Syftet med föreliggande arbete var att undersöka hur gymnasieungdomar som uppskattar skolans litteraturundervisning beskriver engagerande litteraturundervisning för att utifrån deras beskrivningar diskutera hur en litteraturundervisning som är engagerande kan organiseras. För att uppfylla detta syfte genomfördes en småskalig intervjustudie med sju gymnasieelever. Det transkriberade materialet som studien gav upphov till tematiserades till ett antal kategorier och dessa analyserades sedan med hjälp av studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att de engagerade eleverna uppskattar om litteraturundervisningen utgör ett gemensamt arbete med samtal kring texter som kan relateras till ungdomarnas vardag eller livsvillkor. Studien visar också att de engagerade eleverna upplever att de är i minoritet i undervisningen. Med hjälp av tidigare forskning på området diskuteras en litteraturundervisning som har potential att engagera fler elever. En sådan undervisning bör erbjuda fler vägar in i undervisningens samtal, exempelvis genom att eleverna läser texter av olika svårighetsgrad på samma tema eller genom att samtalen också kretsar kring andra medieformer än skönlitterära texter. En sådan litteraturundervisning kan sägas skilja sig från elevernas fritidsläsning men en slutsats i föreliggande arbete är att det snarast kan vara en fördel då det har potential att göra skolläsningen till något som är stimulerande och meningsfullt i sig.