mdh.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Balanskravet: – En studie över hur två kommuner med olika ekonomiska förutsättningar hanterar balanskravet
Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology.
Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology.
2010 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

För att komma till rätta med kommunernas och landstingens mångåriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushållning år 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. Då det inte finns någon tydlig definition på god ekonomisk hushållning infördes balanskravet år 1998 som ett komplement. Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna, det vill säga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en långsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte får ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl och kan därmed frångå en budget i balans. Balanskravet fyller sin funktion men när balanskravet utformades tog inte lagstiftaren hänsyn till kommuner med stark ekonomi utan kravet är främst utformat för kommuner med svag ekonomi, vilket skapat inlåsningseffekter av överskotten från kommuner med stark ekonomi. Kritiken av balanskravets utformning har belysts än mer på grund av lågkonjunkturens effekt, och även gjort regeringen medveten om problemet. Därför finns det intresse att undersöka hur en kommun med stark respektive svag ekonomi hanterar balanskravet.

 

Syftet med studien är att undersöka hur Västerås kommun och Eskilstuna kommun hanterar balanskravet.

 

För att analysera och förstå hur de två utvalda kommunerna hanterar balanskravet utifrån deras ekonomiska förutsättningar har den kvalitativa metoden använts för att uppnå en djupare förståelse.  Dessutom har den deskriptiva/induktiva metoden använts för att ta reda på varför de normativa teorierna inte varit framgångsrika i olika sammanhang. För att göra en jämförelse har en enhetlig analysmodell konstruerats för att påvisa kommunernas finansiella styrka.

 

Resultatet av undersökningen visar att Västerås kommun och Eskilstuna kommun har olika förhållningssätt till hur de hanterar balanskravet. Slutsatsen visar att balanskravet inte är utformat och anpassat för att hantera konjunktursvängningar. Även att kommuner med stark ekonomi hämmas av inlåsningseffekten, detta har gjort att kommunerna själva skapat egna lösningar som fyller olika funktioner inom respektive kommun. Dessa lösningar går inte att finna i förarbetena till regelverket, men grundtanken i lösningarna har varit densamma; att underlätta hanteringen av konjunktursvängningar och komma runt inlåsningseffekterna.

Abstract [en]

To cope with the municipalities and county councils perennial deficits in the early 1990s, the concept of good financial management was inserted in 1992 to create a balance between income and expenditure. When there is no existing clear definition of the concept good financial management, introduced as a complement a specific demand of balance in 1998. The demand of balance means that revenue shall be larger than the costs, that are the economy shall be in balance. The basic idea and intent with insertion of demand of balance is that each generation in the municipalities, shall take responsibility for the cost they decides whether and consume, and create a long-term stable development of economy. If a municipalities not achieve to get the economy in balance and declare a deficit, shall the negative outcome according 8kap 5a§ Local Government Act compensated within three years unless there is no existing especial reasons, and can therefore depart from a budget in balance. The demand of balance satisfies its own intent and basic idea, but when the demand of balance was explicate did not the lawmaker make allowances to municipalities with a strong financial position. The demand of balance is specific explicated for municipalities with a weak financial position, which created the lock-in effects of the surpluses for municipalities with a strong financial position. Criticism of the demand of balance has been elucidated more because of the impact of the recession effect, and also made the Government aware about the problem. There is therefore of interest to investigate how a municipality with a strong respective a weak financial position manage the demand of balance.

 

The purpose of the study is to investigate how Västerås municipality and Eskilstuna municipality manages the demand of balance.

 

To analyze and understand how the two selected municipalities manage demand of balance based on their economic prerequisites have the qualitative methodology been applied to achieve a deeper understanding.  In addition, the descriptive/inductive method used to determine why the normative theories have not been successful in different contexts. To make a comparison, a unified analytical model has been designed to demonstrate the financial strength of the municipalities.

 

The results of the study show that Västerås municipality and Eskilstuna municipality has different approaches to how they manage the demand of balance. The conclusion indicates that the demand of balance is not explicated and adapted to handle cyclical fluctuations. Although the municipality with a strong economy is hampered by the lock-in effect, this has meant that the municipalities created their own solutions that serve different functions in each municipality. These solutions cannot be found in the legislative history of the regulatory framework, but the basic idea of the solutions has been the same; to facilitate the handling of cyclical fluctuations and get around the lock-in effects.

Place, publisher, year, edition, pages
2010. , 38 p.
Keyword [en]
demand of balance, fund balance, the results buffer, municipal accounting, public accounting, Local Government Act, Municipal Accounting Types, expanded demand of balance, the Council for municipal accounting, Swedish Association of Local Authorities and Regions [SALAR], Västerås municipality and Eskilstuna municipality.
Keyword [sv]
balanskrav, balansfond, resultatbuffert, kommunalredovisning, offentlig redovisning, kommunallag [KL], kommunal redovisningslag [KRL], utvidgat balanskrav, Rådet för Kommunal Redovisning [RKR], Sveriges Kommuner och Landsting [SKL], Västerås kommun och Eskilstuna kommun.
National Category
Business Administration
Identifiers
URN: urn:nbn:se:mdh:diva-9848OAI: oai:DiVA.org:mdh-9848DiVA: diva2:325615
Presentation
(Swedish)
Uppsok
Social and Behavioural Science, Law
Supervisors
Examiners
Available from: 2010-07-05 Created: 2010-06-18 Last updated: 2010-07-05Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(596 kB)1211 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 596 kBChecksum SHA-512
c25202ed35b410c315c783f6dd3ed5d6ae6ebef21b270155154590bbd6d69b9434798a7d43e69a9e5fd010818deed545108d5f83e7bf81bad34e08aa9ed598b8
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Haddad, MariaOlsson, Karolina
By organisation
School of Sustainable Development of Society and Technology
Business Administration

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1211 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 660 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf