Uppsatsen behandlar upplevd påverkan av det politiska förtroende hos kundkommunikatörer under hanteringen av energikrisen. Syftet är tudelat, dels undersöks huruvida kommunikatörerna upplever att det politiska förtroendet har förändrats, dels undersöks om detta i sådant fall påverkar kommunikatörerna i deras samtal om energikrisen med allmänheten. Energikrisen fick ordentlig fart med höjda elpriser under 2021 och 2022 och förvärrades ytterligare efter Rysslands invasion av Ukraina. De två svenska regeringar som suttit under krisen har debatterat den friskt och även presenterat åtgärder i form av utbetalningar, de så kallade elstöden, i två omgångar med olika utförande. Metoden för datainsamling har varit kvalitativa samtalsintervjuer med syfte att undersöka påverkansfaktorer på det politiska förtroendet under kris. Kommunikatörerna analyseras efter en idealtypsanalys och svaren ställs i relation till tidigare forskning och teorier om politiskt stöd och politiskt förtroende. Det generella förtroendet för det politiska systemet har inte påverkats nämnvärt. Däremot lyfts kritik gentemot politikers och myndigheters åtgärder och kommunikation kring energikrisen. Det dementeras dessutom att kommunikationen med allmänheten förändrats på grund av politikernas åtgärder. Yrkesrollen skiljs tydligt från politiska övertygelser.