Sammanfattning
Denna studie bygger på nio tematiska intervjuer som tillkommit via ett snöbollsurval. Poliserna som intervjuats har varierat i kön och varit i åldersspannet 22–56 år. Intervjun syftade till att studera polisernas känslomässiga hantering i yrkesrollen. Studien har även kompletterats med en text från polismyndigheten. Syftet med studien har varit att skapa en djupare förståelse för polisers arbete i utsatta områden, med fokus på upplevelser och hantering av känslor. Studien strävar efter att få en djupare förståelse för vilka känslor som uppstår och vilka strategier som polisen använder för att hantera känslorna. Vi studerade poliser som arbetade i Eskilstunas utsatta områden.
Studiens använder teoretiska och begreppsliga ramverk utifrån Hochschilds teori om emotionellt arbete, Lazarus teori om coping samt Goffmans begrepp fasad, tappa ansiktet och dramatiskt förverkligande utifrån hermeneutik som metodansats. Resultatet för studien presenterar en huvudtolkning som påvisar att polisen som arbetar i de utsatta områdena dagligen upplever mycket känslor som kräver hantering. Ofta tvingas polisen stänga av sina känslor i yrkessammanhang för att förhålla sig till den professionella bild som samhället har av polisen. För att hantera dessa känslor använder polisen samtal med kollegor som sitt främsta stöd.
Nyckelord: Emotionellt arbete, Hermeneutik, Känsloregler, Känslohantering, Polis, Socialt stöd, Utsatta områden.