https://www.mdu.se/

Bakgrund: Personcentrerad vård innebär att se hela människan och att förstå personen bakom sjukdomen. Detta kan vara ett passande förhållningssätt för personer med demens. Personer med demens uppfattar sig själva som en belastning för människor i deras omgivningen och de erfar att de betraktas som en diagnos. Anhöriga önskar mer inflytande i sina närståendes vård. Syfte: beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att vårda personer med demens personcentrerat. Metod: En Systematisk litteraturstudie enligt Evans där tio kvalitativa artiklar ligger som grund för resultatet som presenteras i en beskrivande syntes. Resultat: Två huvudteman och sex subteman framkom där personcentrerad vård erfors vara ett gynnsamt tillvägagångssätt för personer med demens. I temat Relationella förutsättningar beskrev vårdpersonalen vikten av att skapa genuina relationer. Patientens livsberättelse erfors vara ett hjälpmedel för både förståelsen av olika beteenden och lära känna personen. Anhöriga ansågs vara en viktig del av personcentrerad vård. I temat Förutsättningar i omgivningen framkom att kvaliteten på vården var beroende av tid och främjades utav en hemlik miljö. Slutsats: Vårdpersonalens erfarenheter av att använda personcentrerad vård för personer med demens var positivt. Detta bekräftades även utifrån patienters och anhörigas perspektiv i bakgrunden. Det framkom även att vårdpersonal erfor personcentrerad vård var beroende av tillräckligt med tid.

Background: Person-centered care means seeing the whole person and understanding the human being rather than the disease. This has proven to be an appropriate way of nursing for people with dementia. People with dementia see themselves as a burden to people in their surroundings and they experience that they looked upon from a diagnostic perspective. Relatives want more influence in the care of their next-of-kin. Aim: describe the care staff's experiences of giving care for people with dementia based upon person-centered care. Method: A Systematic literature study according to Evans where ten qualitative articles form the basis for the analysis and the results. Results: Two main themes and six sub-themes emerged where person-centered care is experienced as a favorable approach for people with dementia. In the theme Relational prerequisites, the care staff described the importance of creating genuine relationships. The patient's life story is experienced as a tool for both understanding different behaviors and getting to know the person. Relatives were considered an important part of person-centered care. In the theme Prerequisites in the environment, it emerged that the quality of care was dependent on time and was promoted in a homely environment. Conclusion: The care staff's experiences of using person-centered care for people with dementia were positive. This was also confirmed from the perspective of patients and relatives in the background. It also emerged that care staff experiencing person-centered care were dependent on sufficient time.