https://www.mdu.se/

SAMMANFATTNING

Bakgrund: I Sverige lever knappt 10 000 barn med cancer och 85% av de barn som drabbas botas. Både cancersjukdomen och den onkologiska behandlingen påverkar dessa barn fysiskt, psykiskt och socialt. Hela organsystem kan påverkas negativt och många drabbas av fatigue.

Syfte: Syftet var att undersöka resultaten av den senaste forskningen gällande biopsykosociala effekter av fysisk träning för barn som är under pågående onkologisk behandling, eller som nyligen genomgått behandling.

Metod: Genom litteratursökningar i databaserna PEDro och PubMed valdes fyra randomiserade kontrollerade studier ut. Väsentliga data från studierna extraherades och sedan bedömdes studierna avseende relevans och kvalitet. Slutligen bedömdes sammantagen preliminär evidens.

Resultat: Interventionerna innehöll fysisk träning med inslag av konditionsträning, styrketräning, stretching samt träning av psykologiska funktioner. Interventionstiden varierade mellan åtta veckor och sex månader. Antalet deltagare varierade mellan 68–222. För utfallen fatigue och muskelstyrka i nedre extremitet påvisades en signifikant förbättring. Den preliminära evidensen bedömdes vara låg.

Slutsats: Resultatet av denna översikt stärker betydelsen av fysisk träning för populationen. Sättet som träningen administreras på, påverka givna utfall där interaktion med andra deltagare samt träningsledare har en stor inverkan. Således kan man konstatera att fysisk träning är fördelaktigt för populationen och det finns ett värde i att utgå från ett biopsykosocialt perspektiv vid utformning av träning.

ABSTRACT

Background: The prevalence of children with cancer is barely 10 000 in Sweden and 85% are cured. The disease itself, as well as the treatment affects children physically, mentally, and even socially. Organ systems are negatively affected, and fatigue is a common side effect.

Objective: The aim was to investigate results of the latest research on the biopsychosocial effects of physical training for children undergoing oncological treatment, or children who recently have received treatment.

Method: For this systematic review, four randomized controlled trials were selected through literature searches in the databases PEDro and PubMed. Essential data from the studies were extracted and relevance and quality of each trial were assessed. Finally, the overall preliminary evidence was evaluated.

Results: The interventions included physical exercise with elements of aerobic exercises, strength training, stretching and psychological tasks. The intervention duration varied between eight weeks and six months, and the number of participants ranged from 68 to 222. A significant improvement was demonstrated regarding fatigue and muscle strength in the lower extremity. The preliminary evidence was considered low.

Conclusions: The effects of physical exercise in this review reinforce the importance of exercise for the population. The administration of physical exercise should be considered, as interactions with other children as well as trainers seemingly have a considerable beneficial impact. Thus, this indicates that physical activity is beneficial for this population and that implementation of a biopsychosocial perspective is favorable in this setting.