Den här uppsatsen undersöker hur andra världskriget kommuniceras i utdrag från Markus Zusaks roman Boktjuven och artiklar från DN. Analysen ämnar till att undersöka hur skillnader i text uppvisas gällande samma händelser, separerade i två olika medier från olika tidsperioder. Valet av artiklar utgick från de kronologiska händelserna i romanen. För att undersöka hur kriget presenterades i olika medium användes delar av Lennart Hellspongs komparativa metod för brukstexter, genom vilken skillnader och likheter i kontext, stil och attityd kunde urskiljas. I Boktjuven kommuniceras ett närhetsperspektiv genom att visa händelser på en mindre skala. Språkhandlingarna varierar och kan tolkas som förklaringar för att få läsaren att förstå sammanhanget. Attityderna i utdragen av boken är överlag negativaoch har en målande, gestaltande och subjektiv stil. Å andra sidan kommunicerar artiklarnafrån DN kriget på ett mer distanserat sätt och fokuserar på en internationell skala. Språkhandlingarna i artiklarna är informerande och har varierade attityder men baseras i en neutral medvetenhet och en objektiv stil. En fördel med att använda Boktjuven är förekomsten av detaljerade individuella händelser som beskrivs genom att använda fakta som framkom efter kriget. Ett resultat och en nackdel är därför att boken inte speglar den dåvarande globala världssituationen. Detta kompletteras genom artiklarna i DN. Där kommunicerades samtida information och eventuellt om händelser internationellt under krigsåren. På så sätt är en fördel med artiklarna från DN att de speglar den dåvarande reella världssituationen även omdet är en nackdel att artiklarna inte hade tillgång till senare fakta som framkom efter kriget.