Syftet med studien var att ta reda på några pedagogers uppfattningar och erfarenheter av arbetet med barns delaktighet och inflytande i förskolans undervisning. Studiens inledande del avser att ge läsaren en bakgrund, dels gällande viktiga begrepp dels om den svenska förskolan som institution. Data samlades in genom intervjuer och verksamhetsplaner, för att undersöka arbetet i såväl praktik genom intervjuer som planer. Som teoretiskt ramverk användes sociokulturell teori och Shiers delaktighetsmodell. Ett resultat var att pedagogerna arbetar med flera strategier för att möjliggöra barns delaktighet och inflytande, såsom att fördela talutrymme, demokratisk röstning och metoder för att säkerställa att alla barn är aktiva i undervisningen. Ett annat resultat var att många verksamhetsplaner var utformade på ett formellt och abstrakt vis, och därmed inte så lätta att arbeta utifrån. I diskussionen utreds det faktum att pedagogerna uppfattade att läroplanens mål för att arbeta med delaktighet och inflytande ofta krockade med verklighetens förutsättningar. Dessutom diskuteras insikten att läroplansmålen behöver konkretiseras i förskolans verksamhetsplaner för att kunna stödja pedagoger i deras arbete, utifrån de organisatoriska förutsättningar och ramar som finns. En implikation av studien för specialpedagoger är att den bidrar med konkreta exempel på hur barns delaktighet och inflytande i förskolan kan främjas. En annan implikation är att studien lyfter fram vikten av tillräcklig tid, i arbetet med barns delaktighet och inflytande. Tid behövs såväl i det praktiska arbetet med barnen som i det systematiska arbetet, vilket genomförs i samverkan med alla inblandade aktörer.