Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka likheter och skillnader mellan elevers och lärares reflektioner kring elevernas attityder till högläsning. Studien genomfördes via telefonsamtal, mejlintervjuer och intervjuer via Zoom på grund av den rådande situationen med Coronaepidemin. Samtliga intervjuer med elever och lärare var semistrukturerade intervjuer där följdfrågor ställdes utefter informanternas svar. Två skolor deltog i undersökningen där 9 elever i årskurs sex från samma klass svarade på intervjufrågorna. Från respektive skola deltog även elevernas lärare för att studiens syfte skulle kunna uppfyllas. Resultatet analyserades utifrån barnperspektivet och barns perspektiv. Resultatet visade på både likheter och skillnader mellan lärarnas och elevernas reflektioner kring elevernas attityder till högläsning. Bland annat ansåg en av lärarna att samtliga elever är positiva till högläsning medan ett antal elever ansåg sig vara negativt inställda till högläsning. Slutsatsen är att det fanns både skillnader och likheter mellan lärarnas och elevernas svar. I slutsatsen framkom det även att studiens resultat liknar de resultat tidigare forskning har fått fram.