https://www.mdu.se/

Flertalet olyckor inträffar i människors vardagsliv inom trafik, boende, fritidsverksamhet, offentliga miljöer, osv. Dessa miljöer utgör också arenor för en mängd andra risker (sjukdomar, brottslighet, miljöförstöring, m m). Det finns därför anledning att försöka skapa en samlad bild av hur svenska kommuner idag hanterar risker ur olika synvinklar: Vilka typer av risker hanteras? Vilka metoder och verktyg används? Hur samverkar man mellan olika sektorer/aktörer och visavi medborgarna? Dessa frågeställningar bildar bakgrund till den enkätundersökning som genomfördes våren 2005 och som här presenteras översiktligt.Enkäten vände sig till ett strategiskt urval bland landets kommuner och sektorsområden. Totalt omfattades 1300 respondenter i 73 kommuner. Svarsfrekvensen varierade mellan kommuner och sektorsområden, men sammantaget har ett flertal svar inkommit från samtliga kommuner i urvalet vilket gör att resultaten ändå ger en bred belysning av kommunernas riskhantering.Den bild som framträder av kommunernas risk- och säkerhetsarbete visar att säkerhets- och trygghetsfrågorna är en viktig del av respondenternas dagliga yrkesutövning. De typer av risker, skador, olyckor eller störningar som de främst hanterar är; Skadegörelse, Brand i offentliga lokaler och Olyckor med farliga ämnen (fasta anläggningar).De metoder, verktyg eller underlag som respondenterna säger sig använda som stöd för att öka säkerheten i kommunen är framförallt: Riskinventeringar, Riskanalyser och Skyddsronder. De miljöer som respondenterna anger att deras förvaltning/funktion vanligen deltar i när det gäller inventering av risker är främst: Trafik och Skola och barnomsorg. De aktörer som respondenterna framhåller som medverkande i säkerhets- och trygghetsarbetet är framförallt: Räddningstjänsten, Teknisk förvaltning, Miljö och hälsa, Kommunledningen, Fysisk planering, Polisen och Socialtjänsten. Det framgår i studien att de undersökta förvaltningarna/funktionerna till stor del deltar i någon form av planering, förberedelse eller övning inför eventuella olyckor i sitt verksamhetsområde (ca 70 % av svaren) och de aktörer som oftast medverkar då uppges vara: Kommunal räddningstjänst, Krisgrupp och Polisen. Respondenterna anger också att deras förvaltning/funktion framförallt deltar i samhällsplaneringens arbete för att främja säkerhet och trygghet genom: remissbehandling, planeringsunderlag, expertutlåtande och samråd.Ca 75 % av respondenterna säger att det finns ett kommunövergripande handlingsprogram eller planer som syftar till att främja säkerheten och tryggheten för medborgarna. Av dessa svarar 86 % att deras förvaltning/funktion har i någon form medverkat vid framtagandet av programmet eller planen eller lämnat synpunkter på den. Respondenterna anger att för den egna förvaltningens/funktionens skadeförebyggande och säkerhetsfrämjande arbete är Samarbete/samverkan och Interna arbetsrutiner viktigast för det skadeförebyggande och säkerhetsfrämjande arbetet. Den samverkans- eller kontaktform som förefaller vara vanligast vid samverkan med andra förvaltningar/funktioner är framförallt personliga kontakter mellan tjänstemän (ca 65 % ansåg att det var mycket viktigt). Över hälften av respondenterna säger sig ha kontakt minst 1 gång månaden med annan kommunal förvaltning/funktion när det gäller säkerhets- och trygghetsrelaterade frågor.Intressant när det gäller respondenternas syn på sin förvaltnings/funktions samarbete och samverkan när det gäller säkerhets- och trygghetsarbete är att: 92 % anser att de själva är bra på att samarbeta med andra kommunala förvaltningar, trots detta håller 23 % inte med om att de är bra på att dela med sig av sina kunskaper till andra kommunala förvaltningar. Vidare anser 73 % att de arbetar tvärsektoriellt, samtidigt som 23 % inte håller med om att de arbetar aktivt för att öka mångfalden av perspektiv. Intressant i sammanhanget är även att 90 % säger sig vara öppna och lyhörda för omvärldens idéer, synpunkter och kritik.Hälften av respondenterna svarar att deras förvaltning/funktion använder någon form av statistik till hjälp för att identifiera riskfyllda miljöer eller riskutsatta personer. Noterbart är dock att mindre än 20 % av respondenterna på en annan fråga säger sig använda: Underlag från ambulanstjänst, Skaderegistrering vid vårdcentraler, RPS trygghetsundersökning och Skaderegistrering vid lokal akutmottagning. (Det bör dock påpekas att statistik från skaderegistrering inte är tillgänglig i alla undersökta kommuner). De problemområden medborgarna bjudits in till diskussion om rör framförallt: Trafikfarliga miljöer, Skadegörelse och Drogmissbruk. Kontakten med medborgarna när det gäller risk, säkerhet och trygghetsfrågor anges främst ske via Intresseorganisationer och Ideella föreningar. Fördjupade analyser av undersökningsresultaten kommer att publiceras separat.