https://www.mdu.se/

Det moderna arbetslivet präglas i hög grad av krav på fortlöpande organisationsförändringar. Ekonomiska och politiska processer och trender, som exempelvis globalisering, snabb teknikutveckling och ökade krav på flexibilitet och effektivitet, anses driva på utvecklingen. Forskare har också intresserat sig för frågan och ett förhållandevis stort antal studier har visat att organisationsförändringar kan ge upphov till både positiva och negativa effekter i relation till prestation, produktivitet, hälsa och arbetsvillkor.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa relationer mellan organisationsinriktat förändringsarbete och idéer om hälsofrämjande arbetsplatser. Litteratursökningar har genomförts i databaserna Arbline, PubMed/Medline, Emerald och Web of Science med sökorden ”organizational change”, ”health”, ”work health” och andra näraliggande söktermer och har inriktats på refereegranskade publikationer från företrädelsevis nordisk arbetsmiljöforskning.

Resultatet indikerar att studier om förändringsarbete i organisationer och arbetsrelaterad hälsa kan kategoriseras i åtminstone två grupper. I) Den första kategorin innefattar studier som undersöker samband mellan olika typer av organisationsförändringar och hälsorelaterade utfall. Majoriteten av studierna studerar hälsoeffekter till följd av omstruktureringar och nedskärningar. De utfallsmått som används i dessa studier är vanligen självskattad hälsa, psykisk välbefinnande och arbetstillfredsställelse. II) Den andra kategorin omfattar studier som studerar organisationsförändringar och arbetsrelaterad hälsa utifrån ett utpräglat hälsoperspektiv. Denna typ av förändringsarbete syftar explicit till att åstadkomma positiva hälsoförändringar bland anställda genom olika typer av hälsointerventioner på arbetsplatsen. Denna kategori av studier kan därför benämnas som hälsoinriktat förändringsarbete.

Sammantaget tydliggör litteraturstudien skilda forskningsperspektiv och metodologiska tillvägagångssätt. Mer processinriktade studier som syftar till att studera hur förändringsprocesser genomförs förefaller vara mindre vanligt förekommande inom den arbetsrelaterade stressforskningen och arbetshälsoforskningen. Trots att det inte är frågan om en systematisk litteraturöversikt så indikerar denna litteraturstudie att det finns ett behov av studier som syftar till att öka förståelsen för förändringsprocessen som sådan. Denna typ av studier kan utgöra ett komplement till mer effektorienterade studier, inte minst när det gäller hur olika arbetsmiljöinterventioner implementeras på arbetsplatser runt om i landet. Litteraturstudien tydliggör även att organisationsförändring inte är något entydigt begrepp utan att chefer, arbetstagare och forskare ger begreppet olika innebörd.