Anorexia nervosa betraktas som ett allvarligt tillstånd som ger såväl psykiska som kroppsliga konsekvenser. Anorexia nervosa är förknippad med förhöjd dödlighet och har den högsta dödligheten av alla psykiatriska sjukdomar. Återhämtningsstatistiken är även den föga imponerande och behandlingseffekten låg. Många avbryter nämligen behandlingen i förtid och uppskattningsvis blir endast hälften av alla personer med anorexia nervosa helt återställda vid behandling. Tidigare forskning visar hur det inom vården görs konstruktioner av den ”anorektiska patienten” och invanda mönster för hur vårdpersonal förhåller sig till patienter med anorexia nervosa. Med anledning av detta tycks det nödvändigt att undersöka upphovet till professionellas förståelse av anorexia nervosa, uppkomsten till den och hur den kan påverka individen som drabbas.
Detta har undersökts med en foucauldiansk diskursanalys där fem handböcker vilka riktar sig till och används av behandlare och professionella har bearbetats. Analysen visar hur bedömningen av anorexia nervosa främst sker genom den psykopatologiska diskursen och dess uppkomst och orsaker kan härledas till samhälleliga och kulturella faktorer. När det gäller behandlingen av individer med anorexia nervosa finns det inom vården en uppfattning om den drabbade som innehavare av en ”anorektisk identitet”, vilken ses som en försvårande omständighet i behandlingsarbetet. Dessa diskurser kan vidare ses positionera individen i ett antal, ofta icke fördelaktiga positioner, utgör specifika makt- och kunskapsdimensioner som konstitueras genom språket.
Nyckelord: anorexia nervosa, foucauldiansk diskursanalys, diskurs, subjektsposition, makt