Trots att de flesta behandlingshem i Sverige säger sig använda tekniker inom ramen för KBT finns det begränsad forskning om dess effektivitet. Utifrån två studier syftade uppsatsen till att belysa hur personal, som arbetar med ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder, upplever att de arbetar utifrån kognitiv beteendeterapeutisk teori för att utveckla ungdomarnas sociala färdigheter. . Först utfördes en kvalitativ enkätstudie. För att få mer djup i materialet genomfördes också en intervjustudie. Deltagarna i studierna arbetade inom två verksamheter som bedriver vård och behandling för ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder. Samtliga deltagare i Studie 1 och Studie 2 lyfte fram fyra teman: (1) deltagaren arbetar med ART, (2) deltagaren arbetar med delaktighet och/eller motivation, (3) deltagaren arbetar med att öka önskvärda beteenden och (4) KBT som metod har effekten att förändra beteendet till det bättre. KBT tekniker som social färdighetsträning upplevs fungera som behandlingsintervention, trots osäkerhet om huruvida generalisering av ett nyinlärt beteende kan vidmakthållas.