Kvalitativa uppföljningar av multisjuka äldre är ett nationellt projekt under ledningen av Sveriges Kommuner och Landsting. Projektet syftar till att identifiera systembrister/hinder, hitta systemlösningar som ger den multisjuka äldre bättre vård- och omsorgskvalité. Syftet är även att öka den samhällsekonomiska nyttan av de resurser som finns samlade i vård- och omsorgssystemet kring den multisjuka äldre, samt utvärdera och vidareutveckla metoden för kontinuerlig användning. I projektet har 20 äldre, 11 män och 9 kvinnor med medianålder på 79 år, följts upp med intervjuer, registerdata, journaldata och läkemedelsdata inom slutenvården, öppna specialistvården, primärvården och kommunala omsorgen. Även 13 anhöriga har intervjuats om vården och omsorgen som har berört de äldre.
Resultatet visar bland annat följande medianvärden under 18 månader för Västmanland: slutenvårdskonsumtion 19,5 dygn; antal akutmottagningsbesök 4. Antal besök hos läkare inom öppna specialistvården 6,5 hos primärvårdsläkare 5 och hos distriktssköterskan 6. Fyra äldre hade även fått hembesök av primärvårdsläkare och åtta av distriktssköterskan. Hälften av de äldre hade hemtjänst och sex i kommunalregi. Den totala redovisade tiden för hemtjänst hade ett medianvärde på 206 timmar medan motsvarande siffra för den totala tiden som redovisades hos kunden var 125 timmar. Troligen berodde detta på att de äldre sade ifrån sig insatsen eller inte utnyttjade den om de till exempel låg på sjukhus. Tretton anhöriga intervjuades varav fyra förvärvsarbetade och nio var pensionerade vid intervjutillfället. Tre av de fyra arbetande anhöriga hade tagit ledigt från sitt arbete för att hjälpa sin anhörig – en, tre och 12 timmar per månad.
Av läkemedelsgranskningen framgår att äldre använde i snitt 10 läkemedel och de vanligaste läkemedelsrelaterade problemen var otillräcklig effekt, underbehandling, biverkningar samt för hög dos. Vidare framgår av journalläsningen att epikriser ofta kom sent till familjeläkarmottagningar och att de inte alltid var kompletta. Detta ställde till konkreta problem för flera av personerna i undersökningen. Positivt var att endast 20 % av de multisjuka i undersökningsgruppen stod på lugnande medel och/eller sömnmedel (att jämföra med t.ex. 50 % för motsvarande undersökningsgrupp i relativt närliggande Dalarna) och att ingen stod på långverkande bensodiazepin.
Kostnader för de 20 individerna varierade under 18 månaders period mellan 122 927 kr till 1 034 827kr. Granskningen av fallbeskrivningarna visar att för lite fokus låg på att förstå och agera på äldres grundläggande behov. Däremot låg för mycket fokus på olika insatser, reaktioner på diagnos och uppstådda skador, för lite på symptom och situation. De 12 fallbeskrivningar som redovisas, visar mer i detalj, vilka problem och behov äldre har och hur dessa följs upp i vården och omsorgen.
Västerås, 2011. , p. 76