Följande studie undersöker hur unga vuxna med psykisk ohälsa framställer sig själva på Youtube och de normer som finns kring denna framställning. Studiens empiri består av tio Youtubeklipp med deltagare i åldrarna 15–22 år. Nio av studiens deltagare är unga vuxna kvinnor. Studien baseras på ett kriteriestyrt urval som berör ålder, kön samt antalet visningar av Youtubeklippen. Till denna studie har använder författarna en hermeneutisk metod för att tolka framställningarna av psykisk ohälsa. Detta gör författarna med hjälp av ett teoretiskt och begreppsligt ramverk som innefattar Goffmans teori om självframställning. Tolkningen sker genom tre steg – inledande tolkning, fördjupad tolkning samt en huvudtolkning. I den inledande tolkningen framför studien fem övergripande teman, vilket vidare i den fördjupade tolkningen bearbetas till sex teman vilka är kopplade till Goffmans teorier och begrepp. Studiens huvudtolkning resulterar i begreppet universell ansiktsräddning, vilket innebär att samtliga medborgare i samhället kan ta del av självframställningarna av psykisk ohälsa och bedöma dem. Det bidrar till att ansiktsräddningen inte berör individer i en fysisk miljö utan en global och anonym publik på sociala media. Det framkommer att deltagarna ständigt krävs på att rädda både sitt eget samt andras ansikte i denna framställning.