Denna studie utgör slutrapporten av ett treårigt forskningsprojekt som genomförts i Region Stockholm under åren 2017 – 2019. Projektet är finansierat inom ramen för ett strategiskt samarbete mellan Region Stockholm och Stockholms universitet. Syftet med studien är att bidra med ökad förståelse om strategisk ledning och styrning i offentlig verksamhet utifrån teorier om hur långsiktiga samhällsvärden skapas. För att undersöka detta empiriskt har följande forskningsfrågor varit vägledande:
· Hur styrs Region Stockholm?
· Hur utmanar styrningen det strategiska arbetet i Region Stockholm?
Den första forskningsfrågan handlar om hur Region Stockholm styrs i praktiken och den andra de utmaningar som kan uppstå när styrning och strategiskt arbete möter varandra i praktiken. Vi vet från tidigare forskning att all styrning kommer med konsekvenser som på olika sätt utmanar det strategiska arbetet. Det är detta vi har intresserat oss för i denna rapport. Det empiriska materialet är omfattande och består av två huvudsakliga delar – en dokumentstudie och en intervjustudie.
För att tolka och analysera de empiriska resultaten har vi gått igenom tidigare forskning om strategisk ledning och styrning i offentlig verksamhet med fokus på teorier om hur långsiktiga samhällsvärden skapas. Teorigenomgången avslutas med att ett analytiskt ramverk formuleras vilket tar avstamp i den strategiska triangeln som är uppbyggd utifrån tre noder – samhällsvärde och mål, den auktoriserande instansen och den operativa verksamheten. Dessa tre noder behöver förstås i relation till varandra för att den offentliga organisationen ska kunna uppnå en god strategisk position som bidrar till och skapar hållbara samhällsvärden. Detta betyder att om det finns en välfungerande strategi ska det finnas ett flöde mellan de tre noderna eftersom alla noder är ömsesidigt beroende av varandra. Våra resultat visar att den allt mer standardiserade styrningen i regionen, det ökade fokuset på kvantitativa resultatmått och den allt tydligare politiska styrningen utmanar flödet mellan de tre noderna och därmed också möjligheterna till att skapa långsiktiga samhällsvärden. Våra resultat visar därtill att styrningen på flera sätt utmanar det strategiska arbetet till exempel genom otydlighet i hur verksamheten är organiserad och otydlig ansvarsfördelning, men också genom den stora mängden av styrdokument och styrformer, inkonsekventa målformuleringar, avsaknaden av indikatorer och bristande tillit mellan tjänstemän på olika nivåer, samt mellan politiker och tjänstemän.
Avslutningsvis presenterar vi några frågor som Region Stockholm, och andra offentliga verksamheter, kan behöva ställa sig i relation till strategisk ledning och styrning i offentliga verksamheter. Vi berör bland annat frågan om vilken nivå den strategiska ledningen och styrningen ska läggas på? Om "one size fits all” är rätt väg att gå? Om det finns ett ökat behov av att styra samverkan? Samt om långsiktighet i det strategiska arbetet är en (o)möjlighet i offentlig sektor?
Stockholm: Universitetsservice US-AB, Stockholm , 2020. , p. 199
stretagisk ledning och styrning, strategiska triangeln, prestationsmätningar, offentlig sektor