpedagoger och volontärer är engagerade i den verksamhet som är direkt riktad till barnen. Barnen uppskattar verksamheten. De har möjlighet att delta i olika sysselsättningar eller krisbearbetande lek. Det har skett genom strukturerade och bearbetande samtal enligt en egen variant av Rädda Barnens Trappan - modell. Det har senare även kompletterats med en modell för Lekarbete som kan sägas vara för krisstöd till de yngre barnen.  Det finns dock en önskan om tillgång till samtal av mer behandlande karaktär för barnen.  Mammorna upplever både barnverksamheten och volontärernas insatser som en avlastning i den svåra situationen. Den första tiden på Kvinnohuset känner sig mammorna både orkeslösa och depressiva.      Kvinnohuset gör en mycket viktig insats i samhället till skydd och stöd för de mest utsatta barnen och deras mammor. Det finns dock delar som måste förbättras såväl utanför som inom Kvinnohuset. Barn har oavsett ålder rätt att bli sedda och lyssnade till i alla frågor som berör dem. Alla barn måste erbjudas utbildning. Är behovet av skydd mycket omfattande kan hemundervisning erbjudas tills en bättre lösning hittats. Samverkan mellan olika myndigheter så som skola, förskola, socialtjänst, polisen och Kvinnohuset måste förbättras för barnets bästa. Även mammorna behöver långvarigt stöd för att kunna bygga upp en säker tillvaro för barnen. Det visade sig samtidigt att Kvinnohusets möjligheter för långsiktig planering är begränsad eftersom den ekonomiska situationen varit oviss från år till år. Barnen i skyddat boende i Örebro var under 2011 dubbelt så många som mammorna. Även den bristfälliga statistiken från riket visar att det är en stor grupp av barn som bor i skyddat boende. Det är viktigt att barn i skyddat boende får det stöd de har rättighet till. Det svenska samhällets svårigheter att erkänna att barn och deras mammor utsätts för våld och behöver samhället skydd kan tolkas som att ansvaret läggs över på ideella föreningar och frivilligarbete för att dölja våldet. Det är inte att agera för barnets bästa.

Place, publisher, year, edition, pages
Eskilstuna, 2012. , 98 p.
Keyword [sv]
våld, kvinnohus, barn, skyddat boende, brottsoffer
National Category
Other Social Sciences not elsewhere specified
Identifiers
URN: urn:nbn:se:mdh:diva-14502OAI: oai:DiVA.org:mdh-14502DiVA: diva2:517121
Available from: 2012-04-21 Created: 2012-04-21 Last updated: 2013-12-19Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Brunnberg, ElinorÅsbrink, Maria
By organisation
School of Health, Care and Social Welfare
Other Social Sciences not elsewhere specified

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 924 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf