Sambandet mellan känslor och inlärning har länge varit känt. Forskning visar att människor lättare minns information, kunskap och innehåll som lärs in i en emotionell kontext och det är även känt att det finns ett starkt samband mellan muntlig läsprosodi och läsförståelse. Dock finns det ännu väldigt lite känt om sambandet mellan muntlig emotionell prosodi och hörförståelse. Syftet med vår studie var därför att undersöka vilken inverkan emotionell prosodi har på elevers hörförståelse. Det här är relevant att undersöka då hörförståelsen inte lyfts fram lika tydligt som läsförståelsen i skolans styrdokument. Detta trots att hörförståelsen är en viktig del i läsinlärningen enligt teoretiska modeller av läsutveckling såsom till exempel ”The Simple View of Reading”. För att undersöka den emotionella prosodins inverkan på hörförståelse använde vi oss av en kvantitativ forskningsmetod med en experimentell design. Deltagarna var skolbarn i åldern 11–13 år. Deltagarna fick lyssna till ljudfiler där information om fiktiva objekt spelades upp med två olika sorters emotionell prosodi; neutral och positiv. Hörförståelsen mättes sedan genom att deltagarna fick svara på innehållsfrågor om objekten där antal poäng kom att visa deltagarnas förståelse. Resultatet av studien visade på en signifikant skillnad, med högre antal rätt på innehållsfrågorna, till fördel för den emotionella positiva prosodin. Resultatet visar därmed att en emotionell positiv prosodi kan ha en gynnsam effekt på elevers hörförståelse i 11–13 års ålder. Det som även framkom av vårt resultat var att hörförståelsen tycks vara en komplex förmåga då medelpoängen hos våra deltagare låg lågt. Detta visar att det behöver arbetas mer strukturerat, varierat och medvetet med hörförståelse i skolan och att den emotionella positiva prosodin kan vara till hjälp i detta arbete.