https://www.mdu.se/

The overall aim of this thesis is to investigate social learning in the Swedish school-age educare (SAEC), based on the descriptions of the SAEC staff and SAEC principals. The results are based on two sub-studies. Sub-study 1 was conducted with SAEC staff, with a total of 21 persons divided into four groups. This sub-study sought answers to what knowledge and abilities the SAEC staff consider to be important for pupils in their work with social learning in the SAEC, and what appears to be significant in the work to promote pupils’ social learning. In the second sub-study, the focus is on the principals’ descriptions. Initially, seven principals in the SAEC for the early years were interviewed individually. Thereafter, six of them participated in a series of group interviews. This sub-study aimed to answer the questions of what characterises social learning in the SAEC in the principals’ descriptions, and what vision for social learning in the SAEC, is expressed by the principals.

The data were analysed abductively, using Bronfenbrenner’s bioecological system theory. The analysis highlights the factors that impact the work in the SAEC and how they interact. The theory thereby contributes to an understanding of what affects the work of social learning in the SAEC. This enables a didactic understanding of the SAEC’s activities, and how social learning for pupils is enabled in the SAEC, based on what is expressed by the SAEC staff and the principals. 

The results show that both the SAEC staff and the SAEC principals have a pupil-centred view of social learning. However, their views differ somewhat, since the SAEC staff mainly describe social learning from the point of view of daily SAEC activities, while the principals have a wider perspective. They describe the work of social learning as a part of a societal assignment. The SAEC activities are influenced by both close and distant factors concerning leading, planning for, and conducting the activities. Some of them have didactic consequences, which can affect how social learning is facilitated for the pupils. Furthermore, visions for social learning are shown in terms of the SAEC and the compulsory school as being one unit, with a teaching culture as the basis of the work. This shows that social learning should be considered as an area for education, which points out the importance of consciously reflected activities in the SAEC. Collegial discussions can be important for this, not just for the SAEC staff, but also for the principals leading the SAEC.

Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka socialt lärande i fritidshemmets kontext, så som det beskrivs av fritidshemspersonal och fritidshemsrektorer. Avhandlingens resultat baseras på två delstudier där personalens och rektorernas perspektiv på socialt lärande undersöks. I delstudie 1 genomfördes gruppintervjuer med fritidshemspersonal, med sammanlagt 21 personer indelade i fyra grupper. Delstudie 1 sökte svar på vilka kunskaper och förmågor som fritidshemspersonal betraktar som betydelsefulla för elever i sitt arbete med socialt lärande i fritidshemmet, samt vad som framträder som betydelsefullt i arbetet med att främja elevers sociala lärande. I delstudie 2 står rektorernas beskrivningar i fokus. Individuella intervjuer och gruppintervjuer användes för att generera data. Sju rektorer för fritidshem i grundskolans tidiga år (F-3) intervjuades inledningsvis individuellt. Därefter deltog sex av dem i en serie gruppintervjuer som genomfördes under en termin. Delstudie 2 avsåg besvara vad som karaktäriserar socialt lärande i fritidshemmet utifrån rektorers beskrivningar, samt vilka visioner för socialt lärande i fritidshemmet som kommer till uttryck i rektorers beskrivningar.

Datamaterialet analyserades abduktivt med Bronfenbrenners bioekologiska systemteori. Analysen synliggör faktorer som påverkar arbetet i fritidshemmet och samspelet mellan dem. Därigenom ger teorin en förståelse för vad som påverkar arbetet i fritidshemmet. Det bidrar till en didaktisk förståelse för fritidshemsverksamheten och för hur socialt lärande kan bli möjligt för elever i fritidshemmet baserat på vad som kommer till uttryck hos fritidshemspersonal och rektorer.

Resultatet visar att fritidshemspersonal och -rektorer beskriver socialt lärande för elever på liknande sätt. Det visar också att både fritidshemspersonal och -rektorer har ett elevcentrerat perspektiv på socialt lärande. Samtidigt skiljer sig perspektiven åt, genom att fritidshemspersonalen främst beskriver socialt lärande utifrån den dagliga fritidshemsverksamheten. Rektorerna har däremot ett vidare perspektiv och beskriver arbetet med socialt lärande som en del av ett samhällsuppdrag där samhällsmedborgare utbildas. Resultatet visar också att fritidshemsverksamheten påverkas av både nära och avlägsna faktorer vad gäller såväl ledning som planering och genomförande. Vissa av faktorerna ger didaktiska konsekvenser, som i sin tur kan påverka hur socialt lärande möjliggörs för eleverna. Vidare synliggörs visioner för socialt lärande med fritidshem och grundskola som en enhet och med en undervisande kultur som grund för arbetet. Det visar att socialt lärande bör betraktas som ett område för undervisning och påvisar vikten av en medvetet reflekterad verksamhet. Här kan kollegiala samtal mellan fritidshemspersonalen och rektorn vara betydelsefulla, inte bara för fritidshemspersonalen utan även för rektorns ledning av verksamheten.