Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs F-3 resonerar kring arbetet med elever i språklig sårbarhet i matematikämnet. Denna studie är relevant då forskning visar att kommunikation och samspel är en viktig del i lärandet av matematik. Elever i språklig sårbarhet kan ha svårt att delta i moment som bygger på detta och lärare kan ha svårt att överkomma denna svårighet. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem tillfrågade lärare. Lärarna är verksamma på fyra olika skolor i mellersta Sverige med olika lång erfarenhet. Studien har sin grund i det fenomenologiska perspektivet och det insamlade materialet är transkriberat och analyserat utifrån fenomenologisk analysmetod. Resultatet visar att språklig sårbarhet påverkar elever i matematikundervisningen i olika sammanhang. Lärare beskriver att de använder olika typer av arbetssätt för att stötta elever i språklig sårbarhet och använder olika typer av strategier för att uppmärksamma hinder. Slutsatsen för denna studie är att det är en fördel att vara klasslärare när det kommer till att hantera språklig sårbarhet i matematikundervisningen.