Professionsutbildningarna har påverkats av de förändringar som det högre utbildningssystemet i Sverige genomgått under årens lopp. Enligt 1956 års universitetsstatuter skulle den högre utbildningen baseras på ett bildnings- och forskningsideal, men under slutet av 70-talet svängde pendeln när den högre utbildning reformerades genom 1977 års högskolelag. Reformen innebar ett fokus på förberedelse för arbetsliv och kompetensförsörjning, vilket i sin tur ledde till ett utbildningsinnehåll av mer praktisk och yrkesinriktad karaktär. Under 90-talet svängde dock pendeln tillbaka i och med den nya högskolelagen år 1993, och arbetsmarknadsanknytningen tonades ner betydligt trots att fler yrkesexamina tillkom genom reformen. De akademiska idealen med inspiration av Magna Charta Universitatum återkom, och forskningsanknytningen har sedan dess varit ledstjärnan inom högre utbildning. När professions-utbildningarna blev en del av den högre utbildningen fanns dock förhoppningar om att innebörden av begreppet vetenskap skulle vidgas (Borg, 2007). Trots detta finns idag inget juridiskt utrymme att göra skillnad mellan professionsorienterad och teoretiskt orienterad utbildning, och akademiseringen har lett till en de-professionalisering (Larsson & Sjöberg, 2021). Förflyttningen av fokus från praktiska färdigheter till teoretiska kunskaper är problematisk, både på en samhällsnivå och inom akademin (Ek et al., 2013). Centrala policyer för rekrytering har dessutom lett till att den nya generationen akademiker helt saknar praktisk kompetens (Paisey & Paisey, 2017), vilket är olyckligt eftersom lärare som är aktiva i praktiken ger studenterna en tydligare bild av yrket och ökar den praktiska relevansen i utbildningen (Karlsson & Noela, 2022).
Enligt högskolelagen (1992:1434) ska all högre utbildning utformas utifrån vetenskaplig eller konstnärliggrund samt på beprövad erfarenhet, och kursinnehållet ska oavsett ämne och nivå inkludera ett tydligt forskningsinslag. Men hur tolkas högskolelagens begrepp inom olika professionsutbildningar? Finns möjlighet att skapa utbildningsinnehåll där teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter balanseras? Och finns likheter och skillnader mellan olika lärosäten, samt mellan olika professions-utbildningar? Syftet med den tänkta studien är att studera hur vetenskaplig grund och praktisk relevans hanteras inom olika professionsutbildningar och på olika lärosäten. En kvalitativ metod är tänkt att användas där intervjuer genomförs inom tre olika professionsutbildningar (utbildningen av redovisningsekonomer, lärarutbildningen samt sjuksköterskeutbildningen) på tre olika lärosäten. Ämnesansvariga, program-ansvariga samt kursansvariga är tänkta att intervjuas för att ge en så bred bild av fenomenet som möjligt. Studiens resultat skulle bidra till litteraturen genom att studera forskningsbaserade professionsutbildningar från ett ”bottom-up” perspektiv, vilket är viktigt då det visat sig att den ”top-down” implementerade akademiseringen inte har lett till förväntad forskningsbaserad professionalism (Carlgren, 2018; Larsson & Sjöberg, 2021).