Syftet med uppsatsen var att söka svar på om elever med svenska som andraspråk förbättrade sin avkodning och läshastighet med Rydaholmsmetoden samt deras upplevelse av metoden. Den intensiva lästräningen bedrevs under en begränsad tid och jämfördes med elever som endast hade ordinarie undervisning. Urvalet av elever skedde slumpmässigt mellan könen där sex flickor och sex pojkar aktivt deltog i studien. Kontrollgruppen bestod av sex flickor och två pojkar. För att besvara forskningsfrågorna användes en mixad metod. Vi inledde med en kvantitativ studie där eleverna fick lästräna enligt metoden. Båda elevgrupperna genomförde ett inledande och ett efterföljande läshastighetstest samt att de aktiva eleverna genomförde ett kompletterande test. Vid analys av testresultaten framgick det tydligt att samtliga elever som aktivt deltog i studien hade ökat läshastigheten samt avkodningen. Endast tre av åtta elever i kontrollgruppen hade ökat läshastigheten. Efter avslutad intervention genomfördes en kvalitativ fokusgruppsintervju med samtliga aktiva deltagare. Det uttrycktes att de kände mer kontroll på bokstavsljuden och att de läste bättre. Vår slutsats var att Rydaholmsmetoden var en uppskattad metod vilken gav snabba synliga resultat på avkodningen.