https://www.mdu.se/

I den här presentationen redogör vi för en förstudie till ett planerat forsknings- och utvecklingsprojekt om studenters skrivande inom högre utbildning. Målet med det övergripande projektet är att bidra till utvecklandet av nya skrivpedagogiska praktiker och detta gör vi genom att utforska universitetsstudenters skrivande utifrån det vi kallar för hållbar studieframgång. I hållbar studieframgång inkluderar vi dels institutionella perspektiv på vad ett framgångsrikt skrivande i högre utbildning innebär (betyg, genomströmning), dels studenters egna perspektiv på vad skrivande och studieframgång kanskri vara (värden kopplade till skrivande, upplevd framgång i skrivandet och välbefinnande under utbildningen).[1] 

Projektet tar alltså avstamp i idén att utbildning ska vara socialt hållbar för studenter, liksom i den forskning som visat att studenters utbildningsrelaterade känslor samvarierar med prestation (t.ex. Schutz & Pekrun 2007; Goetz & Hall 2013). Med detta perspektiv vill vi bygga vidare på och bidra till den omfattande forskningen om skrivande inom högre utbildning. Inom detta fält har skribenters grundläggande tankeprocesser frilagts (t ex Bereiter & Scardamalia 1987), det akademiska skrivandets sociala praktiker är väl belysta (t ex Barton 2007), liksom akademiska genrers textmönster och språkdrag (t ex Swales, 1990; Bhatia 1993). Även för svenska förhållanden finns i forskningen om skrivande i högre utbildning detaljerade analyser, inte minst gällande lärarutbildning (t ex Ask 2007; Erixon & Josephson red. 2017; Hort 2020) men också andra utbildningar (Lennartsson Hokkanen 2016; Blåsjö 2004). Vi saknar emellertid alltjämt generaliserbara kunskaper om hur studenters erfarenheter av, attityder till och strategier i skrivande i utbildning relaterar till egenupplevd respektive institutionell studieframgång. Detta, menar vi, är ett högaktuellt område för skrivforskningen att adressera, för att på allvar kunna bidra till utvecklandet av hållbara skrivpedagogiska praktiker.

Förstudien som presenteras har två syften. Dels att pröva genomförbarheten i en praktikorienterad modell för datainsamling, återkoppling till studenter och workshopar med lärarkollegier. Dels att utveckla och stegvis validera ett enkätverktyg om skrivande för svenska högskoleförhållanden. Förstudien genomfördes hösten 2020, sju program deltog i förstudien och 251 studenter besvarade enkäten (svarsfrekvens = 77%). Vid presentationen går vi kort igenom genomförandet, därefter fokuserar vi de valideringsanalyser som gjorts. Vi presenterar enkätdesignen, och ger exempel på item- och indexanalyser. Genom faktor- och klusteranalys har vi identifierat fyra skribenttyper, som skiljer sig signifikant åt gällande mått som indexerar olika aspekter av hållbar studieframgång. Slutligen diskuterar vi vilka forskningsfrågor att det övergripande projektet kan besvara med hjälp av det utprovade enkätverktyget. 

Referenser:

Ask, S. (2007). Vägar till ett akademiskt skriftspråk. Växjö: Växjö University Press

Bereiter, C., & Scardamalia, M. (1987). The psychology of written composition. Lawrence Erlbaum Associates, Inc.

Blåsjö, M. (2004). Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljöer. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis

Erixon, P.O. & Josephson, O. (red.) (2017). Kampen om texten: Examensarbetet i lärarutbildningen. Lund: Studentlitteratur AB

Goetz, T. & Hall, N. C. (2013) Emotion and Achievement in the Classroom. I: J. Hattie & E.M. Andeman (red.) International guide to student achievement, s. 192-195. London: Routledge

Hort, S. (2020). Skrivprocesser på högskolan: Text, plats och materialitet i uppsatsskrivandet. Örebro: Örebro University

Lennartson-Hokkanen, I (2016). Organisation, attityder, lärandepotential: ett skrivpedagogiskt samarbete mellan en akademisk utbildning och en språkverkstad. Stockholm: Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet

Schutz P.A. & Pekrun, R. (red.) (2007) Emotions in education. San Diego, CA: Academic Press.

Sterling, S. (2001) Sustainable Education – Re-Visioning Learning and Change, Schumacher Society Briefing no. 6, Dartington: Green Books.

 [1] I viss mån knyter vi här an till begreppet  hållbar utbildning (sustainable education), vilket kan ses som ett transformativt paradigm som värdesätter, upprätthåller och realiserar mänsklig potential “in relation to the need to attain and sustain social, economic and ecological well being, recognising that they must be part of the same dynamic (Sterling, 2001 s. 22).