Bakgrund: I Sverige insjuknar 20000–25000 människor i någon form av demenssjukdom varje år och ungefär lika många där. 150 000 personer lever idag med demenssjukdom i Sverige och av de bor cirka 60% i egen bostad. Demens är en sjukdom som inte drabbar den som är sjuk, utan de anhöriga i personens närhet också drabbas. Därför kallas det ibland de anhörigas sjukdom. Syftet: Att beskriva anhörigas erfarenheter av att leva nära en person med demenssjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt har utförts med hjälp av nio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel. Resultat: Anhörigas erfarenheter delades i tre teman. Anhöriga beskriver hur de har valt att acceptera sin situation för att underlätta vården av sin anhörighet. Anhöriga tar också upp hur bristen på stöd och hjälp i samhället bidrar till att vårdbördan för anhörigvårdaren till slut blir så stor att en placering på ett boende är en sista utväg. Slutsats: Rätt stöd och hjälp till anhöriga från början är av stor betydelse för hur länge de ska orka försätta med vården av sin anhörighet i det egna hemmet. De anhöriga sparar stora summor pengar åt samhället varje år samtidigt som de minskar sina anhörigas lidande.