The purpose of this study was to examine how managers in elderly care experience and manage language barriers in the workplace resulting from staff with low Swedish language skills. The study is also aimed at examining how language barriers affect communication and the transfer of information. The study employs a qualitative method using semi-structured interviews with six managers for elderly care facilities. The results show that language barriers are a commonly occurring issue. This results in fundamental difficulties in communication, which affect both the effective transfer of information and the possibility for relationship building between staff and the elderly. Language barriers have also been shown to cause several workplace challenges that respondents struggle to manage, resulting in the development of various strategies. The results have been analyzed through the use of previous research, the theory behind person-centered care, and the theoretical concept of Crew Resource Management. The authors of this study have reached the conclusion that the problems regarding language barriers in elderly care are complex and vast and that there is difficulty managing them. A larger political commitment and well-developed strategies and work methods in the workplace are suggested in order to meet these challenges and maintain good elderly care.
Studiens syfte var att undersöka hur chefer inom äldreomsorgen upplever och hanterar språkbarriärer på arbetsplatsen kopplade till personal med bristande kunskap i det svenska språket. Studien avsåg även att undersöka hur språkbarriärer påverkar kommunikation och informationsöverföring. Studien grundar sig på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, där sex chefer på vård- och omsorgsboenden har deltagit. Resultatet av studien visar att språkbarriärer är ett vanligt förekommande fenomen på arbetsplatserna. Detta medför grundläggande kommunikationssvårigheter som påverkar både arbetsgruppens möjlighet till effektiv informationsöverföring samt möjligheten till relationsskapande mellan personalen och de äldre. Språkbarriärer har även visat sig medföra ett flertal utmaningar på arbetsplatsen som respondenterna har svårigheter att bemöta, där olika strategier har utvecklats för att hantera de konsekvenser som kan uppstå till följd av personal med bristande förmåga i det svenska språket. Resultaten har analyserats med hjälp av tidigare forskning, teorin personcentrerad omvårdnad samt det teoretiska begreppet Crew Resource Management. Utifrån resultatet har författarna kommit till slutsatsen att det finns en komplex och omfattande problematik kring språkbarriärer inom äldreomsorgen som verksamheterna har svårigheter att hantera. För att bemöta dessa utmaningar och upprätthålla en god äldreomsorg föreslås såväl ett större politiskt engagemang som välutvecklade strategier och arbetssätt på arbetsplatserna.