I detta kapitel tittar vi närmare på 38 (20%) av de svenska licentiatupp-satser och doktorsavhandlingar som publicerats mellan 1919 och 2017och samlat ihop forskningsresultat. Först ger vi en idé om vad som tasupp i uppsatserna, och sedan kategoriserar vi dem utifrån vår tolkningav Habermas kunskapsintressen. Denna analys visar att studierna harolika ändamål och att dessa förekommer med olika frekvens. Studiersom vill föreskriva innehåll eller undervisningsmetod —det teknisk-ra-tionella intresset— är väl representerade, och det gäller också studiersom vill förstå sammanhang —det historisk-hermeneutiska intresset.Däremot är studier som siktar mot att avtäcka det förgivettagna —detemancipatoriska intresset— inte lika vanliga. Detta resultat ger en indi-kation om vilka idéer om skola, matematik och undervisning som styr,eller åtminstone avspeglas i, forskningen. Vi diskuterar avslutningsvishur viktigt det är att förhålla sig till vilka intressen och antaganden somstyr ett forskningsresultat, om man ska relatera det till skolans praktik.