Den elfte artikeln tar upp lärarstudenter med inriktning förskoleklass till årskurs 3 och deras skrivprocesser. Mer exakt tar sig författarna an examensarbeten, som ställer krav på vetenskaplighet samtidigt som de ska vara relevanta för lärargärningen. Att lyckas med det besvärliga examensarbetet innebär inte minst att kunna hantera skrivandet, som sker under lång tid och utanför lektionssalar och seminarierum. Hort och Ledin tar avstamp i forskningsfältet academic literacies (ACLITS) för att visa hur de komplexa skrivprocesserna kan se ut. Det innebär att de utgår från ett situerat perspektiv och från de sociala praktikersom studenterna förhåller sig till. Författarna betonar materialiteten i skrivandet och låter de tre framgångsrika studenter som följts i studien till största delen själva skapa empirin och delge den till forskarna. Särskilt utgår Hort och Ledin från det de kallar olika textverktyg. De skiljer mellan den framväxande måltexten (uppsatsen) och stödtexter, vilka är de textverktyg som tas i bruk för att reflektera och skriva vidare.Ett huvudresultat är att studenterna skiljer sig åt. Eli använder många stödtexter, vilket främjar ett kritiskt-analytiskt perspektiv. Sanna och Benji använder inte stödtexter lika mycket, även om Sanna i delar av arbetet låter måltexten fungera som stödtext. Eli och Benji utmärks av tydliga globala skrivstrategier, dvs. de har blicken riktad mot slutprodukten, medan Sanna oftare fastnar i det lokala, i vissa formuleringar. Resultaten visar sammantaget att skrivandet av examensarbeten, även för framgångsrika skribenter, tar tid och kräver enstrategiskt upplagd skrivprocess.