Sociala medier som exempelvis bloggar, nätverk och bild- och filmdelningstjänster är relativt nya former av kommunikationskanaler för museer. De nya och populära webbtjänsterna har lett till att både svenska och internationella museer idag efterfrågar riktlinjer om hur de skall använda och verka i sociala medier.
Det övergripande syftet med uppsatsen är att utarbeta råd och riktlinjer om hur museer kan använda och verka i sociala medier. Syftet är även att presentera hur råden och riktlinjerna kan användas av två nya museer som planeras i Fisksätra.
Jag gjorde en undersökning om två internationella museer som redan har verkat på den sociala webben under ett par år och blivit omtalade för sina framgångsrika bruk av sociala webbtjänster. Med utgångspunkt i ämnet informationsdesign avgränsades undersökningen till aspekter som är typiska att studera inom ämnet: kontexters påverkan på mottagarens uppfattning av ett budskap, tillgänglighetsaspekter som informationens läslighet, läsbarhet och läsvärde samt andra retoriska och semiotiska aspekter. I undersökningen presenterade jag främst lyckade exempel men även några mindre lyckade på museernas bruk av sociala medier.
En gemensam nämnare för slutsatserna var att relationen till användarna spelar en central roll för museets framgång i sociala medier. Med en aktiv närvaro, en vänlig och uppmuntrande framtoning samt aktiviteter som intresserar och involverar användarna kan museet skapa nya och uppehålla gamla relationer. I undersökningen presenterade jag exempel på hur de studerade museerna med hjälp av väldigt enkla metoder och aktiviteter uppfattades som både trevliga och trovärdiga informationslämnare som användarna gärna kommunicerade med. Utifrån dessa exempel och slutsatser utarbetade jag råd och riktlinjer om hur andra museer kan använda sociala medier.