Syftet med den här studien är att bidra till kunskapen om hur demokrati och bildning kan utläsas och analyseras i den föreslagna/nya ämnesplanen i svenska [den lär ju vara klubbade när det är dags] i den kommande reformen av betygssystemet i den svenska gymnasieskolan (Gy25). Historiskt har skilda ämneskonceptioner vuxit fram i svenskämnet inom olika utbildningsformer: Svenska som ett högre bildningsämne, svenska som ett färdighetsämne och svenska som ett erfarenhetsämne (Thavenius 1999; Hultin 2006). I dessa olika ämneskonceptioner har demokrati och bildning givits olika status och innebörd. Sedan början av 2000-talet har det också pågått en debatt/diskussion kring hur svenska som ett demokratiämne kan realiseras (Hultin, 2003; Molloy, 2003; Alkenstrand, 2016; Hultin, 2021). På senare tid har det påvisats att demokratiska värden, speciellt i termer av subjektifiering (Biesta, 2013), har marginaliserats i den senaste läroplanen och ämnesplanen för svenska för gymnasiet (Gy11). I förarbetena till betygsreformen för gymnasieskolan har dock det svenska Skolverket slagit fast att bland annat bildning och demokrati ska synliggöras tydligare i läroplanens alla delar, inklusive ämnesplaner (Skolverket, 2022).
Teoretiskt placerar sig denna studie inom fältet läroplansteori, där styrdokument (policydokument) som läro- och ämnesplaner kan förstås som politiska kompromisser som ofta kan hänföras till/se som uttryck för olika ämneskonceptioner (Englund, 1990; Hultin, 2006). Teoretiskt placerar sig denna studie inom fältet läroplansteori, där styrdokument (policydokument) som läro- och ämnesplaner kan förstås som politiska kompromisser som ofta kan hänföras till/se som uttryck för olika ämneskonceptioner (Englund, 1990; Hultin, 2006).
De preliminära resultaten av analysen visar att 1) socialisations- och kvalifikationsaspekterna av utbildningen dominerar alla delar av ämnesplanen (syfte, centralt innehåll och betygskriterier), medan subjektifikation endast kan utläsas i ringa omfattning, främst i beskrivningen av ämnets syfte; 2) Bildning som kunskaper i ett bestämt kulturarv dominerar alla delar av ämnesplanen, medan bildning som en fri och öppen process främst kan spåras i ämnets beskrivningen av ämnets syfte. Slutsatsen blir alltså att demokrati och bildning ges en tämligen snäv betydelse i ämnesplanen medan demokrati som subjektifiering och bildning som en fri och öppen process fortfarande ges marginellt utrymme.
Demokrati och bildning har en central plats i läroplaner och ämnesplaner för modersmål i alla de nordiska länderna och i relation till literacy i en vid bemärkelse. Den nära kopplingen mellan utbildningssystemen i de nordiska länderna gör att förändringar i utbildningssystemet i ett land kan belysa trender inom utbildningsområdet även i andra länder.
2024.