Den här studien, med en kvalitativ forskningsansats, syftar till att undersöka hur nio förskollärare beskriver sitt arbete kring barns anknytning i förskolan. Vi har valt att genomföra nio semistrukturerade intervjuer med förskollärare på fem olika förskolor i två olika kommuner. Datainsamlingen har analyserats utifrån anknytningsteorin och omsorgsetiken. I studiens resultat framkommer att förskollärare anser att anknytningen har en betydande roll för barnen i förskolan under hela förskoletiden. Förskollärare använder flera olika strategier: skapa mindre barngrupper eller sammanhang, vara nära och intresserade för barnen samt lyhörda för det enskilda barnets behov. Samtidigt indikerar resultaten på att förutsättningar för barns anknytning utmanas genom att: externa vikarier tas in, inskolningen pausar verksamheten samt att det behövs en balansgång i relationsskapandet med barnen. Slutsatsen i studien är det är förskollärarnas bemötande och kunskap till anknytning som ligger till grund för barnets anknytningsprocess.