https://www.mdu.se/

Bakgrund: Trycksar ar ett alltjamt vanligt forekommande problem inom dagens sjukvard. Antalet personer i riskzonen att utveckla trycksar okar i takt med att vi blir allt aldre och sjukare samtidigt som allt mer allvarligt skadade personer idag kan raddas till livet. Den primara orsaken till trycksar ar ischemi men antalet sekundara faktorer ar stort. Den yttre belastningen av vavnaden som orsakar ischemi innefattar bade normal- och skjuvkrafter. Skjuvkrafter ar krafter som appliceras tangentiellt mot vavnaden och som leder till att kapillarernas diameter minskar och att blodflodet genom dem darmed minskar eller upphor.

Idag ar det framforallt tryckmatningar av olika slag som anvands i forskning rorande trycksaretiologi. Tryckmatningar gors ocksa vid utvardering av de specialmadrasser som anvands for att forebygga och underlatta lakningen av redan uppkomna trycksar. Eftersom ar ischemi ar den primara orsaken till trycksar anser vi att blodflodet en mer direkt parameter att studera.

Metod: Forandringar av blodflodet i sakrum vid yttre belastning har studerats i tva separata studier. I den forsta studien anvandes de tva vedertagna metoderna laser Doppler och fotopletysmografi. Genom olika kombinationer av vaglangd pa ljuset och avstand mellan ljuskalla och detektor kunde ett flertal olika matdjup erhallas. I den andra studien anvandes en Laser Doppler Flowmeter med tva kanaler for att studera forandringar av blodflodet vid anlaggande av skjuvkraft.

Resultat: Vara studier har visat att bade normalkrafter och skjuvkrafter kan minska blodflodet i vavnaden. Det som visade sig speciellt intressant efter de forsta preliminara analyserna av resultaten fran studien med flera matdjup ar att blodflodet pa olika djup, det vill saga i de olika vavnadslagren, paverkas olika. Resultatet fran den andra studien visar att belastning av skjuvkrafter paverkar framfor allt det ytliga blodflodet negativt.

Sammanfattning: Det ar viktigt att observera att det vid belastning av huden i princip ar omojligt att separera paverkan fran tryck respektive skjuvkrafter. Dock visar vara resultat att bade tryck och skjuvkrafter kan paverka blodflodet negativt. Vidareutveckling av metoden for blodflodesmatning mojliggor studier av hur blodflodet i ett storre vavnadsomrade paverkas av yttre belastning. Matningar i ett storre omrade bor kunna ge nya ron om etiologin bakom trycksar samt vara anvandbara vid utvardering av trycksarmadrasser.